OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Inte orkade jag laga nån mat när jag kom hem igår kväll. Det hade jag inte planerat heller. Jag dukade fram en ostbricka med kex och calvadosmarmelad, allt nersköljt (utom brickan, som egentligen är en marmorbricka) med två glas chianti. Ska det vara så ska det vara. Till protokollet vill jag dock ha fört att såväl ostar som vin var så kallade rester och behöver ätas upp innan den här veckan är slut. Men idag hade jag lovat mig själv (finns ingen annan att ge löften till) att laga mat. Redan i morse tog jag fram en bit kalkonstekkorv ur frysen. Den biten är också en rest av en större korv som jag har delat och antingen förtärt eller fryst in.
Semesterdagsstart med läsning av recensionsbok och kaffe på sängen.
För min andra semesterdag den här veckan hade jag en plan: jag skulle försöka vara lite duktig och göra en del saker som behövde göras här hemma. Men eftersom jag inte kunde somna om efter morgonens medicinintag fixade jag kaffe på sängen och låg och läste en bra stund. Jag har ju trots allt semester, som sagt. Boken jag läste har jag fått för recension och jag skrev på recensionen både igår och idag. Idag på världsbokdagen läste jag ut boken och skrev färdigt recensionen.
Första punkten på dagsplanen var att ta bort påsksaker. Jag hade inte ställt fram så mycket grejor, bara lite grann eftersom jag ju skulle få en gäst. Det var ganska snabbt nerplockat i påsklådan. Som så ofta gjorde jag ett fynd och hittade de försvunna minsta kycklingarna i ett blått plåtägg. Jodå, när jag frågade Anna sa hon att jag skulle titta i påskäggen. Det gjorde jag – fast inte i plåtäggen… Tänk att hon alltid ska ha rätt! Och vilket minne hon har.
Nästa punkt på planen var att stryka. Jag hade en rätt stor strykhög, för jag hade tvättat en hel del. Nu betade jag av allt – och blev så nöjd att jag belönade mig inte bara med frukost utan även med den sista Trisslotten jag hade i skåpet. Tyvärr måste jag fortsätta att arbeta ett tag till, för nån vinst blev det inte.
Jag lyckades överraska en viss person som tror att h*n känner mig väl genom att bekänna att jag inte alltid diskar genast. På Main Street fanns en diskmaskin. På Saint Ollie är det manuellt arbete som gäller. Detta innebär att jag kanske bara diskar typ en gång om dan – jag är ju ensam. I diskhon stod resterna från igår. Nu fyllde jag dessutom på gårdagens disk med dagens frukostdisk.
Disken fixade jag dock innan jag hoppade in i duschen. Dagens plan – att vara hemma och fixa – blev rubbad av en inbjudan till fika. Sånt kan jag inte tacka nej till! Jag tog bilen, för hälsporren, som har varit lugn över påsk, gav sig tillkänna i morse. Hos Anna fick jag såväl go-kaka som katt-gos. Lucifer verkar ha lika taskig mage som jag. Han får medicin och specialkost och jag tyckte nog att han hade blivit lite mindre, den klene stackaren. Bara Citrus fick ett par godisbitar och i gengäld kunde jag ta några fler bilder på henne idag. Tisslingarna! ❤
Bokbyte från en bok om minnen till en bok om flykt till USA.
Tyvärr gillade inte min mage Annas go-kaka, så när jag kom hem fick jag lägga mig i soffan och helga världsbokdagen genom att läsa. Det var faktiskt lite skönt, för vädret lockade inte till ens nån kortare promenad. Det var mulet, regnade lite och bara sju grader.
Nej, jag njöt på soffan, läste ut boken jag fått för recension och bytte till ytterligare en bok jag fick av vännen FEM. Det blev ett byte från en bok om minnen till en bok om flykt till USA (av alla ställen…). Men recensionen publicerar jag inte förrän den 15 maj, första recensionsdagen, här.
∼ ♦ ∼
Jag lagade mat, kalkonkorv och makaroner, och åt i sedvanlig tid. Det blev en matlåda med rester att stoppa in i frysen. Maten var god, men jag blev fort mätt.
Onsdagsmiddag med Hopptimisten och Amerikansk jord på köksbordet.
Och plötsligt blev klockan mycket. Jag har suttit aningen för länge vid datorn och skrivit, så nu gör även ryggen sig påmind. Ja ja, jag får väl lägga mig i soffan igen – jag får ont i ryggen också när jag sitter i fåtöljen – och glo på nåt. Det kan bli tredje delen av Chelsea Detective, som släpptes på SvT Play i natt och det kan också bli Veckan med Camilla och Leif GW.
∼ ♦ ∼
Sent får det inte bli i kväll, för jag ska vara två timmar tidigare hos AS än jag bokat. Det var AS som ville boka om tiden och jag är som alltid desperat när det gäller mina onda fötter och accepterade det. Men inte gör det mig nåt, jag har ju semester i morrn också.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Vännen FEM passerar till och från jobbet ett synnerligen spännande bokskåp. Allt som oftast har hon rafsat åt sig böcker därifrån – och nästan lika ofta har dessa böcker fraktats till mig i Uppsala. Till påsk hade hon med sig en härlig hög av såna här second hand-böcker. Först ut att läsa blev 
På självaste kvinnodagen 2025 inhandlade jag en kriminalroman av amerikanska författaren 
Gå till Toffelprofilen
