Söndag kväll den 11 augusti och måndagen den 12 augusti 2024: Bland byggen, bokskåp, bokmärken och blommor

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Det blev ett långt samtal med vännen FEM igår – det var ju länge sen vi hördes av. Jag vill inte höra av mig i tid och otid, för jag vet ju att hon pendlar till och från jobbet plus att det har varit en viss idrottstävling som TV-sänts. Men igår hörde hon av sig och på kvällen pratade vi i över en halvtimme. Nu ska hon äntligen ha semester i tre veckor på raken och det är henne väl unt. Jag tror inte på sönderhackad och uppdelad sommarledighet. Det kanske funkar för andra, men inte för mig. Vännen FEM sa att hon kände sig ganska sliten. Jag bad henne, om det inte var för mycket besvär, att skicka upp mina gråa jympadojor som jag glömde i påse i hennes hall förra månaden. Givetvis lovade jag betala frakten. Hon lovade snällt att ombesörja det hela idag och det har hon gjort, meddelade hon per sms i kväll, den snälla mänskan. Och jag har också swishat. De skorna är bättre för min onda fot och min onda ljumske.

Kvällsfika med Jannica Brandt 1 o 2 o tänt ljus

Kvällsfika på söndagen.


Efter samtalet tog jag en rejäl kvällsfika.
Jag hade inte fikat på eftermiddagen, så jag tyckte att jag kunde unna mig såväl kaffe som godsaker till. Sen såg jag de sista två avsnitten av Morden i Helsingör. Klockan var alldeles för mycket innan jag kom i säng.

∼ ♦ ∼

Måndagsfrukost vid köksbordet med Hopptimisten o Jannica Brandt

Måndagsfrukost med Hopptimisten och Jannica.

Det gick bra att komma upp i morse, för jag sov ganska gott i natt även om jag tyckte att hjärtat var lite oroligt. Jag pallar faktiskt inte att kolla hjärtfrekvensen. Är den hög och oregelbunden när jag mäter mår jag bara sämre psykiskt – och det påverkar även hjärtrytmen negativt.

Jag tog min morgondusch, åt min måndagsfrukost, läste lite, bäddade och borstade tänderna innan jag gick iväg. Foten kändes lite bättre idag, men så har den fått vila ganska mycket i helgen. Dessutom har jag lagt den mjuka innersulan från mina nya höstjympadojor i de vita LaCosteskorna. Mycket bättre än skitinläggen från Scholl jag köpte på apoteket! Bortkastade hundralappar där.

Idag var det runt 13 grader när jag gick hemifrån, så jag fick ta en tröja. Jag frös när jag stod vid bommarna, för givetvis blev det bomfällning. Men från och med nästa månad kan jag nog inte gå den vägen ifall arbetet med tunneln och spåren börjar, därför ville jag passa på.

Bokskåp vid Walmstedtska gården

Tyvärr inget som passade mig i bokskåpet i morse.

Jag gick vanlig väg genom Walmstedtska gården. För en gångs skull stannade jag vid bokskåpet, men tyvärr fanns där inget som passade mig. I stället lånade jag en deckare i bokbyteshyllorna på jobbet.

Morgonen var annars solig, men det märks att vi går mot både mörkare och kallare tider nu. Jag drog ändå för gardinerna i vardagsrummet och fällde persiennerna i köket, för när solen skiner in blir det väldigt hett. Mina Saint Paulior tycks gilla värmen dock. Den växten jag fick på köpet i maj blommar nu för tredje gången. Bilder tagna i kväll hittar du längst ner i inlägget! I morse nöjde jag med att fota lindallén i Odinslund. Den är fin att gå igenom, men där ska visst också byggas så snart är det stopp även där. Jag bara undrar vilka som kan ha råd att bo där. Inga normalinkomsttagare, säkert. Tunnlarna över järnvägen förstår jag bättre, de har större nytta för många – fotgängare, cyklister och bilister.

Lindallén i Odinslund

Lindallén i Odinslund. Där i närheten ska snart byggas.

Förmiddagen bestod av två möten, det ena via Zoom, det andra hybrid ( Zoom och IRL). På andra mötet var jag med IRL. Det var ett planeringsmöte där vi gick igenom arbetsveckan och vad som är närmast på gång.

Det stod inte på förrän det var lunch. Jag var redan då jättetrött, för ljudnivån är stundtals sanslös på jobbet. Tur att jag kan koppla bort hyfsat under lunchen, idag tillsammans med Jannica Brandt. (Fast hon är inte med så mycket i boken ännu.) Jag njöt av lässtunden, men också av det fina bokmärket som jag har fått av V.

Jag har påbörjat en undersökning på jobbet som kanske kan ge mig mer tid. Nånstans måste jag börja och jag har börjat med att läsa och att ställa frågor till en person IRL. På listan över andra praktiska ting fick jag utrett idag kring en räkning som jag inte blev klok på. Äntligen fattade jag och den akuta dyskalkylin har gått över i en mer… vegeterande. Jag är tacksam att människor har tålamod med mig och mina dumma frågor.

Efter jobbet stapplade jag hem på ond fot och med värkande ljumske. Jag la mig på soffan och lurade till en halvtimme. Så skönt! 

Så fixade jag kvällsmat. I afton serverade köket på Saint Ollie skogssvampsoppa samt mackor. Först två mjuka med räkost och kalkonsalami, sedan två knäckemackor med ost. Jag var inte bara trött i kväll, jag var visst hungrig också. Det kan bero på att magen har varit besvärlig idag. Det är inte mycket som har stannat kvar i den.

Vad som händer i kväll? Inte mycket. Jag ska läsa min tegelsten på gång, kanske lösa nåt gammalt sudoku och ta en mugg kaffe. Och så har jag beställt vinlådan Kräftskiva (sex flaskor vitt vin, fem sorter) från Vinoteket. Det finns ju bekanta som föredrar vitt. Leveransen kommer på torsdag kväll.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Det visade sig att alla mina tre Saint Paulior i köket har knoppar och blommar. De trivs på Saint Ollie – och det gör jag också.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördag kväll den 10 augusti och söndagen den 11 augusti 2024: Varför ändra fina rutiner?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Lördagsgodis tänt ljus vinglas boken Mannen som lekte med dockor

Lördagsgodis!

Jag var mycket trött på lördagskvällen. Gissar att sol, ljus och vind tog ut sin rätt. Därför var det ganska skönt att slänga in maten i ugn respektive micro för att laga den och sen bara äta. Till maten öppnade jag den första flaskan appassimento ur lådan jag köpte från Vinoteket. Yummy!

Efter disken läste jag en kort stund, men när jag laddat godisskålen betade jag av de två sista avsnitten av Tyst vittne säsong 26 respektive Blackshore. Jag hoppas det kommer fler säsonger av båda, för det är två riktigt bra brittiska serier.

Klockan var nog runt 23 eller strax därefter när jag gick och la mig.

∼ ♦ ∼

Söndagskaffe på sängen o boken Mannen som lekte med dockor

Söndagsfinrutin.

I morse vaknade jag skittidigt – det är ju söndag och ledig dag. Efter att ha varit uppe och tagit medicin försökte jag somna om. Det protesterade magen emot. Nej, den här söndagsmorgonen var allt annat än lugn och fridfull. Det verkar som om jag måste äta nåt när jag tar medicinen, annars… Men det är inte alltid jag får i mig nåt klockan halv sju på morgonen.

Det blev ändå ett par timmars läsning och kaffe på sängen ur söndagsmuggen. Varför ändra fina rutiner?! Jag har valt nästa bok att läsa. Det blir en i högen böcker jag fick av vännen FEM och V i maj när FEM kom hit för att hjälpa mig efter flytten. Boken är en dubbelutgåva i pocket och består av de två första delarna i en spänningsromanserie.

Vid datorn fördrev jag därefter nån timme, en och en halv. Inte för att slösurfa utan för att skriva. Anna och jag hade en sms-dialog om sylter och marmelader. Ja, det är ju inte min starkaste gren, men jag äter dem gärna.

Magen var i olag och utanför fönstret var det det visserligen blåsigt, men soligt och varmt. Jag vågade dessvärre inte ge mig ut. Ibland hatar jag min kropp mer än andra tillfällen. I vart fall dammade jag. Gårdagens rena och torra tvätt tog jag reda på medan frukostägget kokade. Sen åt jag det och lite annat, bland annat vad jag numera tror är rödavinbärsmarmelad/-sylt. I vart fall inte aroniabärsdito.

 

Böckerna Mannen som lekte med dockor o Jannica Brandt 1 o 2

Bokbyte från en dockbok till en dubbelvolym om en kvinnlig brottsutredare.

Hade nån liten tanke om att dammsuga idag, men så tyckte jag att det inte behövdes och lät bli. Faktiskt! Det fick bli läsning till dess att magen lugnat sig. På eftermiddagen läste jag ut dockboken och grep mig an ovan nämnda dubbelvolym i pocket om en kvinnlig brottsutredare. Där har jag fått nåt rejält att bita i!

Och på tal om vännen FEM hörde hon av sig mitt på dan när hon var på väg ut på landet för att vara farmor några timmar. Vi kom överens om att ringas i kväll efter att jag lagat mat på rikt och ätit. Joråsaaatte… i morse tog jag fram ett paket kycklingfärs på tining så nu skulle jag inte komma undan att laga/koka spaghetti och steka kycklingfärs.

Men först blev det en liten utflykt. Anna och jag byter tjänster mot gentjänster och ibland saker. Jag har till exempel fått saft, sylt och bär av henne. Idag fick hon ett batteri mot att hon skulle mala kaffet från slätta som jag fick av V och som visade sig vara hela bönor. Sen behövde min bil ut och luftas och Anna hade ett ärende som passade min rutt. Vi avslutade med att besöka Uppsala Antik och Vintage där somliga handlade massor, andra inte ett smack (blev nervös av trängseln).

Nån mästerkock är jag som bekant inte, det vet ju du om nån, kära dagbok. Men spaghetti och färs lärde jag mig att laga som tonåring. Det är en icke avancerad rätt, den är god och en blir mätt. Dessutom blev det tre (3) matlådor till frysen idag. Jättebra för kvällar när jag inte är lika pigg.

∼ ♦ ∼

Jag har telefonerat med vännen FEMDet är dags för en mugg kvällskaffe – jag har inte druckit kaffe sen i morse. Sen ska jobbryggan packas för en ny arbetsvecka.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Mannen som lekte med dockor

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om första delen i en trilogi skriven av en för mig ny författarbekantskap.



Magnus Jonssons bok Mannen som lekte med dockorUnder ett besök av vännerna FEM och Finske Pinnen sommaren 2024 här i Uppsala tog jag med dem till Uppsala bokhandel. Där finns ofta böcker till bra priser, såväl nya som lite äldre, och såväl inbundna som pocketböcker. Vid sommarbesöket fyndade jag Magnus Jonssons bok (inbunden) med den i mina ögon lite obehagliga titeln Mannen som lekte med dockor. Boken visade sig vara första delen (vilken tur!) i en trilogi. Författaren var en ny bekantskap.

Krypteringsexperten och doktoranden Linn Ståhl arbetar med sin avhandling på KTH när kriminalpolisen hör av sig. De behöver hjälp med en utredning av ett mord. Det handlar om en ung kvinna som har hittats mördad i en lägenhet på Södermalm i Stockholm. Den mördade har styrts ut till porslinsdocka. Linn Ståhl och poliserna Rickard Stenlander och Erik Svensson bildar ett udda team.

Jämfört med boken jag läste före denna är det här väldigt hårdkokt. Karaktärerna är nästan träaktiga. Jag får till att börja med inget grepp om dem. De är för schablonmässiga. Med detta påtalat säger jag inte att det är fel, det passar den här sortens spänningsroman.

Miljön är som så ofta i kriminalromner Stockholm, men inga platser skildras med nån direkt värme i den här boken utan mer som… hållplatser där karaktärerna vistas en stund för att göra nåt såsom äta och/eller dricka, undersöka en mordplats etc.

Även om det är spännande känns det här som en bok som anspelar lite för mycket på Stieg Larssons böcker. Men den når inte alls upp till samma klass. Ibland blir anspelningarna nästan tröttsamma. Temat med rasism är en sån anspelning och Linn Ståhl ska vara en sorts Lisbet Salander. Erik Svensson är dock en Gunvald Larsson-typ, en karaktär i en annan kriminalserie. Det är för mycket… lånat. Vidare tycker jag att boken är onödigt lång. Så jäkla mycket händer inte egentligen. Men okejrå. Slutet är rätt spännande.

Toffelomdömet blir medel. Frågan är om jag ska läsa de övriga två delarna i trilogin eller låta bli.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Hatet-trilogin:

  1. Mannen som lekte med dockor (läs inlägget ovan!)
  2. Asätarna i Kungsträdgården
  3. Kvinnan som jagade ensam

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett appassimentovin: Terre di Mario Rosso

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett av vinerna i appassimentolådan från Vinoteket.


 

Terre di Mario rosso

Terre di Mario Rosso var det första vinet jag krokade upp ur appassimentolådan från Vinoteket.

I slutet av juli 2024 beställde jag för första gången hemkörning av vin. Den första dan i augusti anlände lådan från Vinoteket med nio flaskor appassimento. Fyra viner med två flaskor av varje och en joker i leken. En flaska gav jag bort, men en lördag i augusti öppnade jag den första flaskan, Terre di Mario Rosso, och avnjöt på egen hand.

Appassimento är en tillverkningsmetod. När druvorna har skördats på hösten får de torka ihop till russin, nästan. De minskar till hälften av sin vikt. Sist pressas druvorna.

Metoden ger viner med hög alkoholhalt. Terre di Mario Rossos alkoholhalt ligger på 13 procent och sockerhalten på 1,4 gram per 100 milliliter.

Det här vinet är tillverkat i Abruzzo i Italien. Det har medelvärden på strävhet, fyllighet och fruktsyra. Druvorna är en blend, det vill säga en blandning av druvor, nåt som är ganska vanligt i vintillverkning och ger viner som är mångsidiga. Med mångsidiga menar jag viner som passar till många olika rätter, men även året om, inte säsongsbundet.

Vinoteket anger att vinet är mjukt och bärigt samt att det passar till rätter som pizza, grillade hamburgare, långbakad fläsksida samt mustig ragu. Jag drack vinet till pulled turkey (kalkon) samt smakrika ostar.

Så här skriver Vinoteket om vinet:

”Mjuka och runda smaker av svarta körsbär, björnbär samt solmogna jordgubbar. Vidare till friska inslag av balsamico. […] goda balansen mellan de mjuka tanninerna och den eleganta syran. Eftersmaken är härligt ihållande. […]

Vinet doftade ljuvligt av mörka bär. Jag mötte en kort strävhet i gommen, följt av en smak av röda bär och syrliga björnbär. Det var lättdrucket samtidigt som det ändå är ett aningen tungt vin med ganska lång eftersmak. Det passade väldigt bra att smutta på bara så där efter maten.

Toffelomdömet blir det högsta. Appassimento ger mersmak!

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Vinerna i lådan var:

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 9 augusti och lördagen den 10 augusti 2024: Bladet är vänt

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Selfie nyklippt i brun linneskjorta på K5s toa

Frisk och pigg? Ja, på utsidan.

Den som känner mig vet att gårdagens dagboksinlägg var lite… nedslående. Jag kan meddela att jag idag på lördagen, efter en första arbetsvecka på fem veckor och aktiviteter, om än lugna, igår efter jobbet, är mycket, mycket trött och värkig. Hjärtat känns OK, det är resten av kroppen som bråkar: ont i vänsterfoten, ont i höger ljumske med känning ner i benet och upp i ryggen och ont i mina båda, fumliga händer som domnar och där höger långfinger inte vill utföra de böjningar och sträckningar som jag vill. Ja karpaltunneloperationen i högerhanden var totalt misslyckad och på köpet fick jag triggerfinger. Vänsterhanden har jag struntat i att låta operera, jag vågar inte ifall den också blir sämre. Du kanske kan förstå då, kära dagbok, att jag inte alltid är på mitt bästa humör…

BitmojiTofflan har ont i magen

Ingen vill väl höra att den ser slut och sjuk ut?

Men… det finns alltid andra som har det värre och jag måste försöka vara optimistisk. Att människor säger till mig att jag ser pigg och frisk ut är väl bra? Ingen vill väl höra att den ser slut och sjuk ut? Fast ibland… Ibland är det lite skönt med sjukdomsvinst och nån som är lite extra ”snäll” bara för att en är sjuk. Ser en inte sjuk ut på utsidan, ja då verkar det vara fritt fram för människor att kräva en massa – som en person, sjuk på insidan, inte orkar. I den mån jag kan gör jag slut med såna människor.

Jag vet att alla inte ser med blida ögon på att jag träffar Anna. Vi träffas inte jätteofta, men för mig är det skönt att hänga med nån som känner mig så pass väl att jag inte behöver förställa mig och låtsas må bra. Och alla s k vänner här i Uppsala som sagt att vi ska höras och ses och göra saker och som sen… ”glömmer bort”, dem gör jag också slut med. De är friska och har säkert roligare kompisar än den jag är som ibland är för sjuk för att orka. Dessutom tröttnar jag på att vara den som hör av mig jämt. Jag känner mig bara tjatig.

Sen Anna och jag separerade har vi hittat nån form av vänskap där vi båda visar varandra respekt och omsorg – nåt vi inte gjorde när vi var ett par. Och vi hör av oss nästan lika mycket och ofta till varandra. Hur det blir om/när en av oss träffar en ny partner vill jag inte sia om. Jag vet bara hur det är nu. Och igår träffades vi efter min klippning. Vi tog en öl och salta, heta mandlar på Taps och satt ute medan det ännu var soligt och varmt. Jag håller mig till så svaga ölsorter jag kan. Det har funkat med hjärtat hittills.

Öl och salta mandlar på Taps

Efter klippningen.

En människa kan inte leva av öl och mandlar allena. Vi hade bestämt att gå och äta nånstans. Det började blåsa, men var fortfarande ganska varmt. Till sist bestämde sig velpottorna för K5. Vi hittade ett bord utomhus där det var lä. Tyckte vi. Först. Vi hann knappt få in menyerna och bordsvatten innan blåsten tog i ännu mer. Men systrarna Garcia var på plats och… they rule! De räddade oss genom att ordna sittplatser åt oss inomhus. Vi åt och drack gott. (Vad trodde du??? Det är aldrig äckligt på K5.) Vad sägs om löjrom på friterad potatis, ostar, marmelad, Trilleröl och var sitt glas tempranillo? (Jaa, kors i taket, jag drack spanskt rödvin. Ett (1) glas.)

 

Annas svartvinbärsbladssaft

Jag fick en flaska av Annas hemkokta svartvinbärsbladssaft.

Under tiden hade det börjat regna ganska mycket. Jag hade som tur var min orange jacka med mig i ryggan, men Anna hade bara en tröja. Vi slank därför in på Plock före hemfärd. Anna tog en drink, jag en öl.

Sen tog vi sällskap en bit och skildes åt vid järnvägen, nästan där vi bodde ihop så sent som i april i år. Vi har nu vänt blad.

Strax efter klockan 21 var jag hemma och hängde upp jackan på handdukstorken. Jag ställde in flaskan med svartvinbärsbladssaft som Anna hade med sig till mig i kylen (ska bli så spännande att smaka!). Hällde upp en skål med godis, läste en stund och hade miss Marple på i bakgrunden på TV:n. Runt 23-tiden gav jag upp och gick till sängs för att somna runt halv tolv. Jag hade inte så ont i vare sig fot eller höft som jag hade befarat, men i morse gjorde de sig båda påminda.

∼ ♦ ∼

Boken Mannen som lekte med dockor och kaffe på sängen

Lördagsstart med dockmannen och kaffe på sängen.

I natt sov jag ganska bra. Ett par gånger fick jag gå upp och gå på toa (ett tecken på att hjärtat jobbade lite för hårt), men jag hade ingen kramp. (Det fick jag emellertid i ett ben när vi var på K5. Så jävla ont!) Jag vaknade vid 6.30-tiden för medicinintag och slumrade en stund innan jag steg upp och fixade kaffe. Läsning och kaffe på sängen ägnade jag mig åt fram till cirka 9.30. Nån nytta skulle jag väl göra idag. Det blev att köra en maskin tvätt.

Anna hörde av sig och bjöd mig till Slottet. Det skulle vara loppis och fika på området idag. Jag hade emellertid ganska ont och var trött så jag tackade, men skrev att jag hör av mig innan jag dyker upp om jag dyker upp. Vädret var inte så inbjudande. Det regnade visserligen inte med det blåste som fan. Jag tänkte över saken medan jag åt frukost vid lunchtid. Sen tog jag en dusch och åkte dit.

Helgfrukost klockan tolv m Hopptimisten och Mannen som lekte med dockor

Helgfrukost vid lunch med Hopptimisten och Dockmannen.


Blåsigt var det, men samtidigt varmt.
Jag fick njuta av några timmars ljus och luft, blommor och grönt och sol i nacken. För att inte tala om fikat. Anna hade köpt kanelbullar och chokladcroissanter i ett nyöppnat bageri, Kroasang bageri, i Svartbäcken. Mums!

∼ ♦ ∼

Ett glas kall bubblig svartvinbärsbladssaft

Ett glas kall, bubblig svartvinbärsbladssaft vid hemkomsten.

Inte blev en precis sugen på mat efter go-fikat… Jag skjutsade hem Anna och Annas snälla mamma. De skulle äta middag tillsammans i kväll. När jag kom hem tog jag ett glas av Annas svartvinbärsbladssaft utblandad med iskallt bubbelvatten. Hur gott var inte det?! 

Sen vilade jag en stund. Foten och ljumsken kändes bättre. De tyckte om att ta det lugnt idag.

I kväll skulle jag alltså laga pulled turkey och klyftpotatis. Jag bestämde mig för att tillaga potatisen i ugnen och kalkonen i micron. Det hade jag aldrig testat tidigare, att tillaga kalkonen i micro, alltså. Jag ville testa och se om den blev lika bra som i ugnen. Det är nämligen inte helt enkelt att laga den här rätten i en och samma ugn eftersom klyftpotatisen ska tillagas i 225 grader och kalkonen i 180 grader – båda runt en halvtimme. Jag kan meddela att kalkonen blev lika bra på full effekt (800 W) fem minuter i micron som 25 minuter i vanlig ugn. Till maten korkade jag upp en flaska appassimento, Terre di Mario Rosso, ett av vinerna jag köpte från Vinoteket. Det blev en ostassiett och marmelad till dessert.


Nu väntar lugna puckar med läsning
och sista delen Tyst vittne säsong 26 på SvT Play. I morrn är det söndag och vilodag. Inte ett skit på agendan. Fast jag borde kanske dammsuga…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 8 augusti och fredagen den 9 augusti 2024: Frisk och pigg?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Pierrot med böckerna Om en syster och Mannen som lekte med dockor

Bokbyte igår från en syster-bok till en bok om en man som leker med dockor.

Äntligen fick jag läsa ut syster-boken igår kväll! Inte för att jag tycker att den har varit seg och tråkig utan för att jag har haft mycket mindre tid till läsning sen jag började jobba igen. Jag läser vid frukostbordet och vid lunchbordet (har med mig min bok på gång till jobbet) och vid middags-/kvällsmatsbordet. Om jag inte är för trött läser jag på kvällen i fåtöljen, soffan och/eller sängen. Men det är helt klart mycket mindre tid, inte mindre ork, som gör att det kan verka som om jag segar med en och samma bok länge. Bokbytet jag gjorde igår blev en spänningsroman om en man som leker med dockor. Synnerligen passande för mig (återkommer till det nedan)…

Just detta att alltid ha med mig en bok har många gånger ”räddat” mig. Jag pratade med nån häromdan om detta att många inte går ut och sätter sig på ett kafé eller äter middag på lokal ensam. Med en bok är du aldrig ensam! Men det kan förstås ibland vara lite… tungt rent fysiskt. Därför väljer jag ofta att läsa pocketböcker under veckorna. Igår hade jag ju en pocketbok med mig i jobbryggan, men också jobbdatorn med tillbehör och lite annat. Jag vägde ryggan. Det visade sig att jag släpar på fyra kilo…

∼ ♦ ∼

Morgonfrisyr 9 aug 2024

Jisses!

Idag blev det arbete på distans, det vill säga hemifrån. Jag har inte bara ont i vänsterfoten utan nu även i höger ljumske. Det innebär att jag har svårt att stå och gå och jag har svårt att sitta. Varifrån kommer alla dessa plötsliga krämpor? Och fan, räcker det inte med bråck på magmunnen, gallstenar och förmaksflimmer? Tydligen inte. Jag kan i vart fall glädja doktorn med att jag har gått ner ett kilo sen i fredags. Sa ju det att jag går ner i vikt när jag börjar jobba! Och då har jag ändå inte ätit strikt nyttigt. Igår, till exempel, tryckte jag i mig en näve Dumlekolor som låg framme i en skål på soffbordet (nackdel med stort soffbord: en får plats med godisskålar) och tre Ballerinakex till kvällskaffet. Kanske var det därför jag vaknade med en underlig frisyr. När jag såg mig i spegeln var jag synnerligen tacksam att jag hade en klipptid idag efter jobbet.

Ful får en vara, men inte dum, som sagt. Därför åt jag nyttig frukost medan jag läste ett kapitel i boken om karln’ som leker med dockor. Tyckte att det var en sån passande bok att läsa. Inte för att mordoffer nummer ett hette Anna – jag har ingen önskan att ta livet av min före detta sambo och fästmö. Nä snarare för att mördaren tycks gilla dockor. Själv håller jag mig till orange träleksaker med en fjäder och låtsas att de är en del av min familj… Nån mördare är jag dock inte! Jag slår inte ens ihjäl getingar trots att jag är livrädd för dem efter mina senaste reaktioner på deras stick. Jag fångar dem om de har förirrat sig in i mitt hem med hjälp av ett glas och ett vykort – och släpper ut dem genom ett öppet fönster eller en öppen balkongdörr.

Frukost med Hopptimisten o Mannen som lekte med dockor

Nyttig frukost med familjen, det vill säga en orange träleksak med fjäder och en man som gillar dockor.

 

Ett möte idag och i övrigt bland annat förberedelser för kommande intervjuer. Men innan dess rev jag och klättrade och hade mig och bytte några gardinstänger och satte på knoppar där det saknades. Detta gjorde jag tidigt som fasen innan solen nådde fönstren i mitt hem. Nöjd? Ja, så där. Nu funderar jag ett tag över om jag ska sätta upp ett par omtag på ett par ställen också… Kanske behöver jag smakråd. Utöver det hittade jag en rullgardin i fönstret i gästrummet. Hmm… efter tre månader här…

Bitmoji Tofflan gungar i kristallkronan

Frisk och pigg? Nja.

Det kan ju låta som om jag mår ganska bra när jag klättrar och far med gardinstänger och annat. Många säger till mig att jag ser så frisk och pigg ut. Och det är ju… ja, jag vet inte vad. Det är väl ingen som vill se sjuk ut. Samtidigt… måste man kommentera folks utseende? De skulle bara veta hur min insida ser ut. Den är inte frisk. Så… på gott och ont, se frisk och pigg ut utåt och vara skitsjuk inåt… Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det. Min humor… ja, den är ganska svart ibland. Får väl hitta på nåt som tar udden av människors… okänslighet. För det är lite så jag känner, märkligt nog. De skulle bara veta hur mycket jag inte orkar och hur mycket jag får avstå från i livet på grund av främst hjärtat…

På lunchen gick jag till Korgtassen för att handla lite som jag glömde i tisdags. Jag köpte också trekantsmackor och qwarj som jag raskt stoppade i mig medan jag läste ett kapitel om Dockmannen. På hemvägen mötte jag en arbetskamrat från en annan avdelning som cyklade genom området. H*n rekommenderade att jag skulle bli delpensionär. Och… tyckte att jag såg frisk och pigg ut… Rara människan, jag sa som det var att jag inte alltid känner mig som jag ser ut. Det kändes som om h*n förstod mina ord.

Trekantsmackor kvarg Hopptimisten o Mannen som lekte med dockor

En lätt liten lunch.


FriskARE och piggARE tror jag nog att jag både känner mig och ser ut
efter att ha besökt Igor efter jobbet. Bildbevis kommer i morrn – och då blir det förhoppningsvis ingen galen morronfrilla.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Om en syster

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en bok om systrar.



Marcus Jarls bok Om en systerUnder midsommarhelgen 2024, när jag var nere i Motala, hittade jag bok som stått på inköpslistan ett bra tag. Detta trots att stan inte längre har nån bokhandel. Fasansfullt! ICA Maxi Motala har ett hyfsat sortiment, dock, och det var där jag köpte Marcus Jarls bok Om en syster.

Julia Bergman arbetar som syrra på nyföddhetsavdelningen. Flera gånger om dan går larmet och hon får springa ner på förlossningen för att ett nyfött barn behöver hjälp. Utanför sjukhuset bor hon i en trång tvåa, varannan vecka med sin fyraårige son Truls. Livet är tufft och hon kämpar för att klara vardagen. Julias storasyster Liv bor med man och två barn i en villa på Ingarö. De två systrarna har ingen nära relation – och båda vet varför. Men så händer nåt som förändrar läget för alltid. Julia måste bestämma sig om hon ska vara sjuksyrra eller lillasyrra. Enligt baksidestexten är det här en laddad relationsroman om hatkärlek, skavande syskonband och följderna av tystnadsplikt.

Återigen i en bok av Marcus Jarl är huvudpersonen en kvinna. Eller två, egentligen. Och återigen slås jag av hur insiktsfullt han skildrar kvinnors tankar och känslor. För han är ju man. Kan kvinnliga författare skildra män lika… bra? Det här är en obehaglig historia där en av två systrar får veta en sorts hemlighet. Bunden av tystnadsplikt kan hon inte säga ett knyst till en av dem som borde få veta. Det blir ett tungt spel. Temat är helt realistiskt och jag funderar mycket under läsningen hur jag själv skulle välja att göra. Författaren är en mycket duktig människoskildrare. Miljöerna, däremot, blir mest som skissartade kulisser.

Sen kommer del två som utspelar sig ett antal år tidigare – och rubbar saker och ting totalt. Mästerligt gjort! Gamla hemligheter och skuldkänslor låter mina sympatier flaxa hej vilt mellan karaktärerna. Nästa del och delen efter den går framåt tidsmässigt några år i taget. Varje kapitel har en karaktär som rubrik och det är ur karaktärens synvinkel berättelsen löper framåt. Det i sig är ett gammalt beprövat grepp. Det nya är själva ikullkastelsen.

Att säga att det är en liten värld vore att förringa författarens verk. Men att det är en liten värld vet verkligen vissa av oss. Andra kan skildra det så totalt perfekt på pricken.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna har Marcus Jarl också skrivit, men de ingår inte i nån serie:

  1. Tusen bitar
  2. Dina färger var blå
  3. Där du en gång gick
  4. Om en syster (Läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 7 augusti och torsdagen den 8 augusti 2024: Håriga odlingar och rörande, tycker en fantastisk kommunikatör

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

I gårdagens rubrik nämnde jag både hÄr och hÅr. När en börjar bli till åren kommen och synen skum är det lätt att se fel på prickarna över a. Och jag visade bara upp inlÄgg, inte nåt hÅr. Upptäckten gjorde jag nämligen först senare på kvällen. Bilden hade annars passat bra i inlägget. På balkongen försöker jag, som du vet kära dagbok, odla tomater och paprika samt oliver. I komposthinken under diskbänken har jag odlat… inte Brun(o) Banani utan Harry Banana – en varulvsbanan! Slå det, den som kan!* 

Varulvsbananskal

Varulvsbananodling.


Dessvärre, för att inte få hälsovårdsmyndigheter,
fastighetsägare, grannar med flera på mig har jag måst avlägsna min odling. Jag får helt enkelt nöja mig med vanliga grönsaker och krukväxter.

∼ ♦ ∼

I morse åt jag vanlig vardagsfrukost. Bananen jag hade i filen var inte hårig. Den fick sällskap av lågkaloriäppelmos, kanel, flytande honung och flingor, som vanligt. Som ovanligt slevade jag i några skedar av Annas rårörda rödavinbärssylt. Vinbären är odlade i Slottsträdgården. Det blev en utmärkt smakkombination. Inte hade jag lust att gå till Uppsala slott och äta lunch idag igen, så jag fick dessutom komponera en matlåda. Ja jisses… Jag äger en jättefin matlåda av märket Tupperware (skänkt av mamma, förstås), men jag har inte direkt rätt grejor hemma för lunch. Nånting fick jag ihop i alla fall: två mackor, ett kokt ägg, två små tomater och två Dumlekolor. Bubbelvatten finns på kran på jobbet och varm choklad (ja, det är skitkallt på jobbet!) i kaffeautomaten.

 

Penséer i rostig stor kruka

Nåt rörande av dessa penséer…

På vägen till jobbet mest, från jobbet ibland, passerar jag diverse odlingar. Jag tycker att det är fint med blommor här och var och njuter. De små penséerna i den gigantiska, rostiga krukan utanför en uteservering hade nåt… rörande över sig. Dem var jag tvungen att stanna och fota!

På jobbet var det om möjligt ännu färre människor idag. På avdelningen bredvid jobbade  min granne och trevlige T i alla fall. Min avdelning var representerad på plats av undertecknad och de två högsta cheferna. Jag hade en plan att jobba på plats på jobbet hela veckan, men det sket sig ju redan på tisdagen. Nu har jag så ont i vänsterfoten och i höger ljumske att jag överväger har bestämt mig för att jobba hemifrån i morrn. Jag får ändå en promenad på eftermiddagen eftersom jag har en klipptid på stan klockan 16. Det funkar uppenbarligen inte att stå och jobba hela dagar längre. Därför försökte jag växla om mer idag och köra en halvtimme stå, en halvtimme sitta. Det kändes bättre i såväl fot som ljumske.

Idag fick jag en sån fin återkoppling. En person och jag har haft en dialog under en längre tid. Om jag säger att ämnena har varit tunga är det ingen underdrift. Men just idag såg jag att det finns ljusning – för oss båda. Jag kan inte berätta vad eller hur, för det vore att hänga ut människor. Men för min del handlade det om att jag fick en boost av personens ord. Det är säkert många som inte håller med om detta, men så här skrev personen:

” […] Är ledsen att din hälsa är långt ifrån bra. Men för att säga nåt positivt… Du är en fantastisk kommunikatör! Herregud. På riktigt. Både i text och bild. […]

Tack för detta, AL! You made my day!

På vägen hem hoppade jag in till Clas och köpte en utomhus- och inomhustermometer. Jag har visserligen redan en i köksfönstret, men behöver en på andra sidan av lägenheten också, särskilt när vi går mot höst och vinter. Termometern får bo i sovrumsfönstret.

Termometer i sovrumsfönstret

En termometer nu också i sovrumsfönstret.


Efter installationen vilade jag en stund
innan jag ställde mig vid spisen. Jag hade att välja mellan kalkonkorv och makaroner, kycklingkorv med bröd, Pulled turkey, fish ‘n chips och två sorters soppa. Det blev kalkonkorv och makaroner. Pulled turkey är godare att äta nån helg och soppa smakar bättre när det är kyligt ute. Det har det inte varit idag, precis. Regnet kom visserligen till kvällen, men det var fortfarande varmt.

Kalkonkorv o makaroner knäcke med kaviar tomater Hopptimisten och Om en syster

Valet föll på kalkonkorv och makaroner till middag.


Nu blir det läsning och en mugg kaffe.
Jag har redan valt ut vilken bok jag ska läsa efter systerboken. Det blir en riktig spänningsroman. Håret står på ända, men det ska Igor fixa till i morrn.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… tre X på ett hus… Betyder det att en får pussa det???

Tre kryss på en husvägg

Tre kryss – OK att pussa huset?

∼ ♦ ∼

* Ett tips för odling av varulvsbananer och liknande är ensamboende. Då blir det inte så mycket avfall i komposthinken och det som ligger där får snabbt och lätt hår eftersom det tar längre tid att fylla påsen och en därför inte byter påse så ofta.

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 7 augusti 2024: Nya inlägg här och där (eller hår och dår?)

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Tänk att jag lyckades komma i säng tidigt igår kväll! Sov sisådär, visserligen, men vaknade ganska utsövd 5.45. Vänsterfoten med hälsporre fick vila ganska mycket igår och gjorde inte ont. Idag skulle jag testa mina nya inlägg. Bara att veta hur de skulle sitta i skon var en vetenskap som krävde minst en ingenjörsexamen. En dålig beskrivning i microstil av Scholl på förpackningen, dessutom. Men jag provar. På mitt sätt. Den enda ledning jag fick var ett knappt synligt L (left) respektive R (right) på de olika inläggen. Sen tyckte jag det stod att hÅlen i inläggen skulle vara mot skons bakkappa. Det ser inte klokt ut och känns inte bra. När jag kollade på nätet stod det hÄlen på inläggen ska ligga mot bakkappan. Jag tror med andra ord att jag har gjort rätt. Men så dumt att inte ha med vettiga instruktioner i förpackningen.

Först blev det i alla fall en lugn stund vid frukostbordet med systern och Hopptimisten.

Frukost med Om en syster o Hopptimisten

En lugn stund vid frukostbordet med systern och Hopptimisten.


Innan jag traskade iväg
bestämde jag mig för att kolla balkongväxtligheten. Jag hade ju sett blommor på en annan tomatplanta igår. Kunde solen och värmen ha lockat fram nåt? Först såg jag att plantan jag fotade igår med två små gröna tomater faktiskt hade flera på gång. På planta nummer två hade helt riktigt solen lockat fram några små gröna kulor. Bara två plantor som inte har nåt på gång. Ännu.

Med nya inläggen i mina vita LaCosteskor traskade jag upp till jobbet. Foten kändes bra. Mina gamla inlägg la jag i inneskorna på jobbet. Det kändes mindre bra. Jag får nog sitta mer på jobbet och inte stå dagarna i ända.

Vägen till jobbet gick över kullerstenar, så jag provade verkligen inläggen. Vid S:t Eriks torg stannade jag och fotade domkyrkotornet som såg ut som om det stack ut ur byggnaden framför kyrkan. Ett träd såg också ut att växa ur taket på samma byggnad. Underligt.

Domkyrkotorn med ett träd som ser ut att växa ur huset framför

VA? Torn i taket och ett växande träd? Underligt!


Morgonen var solig och temperaturen ganska behaglig.
Idag tog jag ingen tröja. Väderappen utlovade mulet väder framåt dan, men samtidigt höga temperaturer. Anna och jag pratade om att ses för en öl på stan efter mitt jobb och klippning på fredag, men i morrn och på fredag säger väderappen att det ska regna. Vi har inget bestämt. Jag brukar vara ganska trött efter jobbet, särskilt på fredagar brukar orken vara helt slut. Den här veckan har det dock blivit mjukstart. En dags jobb hemifrån sparar dessutom på mina krafter.

Solig morgon i Odinslund

Solig morgonpromenad genom Odinslund.

Idag var det nästan ännu lugnare på jobbet än i måndags. Vi var tre på avdelningen som jobbade på plats. Fyra andra jobbade på distans. Arbetsdagen var inte jättebetungande. Jag granskade färdigt stilguiden och skickade filen med kommentarer till skribenten. Nåt fick jag gjort i alla fall!

Mellan för- och eftermiddag gick jag upp till Uppsala slott för att äta lunch. Menyn på plats stämde inte särskilt bra överens med menyn på webben, vilket jag också påtalade. Fick till svar:

”GÖR den inte?

Inget om att det skulle rättas till. Nåja, hummersoppan var fortfarande veckans soppa, men den åt jag i måndags. Det fick bli lax serverad med en herrans massa potatis och rotfrukter, sånt som jag inte äter så mycket av. Tur att det goda brödet och örtoströran stod framdukade. Grönsaker och hummus likaså. Det åt jag mig mätt på. När barnvagnsmaffian anlände kände jag mig rätt instängd. Råder inga parkeringsregler/-vett för barnvagnar? Uppenbarligen inte. Jag tog syster i bakfickan och gick ner för att jobba igen.

Laxlunch på Uppsala slott med Om en syster

Lax på Uppsala slott med en herrans massa potatis och rotfrukter som jag inte åt. Tur att det fanns bröd med örtoströra, hummus och grönsaker.

∼ ♦ ∼

Jag haltade hem och det kom några droppar regn. Väl hemma sken solen igen. Mitt Linnexstift låg kvar på jobbet (min idiot!) så i kväll blir det till att vila foten med hälsporren. Inte visste jag vad jag skulle äta heller, för jag hade ätit rejält på lunchen och doktorn sa ju att jag skulle gå ner i vikt. Jag tyckte jag var ganska fantasifull som gjorde två mackor med makrill och ost samt serverade mig ett kokt ägg till. Vad det blir för lunch i morrn vet jag inte. Jag har inget färdigt hemma och jag orkar inte laga nåt.

Ostmackor med makrill under ägg mjölk Hopptimisten och Om en syster

Mackor med makrill och ost och ett kokt ägg till kvällsmat.


Jag har gått ett varv med vattenkannan.
Det var så torrt i alla krukor här. Jag funderar på om jag skulle byta gardinstänger i vardagsrummet och köket och sätta upp svarta i stället för vita. En del av de vita som satt uppe i lägenheten när jag flyttade in saknar ändknoppar – en eller på vissa stänger båda. Skitfult! Men ett byte får tidigast ske i helgen, kanske inte ens då. Jag har ju till exempel lyckats ställa eller lägga alla gardinstänger längst in i klädkammaren.

Nu blir det soffan och systerboken. Det orkar jag nog även om det är långt att gå från arbetsrummet till vardagsrummet… På vägen dit får jag micra kaffe som är kvar från i morse.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… sånt en bara kan hitta på mitt jobb: konstiga böcker ihop med lösläppar av plast.

Bok och lösläppar i bokhylla på jobbet

Kombon konstig bok och lösläppar av plast i en hylla på jobbet.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Måndag kväll den 5 augusti och tisdagen den 6 augusti 2024: Hopp och skutt på börsen och i hjärtat, men godkänd bil och utfört (hand)arbete

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Olivträdet på balkongen

Återhämtat olivträd.

Måndagskvällen innebar mest tröttma. Det finns inte så mycket mer att säga om den. Det är så här det lär vara framöver: när jag har jobbat en hel dag på jobbet orkar jag inget göra på kvällen. Soffa, sudoku och syster-boken blev det igår före och efter kvällsmaten. TV:n stod på utan att jag tittade. Försökte se nyheter, men kunde inte koncentrera mig. Mycket handlade om börsfallet. Sånt ger mig akut dyskalkyli. Jag lyckades i alla fall betala elräkningen. Men varför kommer den e-fakturan alltid sena kvällar???

Det trista slutet på inledningen om måndagskvällen måste åtgärdas! Jag fotade ju aldrig mitt olivträd. Det gjorde jag igår. Om det kan sägas att det kostade några hundralappar, att det inte verkar ha trivts på min balkong och blev brunt och ledset, men nu… Nu har det liksom återhämtat sig en del! (Tänk om det kunde smitta av sig på mig och min ork…)

∼ ♦ ∼

Jag sov inte jättebra i natt heller, men jag kom i vart fall i säng i bra tid. Läste en stund och släckte sen. Klockan 5.45 tillrade vardagslarmet igång och jag klev upp. Vänsterfoten gjorde lite mindre ont. Jag gör stretchövningar och drar på rikligt med Linnex. Nåt annat kan jag inte göra. Jag måste använda foten, jag måste ju gå.

Efter dusch och frukost satt jag vid datorn och jobbade en tjugo i sju redan. Som vanligt hade jag familjen (= Hopptimisten och en bok) samlad runt mig när jag åt frukost. Det blev en bra grund för en hemmajobbande kommunikatör.

Tisdagsfrukost med Hopptimisten Om en syster fil kaffe Pro viva o medicin

Tisdagsfrukosten blev en bra grund för hemmajobbande kommunikatör.


Lite hann jag jobba innan jag drog iväg på besiktningen med bilen.
Diska och bädda behövde jag inte göra direkt eftersom det är bra med micropauser när en jobbar hemifrån. Besiktningen, däremot, började inte så bra, för jag var dum nog att ta upp det där med min bokade tid. Besiktningsmannen blev sur och hänvisade till att det är semestertider. (För somliga ja, men inte för alla.) Sen när han skulle besiktiga bilen fungerade inte servon.

”Livsfarligt!

morrade besiktningsmannen. Hjärtat började hoppa och skutta. Men sen, hur det nu var, kontrollerades bilen och inga fel hittades. Till och med servon fungerade vid omstart.  Kiabilen blev godkänd även i år. Givetvis ska jag ta upp detta med servon vid nästa service, för det var ju helskumt. Besiktningsmannen pratade om spöken… Vi skildes åt som vänner, besiktningsmannen och jag, och han sa till och med att han tyckte att jag hade en fin bil. Totalt tog det hela max en halvtimme.

Godkänd kontrollbesiktning 2024

Kiabilen blev godkänd även i år.


Givetvis jobbade jag även efter besiktningen.
Idag, precis som igår, hade jag ett enda möte och det skedde via Zoom. Jag jobbade också med ungefär samma som igår. Intervjuer går inte att boka, folk läser inte jobbmejl på sin semester.

Det blev lunch och kultur på Uppsala slott igår, men idag blev det lunch och kultur (= litteratur) hemma. Det gick också bra, jag ställde fram lite av det jag hade – upptinat bröd, kalkonsalami, räkost, tre små tomater, ett kokt ägg och kaffe från i morse. Och boken är bra.

Hemmalunch med mackor ägg kaffe Hopptimisten och Om en syster

Hemmalunch med familjen.


Eftermiddagen segade på.
Det var soligt och varmt idag, men när jag skulle ut efter arbetsdagens slut hade det blivit lite molnigt. Jag hade laddat med en mugg uppvärmt kaffe och en Snickersglass vid 14-tiden. Det behövdes. Varje tisdag får jag nämligen seniorrabatt (!) på City Gross. Idag, när jag hade jobbat hemma, ville jag utnyttja det eftersom jag kände att jag orkade åka ut en sväng efter jobbet. Hörde av mig till Anna för att kolla om hon ville med och det ville hon. Seniorrabatt låter väldigt… farmor/mormor, men uppenbarligen är det åldersgräns 55 år hos City Gross. Min närmaste affär, Korgtassen, har också seniorrabatt, fast då måste en ha fyllt 65. Det har jag inte ännu (och frågan är om jag nånsin fyller så många år). Därför blir det då och då en tripp till affären längre bort.

Eftermiddagsfika med Om en syster och Snickersglass

Det var bra att ladda med glass och kaffe inför handlingen.

 

Tre grillade kycklingkorvar

Tisdagsmiddag – tre grillade kycklingkorvar med bröd och tillbehör.

Anna dök upp prick klockan 16 och vi åkte iväg och handlade. Vi var på Rusta också där vi båda köpte grejor. På apoteket köpte jag inlägg till skorna som förhoppningsvis gör det lättare för mig att gå med min hälsporrefot. Jag skjutsade sen hem en fullastad Anna efter besöket på City Gross och åkte hem till mitt för att laga mat. I kväll blev det tre grillade kycklingkorvar med bröd och tillbehör.

Så skulle jag slå på stort och brygga mig kaffe från slätta som V gav mig. Bara det att påsen, som var märkt bryggmalet kaffe, innehöll hela bönor. Ful får en vara men inte dum. Jag nyttjade farmors gamla kaffekvarn – och blev genomsvett. Mina händer funkar inte så bra, så det tog lång stund att mala bönorna. Men gott kaffe blev det! Nu ska jag leta efter nån som har en modernare kaffekvarn, för jag gör inte om malningen för hand i första taget.

∼ ♦ ∼

I morrn ska jag till jobbet och jobba igen. Till dess tar jag rast efter dagens utförda arbete.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer