Tofflan – the neverending story | Ur näbbstövelns mörker, upp i ljuset

Lesbiska ligan: en sann kriminalhistoria

Publicerat den 30 november, 2021 av Tofflan

Ett inlägg om en fiktiv roman baserad på verkliga händelser och personer bland lesbiska kretsar i 1940-talets Stockholm.

Det kommer ut (!) många nya böcker med HBTQ-teman. Bland nyutkomna svenska titlar har jag nyligen läst två historiska romaner. Båda böckerna är baserade på verkliga händelser och personer i Sveriges HBTQ-historia. Den jag senast slog ihop pärmarna till var Mian Lodalens bok Lesbiska ligan: en sann kriminalhistoria. Tack för boken, arbetsgivaren!

Det här är en bok som lyfter fram HBTQ-kvinnorna, det vill säga de lesbiska. Mian Lodalen har uppenbarligen ägnat sig åt en hel del forskning innan hon skrev ner romanen om Eva, Margit, Gunvor och de andra. Tid och plats är 1940-talets Stockholm. Det är krig i världen. I Sverige råder ransonering och svenskarna uppmanas att tiga. En dag ringer Margit upp Eva, vars telefonnummer hon har fått av en bekant. Det är början till såväl storm som kärlek i en tid när homosexualitet är förbjudet, men där kvinnors sexualitet inte existerar i samhällets ögon.

Flyhänt skriver författaren berättelsen om kvinnorna som smyger med sin sexualitet. För läsaren beskrivs ett Sverige som inte ligger alltför långt borta i tiden. Den första dan jag börjar läsa boken är en söndag och en ledig dag för mig. Jag läser nästan halva boken. Detta ger en vink om vad jag tycker om den.

Mian Lodalen har inte bara en intressant historia att berätta, hon skriver bra och medryckande också. Under läsningen lär jag mig också vad Ettor och Tvåor är, liksom att en avklippt råttpitt på baskern är ett tecken.

Porträtten av kvinnorna i boken känns mycket trovärdiga. Jag rycks med i deras känslostormar. Känslor är svåra ting och då, på den tiden när de måste döljas, var det ännu svårare, förstås. Ändå ligger ”den tiden” ju inte så särskilt långt bort, som jag skrev ovan.

Roligt, engagerande och medryckande skriver Mian Lodalen en del av lesbiskas historia. Detta är andra delen i en romansvit. Romansviten utspelar sig under åren 1910-1960. Det betyder att det kommer en tredje del, minst. Hurra!

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla mini

∼ ♦ ∼

I Mian Lodalens romansvit om lesbiskas historia ingår hittills följande:

Lisa och Lilly: en sann kärlekshistoria
Lesbiska ligan: en sann kriminalhistoria (läs inlägget ovan!)

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt 1910-1960, 1940-talet, arbetsgivare, avklippt råttpitt, baserad på verkliga händelser och personer, basker, början, bekant, döljas, engagerande, Ettor och Tvåor, Eva, existera, förbjudet, fiktiv roman, flyhänt, forskning, Gunvor, halva boken, HBTQ-historia, hurra, känslor, kärlek, komma ut, kvinnors sexualitet, läsa, ledig dag, lesbiska, lesbiska kretsar, Lesbiska ligan: en sann kriminalhistoria, lesbiskas historia, Lisa och Lilly: en sann kärlekshistoria, litteratur, lyfta fram kvinnor, Margit, medryckande, Mian Lodalen, nyutkomna svenska titlar, porträtt, ransonering, ringa, roligt, romansvit, samhället, söndag, sexualitet, skriva, Stockholm, storm, svart, svenskar, tack, tecken, telefonnummer, trovärdig, uppmanas att tiga, världskrig, vink | 10 kommentarer

Måndag kväll den 29 november och tisdagen den 30 november 2021: Sanningen, innan det är försent!

Publicerat den 30 november, 2021 av Tofflan

Kära dagbok…

Köksfönstret med stjärna stake och julgardin

Julfint i köksfönstret.

Måndagskvällen gick åt till ganska mycket grubblande. Jag försökte ändå vara glad och positiv när Gymnasisten kom hem, men det kändes bra att han behövde stänga in sig och plugga. På så vis kunde jag vara lite ensam med mina tankar, mitt bollande hit och dit. Fästmön jobbade eftermiddag och kväll. Hon hade dessförinnan jobbat hemma som vanligt. Igår åkte julgardinen i köket upp. Som alltid är det ju inte bara att sätta upp en gardinkappa, det ska plockas ner, fixas till, torkas av etc. Vi tycker väl inte nån av oss att kappan är särskilt julig, svart och vit som den är. Men det blev riktigt fint i fönstret. Kanske är svart min färg just nu och inte direkt orange..? (Den som fattar, fattar.)

Två mackor kaffe och boken Lesbiska ligan

Vilken bok!..

Även litteraturen fick mycket av min tid på måndagskvällen. Boken jag läser just nu griper tag i mig på ett sätt som jag inte riktigt hade väntat mig. Jämfört med personerna i boken, som, vad jag har förstått, har existerat i verkligheten, har jag ett lätt liv även om vi har många saker gemensamt. Med lätt liv menar jag att så som jag lever, till exempel, inte längre är straffbart i Sverige där jag bor. Det är heller inte nån sjukdom att vara homosexuell – lika lite som att må dåligt på jobbet, på sin ordinarie plats.

Och nu glider jag över på jobbet…

Jag är tacksam för den vilostund jag har fått i mitt arbetsliv. Under snart knappa åtta månader (minus en stund för sommarsemester) har jag fått jobba med det min tjänstetitel säger att jag ska göra. Det har varit underbart, jag har njutit varje stund, även de stunder när jag har fått omfattande och knepiga arbetsuppgifter på mitt bord. Ja, jag har gnällt då. Jag har nån sorts inbyggd förmåga att tro att jag inte är kapabel nog att klara av vissa saker. Eller inbyggd och inbyggd… Det går ganska snabbt att rasera en klen självkänsla. Utåt sett kan jag verka stark, men jag är så jävla trött på att kämpa, kämpa, kämpa. Och nu är det försent. Mitt liv är snart över. Det ska bli skönt att få vila för alltid. Så slut känner jag mig efter att ha vaknat kvart över fyra och slumrat till ett par korta stunder fram till 6.10 när jag gav upp och klev ur sängen.

∼ ♦ ∼

Kallare idag än igår.

I morse var det ännu kallare än igår. Solen gjorde besök och det blev en riktigt fin dag vädermässigt. Jag la beslag på min arbetskamrat A under första arbetstimmen, för jag kände att jag behövde bolla några idéer med en annan människa. Jag fick klokheter och agerade efter dem. Sen tror jag inte att det jag säger, gör eller skriver spelar nån roll, men jag vill inte uppfattas som besvärligare än somliga redan uppfattar mig. Jag vill bara veta sanningen.

Som sagt försöker jag njuta av det arbete jag nu och fram till årsskiftet utför. Idag har jag bara haft ett enda möte. Då blev det mer tid att skriva och publicera på intranätet. Jag går just nu igenom ett antal sidor text som ska läggas upp och få en bra struktur internt. Ett liknande arbete gjorde jag tidigare här och det har jag och arbetskamraten G fått beröm för – vi gjorde jobbet tillsammans.

Det blev fisk till lunch idag, tillsammans med arbetskamraten A. Det är skönt att ha nån som är på samma våglängd nära – och nån som vill hänga med mig även på raster. En kanske blir smart av fisk?

En kanske blir smart av fisk?

∼ ♦ ∼

Jag fick ett mycket konstigt samtal från en Lidingö-i-pratande tjej som påstod sig ringa från min mobiloperatör. Hon påstod också att min bindningstid snart går ut, vilken den inte alls gör – den har gått ut för länge sen. Givetvis ville hon sälja på mig ny bindningstid för att jag skulle få

”priiiiisgarantiiiiiii

Jag var tvungen att fråga vad hon sa. Två gånger. Sen tackade jag nej och la på. Hon ringde inte ens från min operatör, för övrigt, men möjligen från nåt företag som min operatör har anlitat. Jädra dumheter!

En bra grej idag, förutom att jag har så snälla kamrater på arbetet, är att Albert Bonniers förlag kontaktade mig angående recensioner av två noveller. (Tror hon menar novellsamlingar.) Det ska bli spännande eftersom jag väldigt sällan läser noveller.

Det skedde en olycka hemma på förmiddagen som involverade en flaska, en dryck och vårt klinkergolv i hallen. Nån av oss har införskaffat inte bara en ny butelj utan två. Provning i hemmet sker senare i afton!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, HBTQ, Jobb, Personligt | Märkt a, agera, Albert Bonniers förlag, alkohol, arbetskamrat, arbetsliv, arbetstimme, årsskiftet, bindningstid, bolla, bolla idéer, dryck, ensam, färg, företag, försent, Feiroz, fisk, fixa, flaska, fråga, G, gardinkappa, göra, ge upp, gemensamt, glad, glögg, gripa tag i mig, grubblande, hänga med, hemma, homosexualitet, inbyggd förmåga, ingen sjukdom, inte kapabel, inte särskilt julig, inte straffbart längre, intranät, jag har så snälla kamrater, jädra dumheter, julgardin, källare, kämpa, kök, klinkergolv, kliva ur sängen, klokheter, Lesbiska ligan, Lidingö-i-pratande, litteratur, livet är snart över, lunch, människa, må dåligt på jobbet, möte, mobiltelefoni, njuta, novell, novellsamling, ny butelj, olycka, omfattande och knepiga arbetsuppgifter, operatör, orange, på samma våglängd, plocka ner, plugga, positiv, prövning, publicera, rasera en klen självkänsla, rast, recension, saga, sanningen, skriva, slumra, smart, sol, sommarsemester, spela roll, stark, stänga in sig, struktur, svart och vit, Sverige, tacka nej, tacksam, tankar, Tegnér & Son Torr Ekologisk Vinglögg, text, tillsammans, tjänstetitel, torka av, trött, underbart, uppfattas som besvärlig, utåt, vakna, väder, vila för alltid, vilostund | Lämna en kommentar

Andra delen av första advent och måndagen den 29 november 2021: Tända ljus, men om det värsta händer orkar jag inte

Publicerat den 29 november, 2021 av Tofflan

Kära dagbok…

Förstaadventsfika med Lesbiska ligan och första ljuset i hästastaken tänt

Jo då, lite mer nytta gjorde jag igår. Jag tog tag i strykhögen, som inte var enorm. Vidare strök jag en gardinkappa som vi ska ha i köket till jul, trots att Fästmön inte tycker att den är julig. (Det står God jul på den, men i svart text på vit botten.) Vi skulle nog kanske vilja ha längder i köket för att hålla kylan från fönstret ute en aning, men gardiner som hänger blir inte så fräscha när katterna gärna sitter på fönsterbrädan. Hårigt värre, med andra ord, när de stryker sig mot ”djävulens kalsonger”.

Nånstans vid 14.30-, 15-tiden tog jag adventsfika. Stake nummer två, hästastaken, fick första ljuset tänt. Till kaffet serverade jag mig pepparkakor med ädelost på tub samt min bok på gång. Jag är snart halvvägs i boken redan, trots att jag började läsa den först igår. Den är riktigt bra och även ett viktigt stycke HBTQ-historia, där författaren Mian Lodalen lyfter fram kvinnorna. Lesbiska ligan är en fiktiv roman, men den är baserad på verkliga händelser och personer, precis som första delen av Jonas Gardells Ett lyckligare år. Mian Lodalen har även hon ägnat sig åt forskning i vår historia, men tyvärr inte fått lika stor uppmärksamhet som herr G.

Anna slutade klockan 16 och var hemma cirka halv fem, telefonerandes. Nu hjälps vi åt att hålla tummen för den hon telefonerade med. Vi åt nånstans mellan 17 och 18. Det blev rester från fredagen kompletterade med några bitar ost och kex. Tredje adventsljusstaken fick sitt första ljus tänt vid köksbordet. När jag fotade lyckades jag bara ”klippa bort” ett av fyra ljus i staken på bilden. Kvällskaffet intogs i Salen och då såg vi också den femte och sista delen av Den osannolika mördaren.

Min älskling vid middagsbordet första advent 2021. Första ljuset är tänt i den röda staken, men jag råkade ”klippa bort” ett ljus av fyra när jag fotade.

∼ ♦ ∼

Det var skitkallt i morse.

I morse hade Anna sovmorgon, men jag skulle upp 6.15. Jag vaknade runt 4.30 och låg och grubblade. Undrade om jag hade fått ett mejl med en bokning och vad det lär innebära. Det var skitkallt, minus 9,4 grader, så det fick bli stora dunjackan. Jag såg ut som Mårran när jag lufsade till jobbet. Nån bokning hade jag inte fått, visade det sig, så jag packade upp min utrustning och försökte koncentrera mig på jobbet här och nu.

Förmiddagen försvann i tre möten på raken, nästan. Det blev avbrott för sopplunch en kvart över 12. Därefter, stöttad av mina arbetskamrater i gruppen, högg jag tag i en direktör för att kolla av ett par saker. Ett av svaren förvånade mig mycket, eftersom jag trott att jag skulle ha fått en viss klarhet. Vid samma samtal fick jag veta att jag har folk bakom mig som stöttar och bryr sig och har påtalat fel och brister – inte mina! – till högre ort. Det löser inte mina problem, men att känna att jag har stöd och att få veta att det inte är jag som är problemet betyder oerhört mycket. Det finns goda människor.

Blomkålssoppa med bröd oliver röra och vatten

Sopplunch och goda människors stöd betyder mycket.

∼ ♦ ∼

Jag är mycket besviken och förbannad.

Jag har fixat en julklapp och måste nu snart ta tag i resten. Saknar lust för jul mer än vanligt just nu. Det beror på det jag har varit med om, för det var mycket som utspelade sig före, under och efter jul ett par år. Nu känner jag att nåt är på väg att hända igen. Om det värsta sker orkar jag inte kämpa den här gången. Jag orkar inte en gång till stå upp mot en man, trots att jag har gott stöd från såväl andra män som kvinnor där jag befinner mig just nu.

Bokningen, som kunde ha kommit tidigare, kom först när jag var hemma i kväll. Dessutom är den sent i december och innehållet inte alls det jag har blivit lovad och hoppats på. Jag är mycket besviken och förbannad – och naturligtvis ledsen också.

Jag har plockat ur ren disk ur tvättmaskinen och Tisslingarna har fått mat. Det är vad jag mäktar med i hushållet i kväll. När jag har slutat koka av ilska ska jag ta mig kaffe och en macka.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, HBTQ, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt adventsfika, adventsljusstake, arbetskamrater, avbrott, ädelost på tub, bakom mig, baserad på verkliga händelser och personer, betyda oerhört mycket, bokning, Den osannolika mördaren, disk, Djävulens kalsonger, en direktör, Ett lyckligare år, fönsterbräda, förbannad, första advent, första ljuset, försvinna, förvåna, femte delen, fiktiv roman, forskning, fota, fredag, gardinkappa, gardinlängder, god jul, goda människor, gott stöd, grubbla, halvvägs, hästastake, hålla tummen, hårig, högre ort, HBTQ-historia, historia, hoppas på, innehåll, inte fräsch, inte julig, Jonas Gardell, jul, julklapp, kaffe och en macka, katt, kök, köksbord, kex, klarhet, klippa bort, koka av ilska, koncentrera mig, kvällskaffe, kvinnor, ledsen, Lesbiska ligan, litteratur, ljus, lovad, lufsa, lyftas fram, man, Mårran, möte, mejl, Mian Lodalen, middag, minusgrader, mobiltelefoni, mycket besviken, nytta, om det värsta sker, orkar inte kämpa, ost, packa upp, på raken, på väg att hända, pepparkakor, plocka ur diskmaskinen, problem, rester, sakna lust, salen, sent i december, skitkallt, sopplunch, sovmorgon, stå upp mot en man, stöd, stöttad, stora dunjackan, stryka, stryka sig, strykhög, svart text, Tisslingarna, uppmärksamhet, utrustning, vakna, vit botten | 2 kommentarer

Lördag kväll och första advent 2021: Puben Tre glas (drömma går ju) och verkligheten

Publicerat den 28 november, 2021 av Tofflan

Kära dagbok…

Fästmön mådde lite bättre senare igår, men helt OK är hon inte. I morse marscherade hon i alla fall iväg till jobbet. Det är så lätt att få dåligt samvete för att kollegorna tvingas jobba mer när en är sjuk. Såna är vi väl lite till mans/kvinns. Och så går vi och jobbar fast vi inte mår 100 procent bra.

Men lite bättre mådde Anna. På seneftermiddagen tog vi oss till Churchill Arms, en av våra närmaste kvarterskrogar. Jag åt kikärtsburgare med pommes (sisådär gott) och Anna och kyckling, som var snällare mot magen. Ett tag hade jag tre glas framför mig – ett glas Kristina, ett glas London Pride och ett glas vatten. Det var då jag mindes min dröm om att ha en pub. En pub som heter Tre glas och som delvis ska vara inredd som Churchill Arms, med rutiga tapeter, bokhyllor med riktiga böcker och tavlor med jaktmotiv. Ja ja, drömma går ju.

Tre glas…

Kikärtsburgare och pommes till lördagsmiddag.

Vi var hemma igen före klockan 18. Då blev det kvällskaffe. Lite senare såg vi ytterligare två avsnitt av Den osannolika mördaren. Till det blev det en liten ostassiett och ett halvt glas Grande Alberone. Anna låg i soffan, lite hopkrupen, för där klämde sig också Citrus upp på en kudde. I Annas fåtölj låg Lucifer. Så är det att vara mamma! Du fattar, kära dagbok, varför jag har valt att inte vara mamma, bara mammis? Då kan en få det goaste av de små liven, det vill säga Tisslingarna, men en behöver inte göra plats för dem.

Ostassiett vin och boken Ett lyckligare år

Ostassiett hemma.

Citrus låg på kudden…

…och Lucifer i Annas fåtölj.

∼ ♦ ∼

Ovanligt, men jag läste lokalblaskan i sängen i morse.

I morse vaknade jag tidigt igen. Jag låg och grubblade. Funderade över vilka alternativ som ska erbjudas mig. Jag vill inte tillbaka till vare sig kaos eller helvete, jag vill vara på en plats där det är struktur och där det finns såväl kompetens som ledare. Och så vill jag naturligtvis göra det jag är bra på och inte med konstiga saker. Högst upp på min önskelista just nu!

Jag gjorde nåt så ovanligt som tog in lokalblaskan. Den gick snabbt att bläddra igenom till dagens första mugg kaffe. Sen greppade jag min bok. Jag läste nästan 100 sidor och plötsligt var boken om några av våra gaypionjärer slut. Det blev bokbyte till ytterligare en bok med gaytema, denna gång åt det lesbiska hållet.

Jag läste nästan 100 sidor…

Böckerna Ett lyckligare år och Lesbiska ligan

Sen blev det bokbyte från gaypionjärer till lesbisk liga.

Vid niotiden klev jag upp och skrev en stund innan jag slog in några julklappar. Ja, jag har börjat lite smått med klappar, men än så länge har jag bara köpt till Anna och en vän. Jag bäddade innan jag tog reda på flera maskiner ren och torr tvätt. Annas rena kläder var jag nämligen tvungen att vika och lägga på sängen. Vi får inte öppna den andras garderober just nu – av juliga skäl.

Julklappar rött papper med vit text God jul

Inslagna klappar.

Frukost första advent 2021 – före incidenten.

Första adventsfrukost blev det vid lunchtid i sällskap av Lucifer. Han låg i sin korg i Bokrummet medan jag skrev i morse, men när det var frukostdags sprang han ut i köket. Bilden är tagen före incidenten: jag vippade ut min filskål i knäet när jag skulle slänga ost till katten. Det blev till att handtvätta hemmauniformsbyxorna och sätta på sig ett par gamla trasiga jeans tills braxen torkat på elementet i sovrummet.

Nytta? Jag har tömt kattpottorna och varit nere i soprummet med sopor. Det är kallt och vintrigt ute, men solen lyser. Nån promenad blir det nog inte idag, Jag funderar (notera: funderar!) på att värma mig vid strykbrädan.

∼ ♦ ∼

Anna jobbar till klockan 16 och vi ska äta rester från i fredags till söndagsmiddag. En plåt mat räcker till middag två gånger för oss när vi bara är två. I morrn blir vi tre igen när Gymnasisten kommer och en ny skol- och arbetsvecka har startat.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, HBTQ, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt alkohol, alternativ, arbetsvecka, öl, önskelista, bädda, bokbyte, bokhyllor, bokrummet, brax, Churchill Arms, citrus, dåligt samvete, de små liven, Den osannolika mördaren, det goaste, det jag är bra på, dröm, element, en bit ost, en plåt mat, erbjudas, Ett lyckligare år, fåtölj, första advent, filskål, frukost, garderob, gaypionjärer, gaytema, glas, Grande Alberone, grubbla, handtvätta, helvete, hemmauniformsbyxor, hopkrupen, incident, inte må helt 100 procent bra, juliga skäl, kaffe, kallt, kaos, katt, katter, kök, kikärtsburgare med pommes, knä, kollegor, kompetens, konstiga saker, korg, Kristina, kvarterskrog, kvällskaffe, kyckling, ledare, lesbisk, Lesbiska ligan, litteratur, lokalblaskan, London Pride, Lucifer, lunchtid, mamma, mammis, må bättre, nytta, ostassiett, pub, rödvin, rester, riktiga böcker, rutiga tapeter, säng, söndagsmiddag, skolvecka, skriva, slå in julklappar, snällare mot magen. Tre glas, soffa, solig, sopor, soprum, sovrum, struktur, strykbräda, tavlor med jaktmotiv, tömma kattpottorna, Tisslingarna, torka, trasiga jeans, tvätt, tvingas jobba mer, UNT, Upsala Nya Tidning, vatten, värma mig, vika, vintrig, vippa ut | 4 kommentarer

Ett lyckligare år

Publicerat den 28 november, 2021 av Tofflan

Ett inlägg om en roman om Pontus Wikner och andra förkämpar i svensk gayrörelse.

Hur skeptisk jag än är till vissa personer gick det inte att låta bli att gå till Akademibokhandeln i mörkaste november och lyssna till ett författarsamtal med Jonas Gardell. Hans bok Ett lyckligare år kom ut i år. Jag ger boken ofta fel titel och vill byta ut ordet år mot ordet liv. Nu när jag har läst boken och vet varifrån titeln kommer, skulle jag ändå vilja byta orden för alla dem som har kämpat och lidit tidigare i historien för att såna som jag ska få leva ett vanligt liv. Nån sån magi finns förstås inte. Därför är det viktigt att läsa såna här böcker.

Filosofen Pontus Wikner var en känd man på sin tid här i Uppsala. År 1879 skriver han ner sina Psykologiska självbekännelser, stoppar dem i en blecklåda och ber att lådan och manuset ska förvaras hos Uppsala universitetsbibliotek när han dör. Lådan får inte öppnas förrän hans fru och barn är döda sen länge, i minst 50 år. Samtidigt är det Pontus Wikners vilja att hans manus nån gång i framtiden ska publiceras. Hans änka Ida ser till att lådan kommer till biblioteket – men hon gör det inte genast efter hans död 1888. Den ena delen av boken är en berättelse om Pontus och hans kärlek till bland andra Herman. Den andra delen av boken utspelar sig under 1970-talet, främst i Örebro, när några få men tuffa förkämpar för sin rätt att leva med och älska personer av samma kön gör sina röster hörda. Boken knyts ihop i slutet i Uppsala igen.

Jonas Gardell skriver väldigt bra böcker, det har jag alltid tyckt. Att han är lite av en diva kämpar jag med att försöka bortse ifrån – jag har ju faktiskt träffat honom innan han blev känd och då var han ödmjuk. Boken är ett stycke av homosexuellas historia. Vissa delar är fiktiva, andra baserade på verkliga händelser och personer och somliga delar är faktiskt helt med verkligheten överensstämmande. Författaren kan inte ha varit med när Pontus och Herman träffas. Ändå blir det så levande skildrat att jag som läsare känner hur luften vibrerar av känslor.

Den andra delen av boken skildrar den tidiga gayrörelsen i Sverige på 1970-talet. Delen är på sätt och vis en annan bok. Jag hade faktiskt önskat två skilda böcker. Här knyts visserligen berättelserna samman. Jag är full av vördnad och tacksamhet för att människor före mig har kämpat för att jag ska kunna leva som jag gör idag – ett ganska vanligt liv. Det är givetvis inte det jag har invändningar emot, utan tacksamhet. Men ändå. Det är två skilda berättelser, en fiktiv roman baserad på verkliga personer och en bok om den tidiga gayrörelsn i Sverige, där pionjärerna kommer till tals. Och två böcker hade jag nog hellre läst eftersom författaren haft mer utrymme för båda berättelserna. Det haltar lite i ihopkopplingen.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla mini

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt 1970-talet, Akademibokhandeln, änka, år, ödmjuk, baserade på verkliga händelser och personer, blecklåda, byta ord, dö, döda, den tidiga gayrörelsen i Sverige, diva, en fiktiv roman baserad på verkliga personer, Ett lyckligare år, författare, författarsamtal, förkämpar, förkämpe, fel titel, fiktiv, filosof, fru och barn, halta, helt med verkligheten överensstämmande, Herman, homosexuellas historia, Ida Wikner, ihopkoppling, invändningar, Jonas Gardell, kämpa, kärlek, knytas ihop, knytas samman, komma till tals, läsa, leva, leva ett vanlgt liv, levande skildrat, lida, litteratur, liv, luften vibrerar av känslor, magi, manus, mer utrymme, november, omdöme, pionjärer, Pontus Wikner, Psykologiska självbekännelser, publiceras i framtiden, rätt att leva med och älska personer av samma kön, roman, skeptisk, skriva, slutet, svensk gayrörelse, tacksamhet, två skilda böcker, Uppsala, Uppsala Universitetsbibliotek, vanligt liv, vördnad, viktigt | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 26 november och lördagen den 27 november 2021: Helgen går så fort…

Publicerat den 27 november, 2021 av Tofflan

Kära dagbok…

Stjärna och stake i Bokrummets fönster 2021

Upplyst i novembermörkret även i Bokrummet.

Fredagskvällen blev underbart skön – för min del. Jag kom hem till ett adventspyntat hem. Fästmön hade verkligen gjort fint med stjärnor och stakar och några juliga dukar. Dessutom hade hon tvättat mattorna i sovrummet och gjort en del annat smått och gott. Jag satte upp min ~~hundraåriga~~ 55-åriga mässingsstjärna och en väldigt mycket nyare adventsljusstake i fönstret i Bokrummet, det var mitt enda bidrag.

Det här med julen är fortfarande tungt och jobbigt för mig, ger mig dubbla känslor – tillhör jag eller är jag utanför?, ungefär. Men vackert är det när stjärnor och stakar lyser upp i novembermörkret.

Vi hade en del lösa planer på att gå ut och äta, men så köpte Anna hem kyckling, grönsaker och rotsaker och lagade till dem i ugnen. En flaska Grande Alberone hade hon inhandlat också. Till dessert blev det ostbricka. Hon dukade så fint i köket för oss två, riktigt mysigt och gott.

God fredagsmiddag…

….med gott vin….

….vatten och ostbricka.

Kvällen avslutades med de två första avsnitten av Den osannolika mördaren på Netflix. Fina skådespelarinsatser, men frågan är ju hur mycket serien (totalt fem avsnitt) stämmer med verkligheten. Det känns fortfarande som om ingen riktigt vet.

∼ ♦ ∼

Boken Ett lyckligare år och kaffe på sängen

Min lördagsstart blev bättre än Annas.

Tyvärr åt vi lite godis också. Allt sammantaget gjorde att framför allt Anna inte mådde så bra idag. Hon gick iväg tidigt i morse till jobbet i åttagradig kyla, men vände när hon var en bit på väg och gick hem igen. Det var bara att gå och lägga sig, försöka få magen att lugna sig med nåt snällt och vila, framför allt, tror jag.

Jag var vaken tidigt och ägnade mina första vakna lördagstimmar åt att läsa och dricka kaffe på sängen medan Anna försökte vila. Sen gick jag upp och skrev en stund medan jag körde några maskiner tvätt så att Anna skulle få vara lite för sig själv och sova.

Eftersom jag hade bestämt mig för att både gå och åka och handla slog jag en signal till Annas snälla mamma för att kolla läget och höra om hon behövde få hem nåt. Hon fick tredje dosen vaccin och samtidigt influensavaccin i veckan och har känt sig lite rackig efter det. Idag var det bättre och hon behövde inte få nåt hemkört.

Efter frukost gick jag iväg till Kvarnen där jag köpte fyra italienare. Ett vin, Nerojbleo Gulfi 2019, kostade lite mer än de andra och stod på hyllan med tillfälligt sortiment. Det vinet har jag inte smakat tidigare. De två vinerna i mitten, Copertino Riserva 2012 och Vivanti Valpolicella Ripasso 2019 har jag druckit tidigare. Det är två billiga viner som är väldigt bra. Masi Campofiorin 2018 är ett annat favoritvin, något dyrare, men ack så bra. Jag köpte vinet bland annat vid flera tillfällen i somras och tog med mig till värdinnorna när jag var bjuden på mat.

Gulfi Copertino Riserva Villa Vivanti Valpolicella ripasso Masi Campofiorin

Fyra röda italienare från Systembolaget i Kvarnen.

Men en kan inte leva enbart på vin utan jag åkte till ICA Maxi Gnista och handlade fyra kassar mat och en låda kattmat. Jag bar i källargången så att jag fick aparmar. Anna hade vilat lite, men också slagit in ett par julklappar och lagt på nån julduk. Sen blev hon visst slut i rutan. Hon ska försöka gå och jobba i morrn och då ska jag passa på att slå in några klappar till henne. Jag blev också lite slut i rutan för jag hade just värmt på en mugg kaffe från morgonen när Den Fantastiska Överraskningen a k a en av våra två skitsmå frysar började larma. Det hade blivit för tjockt med is för att dörren skulle gå igen. Anna kom till undsättning. Så hann jag väl bara sätta mig innan nästa larm gick, det vill säga Lucifer skrek och spydde en liten hög framför fötterna på mig. Bara att ta fram Torkyautomaten igen. Först därefter kunde vi inta eftermiddagskaffe med lussekatt och pepparkakor med ädelost. Anna mår lite bättre, men är inte helt OK. Möjligen äter vi en snabb och enkel middag på lokal om magarna är OK. Sen blir det soffa eller fåtölj för oss båda.

Av fyra kassar mat och en låda kattmat får en aparmar.

Eftermiddagskaffe med lussekatt och pepparkakor

Lussekatt och pepparkakor till eftermiddagsfikat.

∼ ♦ ∼

Snart är lördagen slut. Helgerna går så fort. Jag är ledig i morrn, men har inga större planer mer en klappinslagning.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt 55-årig mässingsstjärna, adventsljusstake, adventstjärna, alkohol, Annas snälla mamma, aparmar, ädelost, åka, åttagradig kyla, bära, bidrag, billiga viner, bjuden på mat, bokrummet, Copertino Riserva 2012, Den Fantastiska Överraskningen, Den osannolika mördaren, dessert, dubbla känslor, duka, eftermiddagskaffe, en låda kattmat, få magen att lugna sig, fåtölj, fina skådespelarinsatser, frys, fyra matkassar, gå, gå fort, gå och lägga sig, godis, Grande Alberone, grönsaker, handla, helg, hem, hylla, ICA Maxi Gnista, influensavaccin, ingen riktigt vet, inte må så bra, italienska viner, julduk, juliga dukar, kaffe, kaffe på sängen, källargången, kök, Kvarnen, kyckling, larma, läsa, lösa planer, Lucifer, lussekatt, lysa upp, mage, Masi Campofiorin 2018, mattor, mina första vakna lördagstimmar, mysigt och gott, Nerojbleo Gulfi 2019, Netflix, novembermörker, ostbricka, pepparkaka, rackig, rödvin, rotfrukter, söndag, skrika, skriva, slå in julklappar, snabb och enkel middag på lokal, soffa, somras, sova, sovrummet, spy, tillfälligt sortiment, tillhöra, tjockt med is, Torkyautomat, tredje dosen vaccin, tungt och jobbigt, tvätta, ugn, underbart skön, utanför, vatten, värdinna, värma på, vånda, vila, Vivanti Valpolicella Ripasso 2019 | 2 kommentarer

Torsdag kväll den 25 november och fredagen den 26 november 2021: Mer litteraturstimulans och under den magiska nollan

Publicerat den 26 november, 2021 av Tofflan

Kära dagbok…

Nyinköpt!

Torsdagskvällen frös på och det var ganska halt när jag gick hem. Efter att ha ätit rester från igår, gett Tisslingarna mat, druckit två muggar kaffe och läst en stund gick jag iväg till Akademibokhandeln. Det var andra gången den här veckan jag (och några fler från i tisdags var där – vi hälsade!) klev in genom dörrarna till butiken vid Stora torget. Även igår var det författarsamtal, liksom i tisdags. Torsdagskvällen bjöd på författarsamtal med Christer Nordström och Ulf Broberg, ett samtal om den senares bok om den förres yrkesliv som polis.

Christer Nordström och Ulf Broberg kom i tid (till skillnad från herr Gardell i tisdags). Christer Nordström inledde med att berätta en del ur boken och sitt yrkesliv. Bland annat pratade han om Göran Lindberg. Ulf Broberg tog vid och läste några stycken ur boken. Det kanske inte blev så mycket samtal om boken. Huvudpersonens fokus låg mest på att framföra åsikter om polisens organisation och närvaro i samhället. Åhörarna hängde på. Jag hade kanske önskat lite mer om litteraturen och kanske mindre debatt. Det blev ändå en trevlig och mycket intressant timme. Givetvis köpte jag boken och fick den signerad. Eftersom jag är med i vänklubben handlade jag lite till, bland annat ett datumblock till farmors datumflicka i köket. På så vis kom jag över 250 kronor och fick 20 procents rabatt. Hurra!

Huvudpersonen Christer Nordström….

…och författaren Ulf Broberg som skrev boken Polisliv….

Signerad bok Polisliv av Christer Nordström och Ulf Broberg

…som jag fick signerad av båda herrarna.

Litteraturstimulans ändå, trots mera debatt, alltså! Och jag halkade hem i torsdagskvällen, skrev några rader, fipplade med lite julklappar, pratade och gosade med katterna samt körde igång en maskin disk. Fästmön var hemma strax före 21.30 och vi hann prata en stund om viktiga ting innan det var läggdags för mig.

∼ ♦ ∼

Ingen mer snö, men sju grader kallt igen och jag är andfådd.

Temperaturen kröp ju neråt igår. I morse var det sju grader kallt igen. Ändå frös jag inte direkt när jag promenerade till jobbet. Men jag är så andfådd. Jag blir andfådd bara av att kliva ur sängen… Det är en jättemärklig känsla, för min kondis borde rimligen vara bättre nu eftersom jag oftast går till jobbet, inte åker bil. Då tänker jag på propparna i lungorna som båda mina föräldrar fick och som kortade av deras liv. Mamma var så märkligt andfådd under sitt sista år och det fanns spår av gamla proppar. Jobbigt att tänka på!

I helgen skulle jag kunna svulla ohämmat. Eller inte…

Nu en bra sak: morgonens vägning. Jag har gått ner 600 gram fast jag räknade med en viktuppgång på två, tre kilo. Det innebär att jag är precis under den magiska nollan. Totalt har jag gått ner ungefär sex kilo sen sommaren. Jag ska ner ungefär 15-20 kilo till. I långsam takt. Övriga siffror visar att kroppsfettet har gått upp något, men mitt BMI har för första gången gått ner. Benmassan ligger på samma värde som förra veckan. Muskelmassan har gått ner igen. Lustiga siffror, onekligen. Nu är det bara att fortsätta! Risken är dock att vi svullar i helgen. Anna jobbar dagpass lördag och söndag, men jag är ledig och kan svulla ohämmat. Och ärligt talat började jag redan idag. Vem kan stå emot när direktören kommer förbi med en korg med lussekatter, pepparkakor och skumtomtar? Inte jag i alla fall.

Nej, jag kunde inte stå emot.

Dagens andra höjdpunkt på jobbet var ett besök på Carolina Rediviva under 90 minuter. Vi var ~~ett gäng~~ två kommunikatörer som guidades av min kollega A. Vi såg bland annat Linnés skrivbord och en massa härliga böcker. Och krigsbyten…

Förväntansfull inne i den nyrenoverade entrén.

Utanför överbibliotekariens rum…

Linnés skrivbord gamla avhandlingar och E på jobbet

Linnés skrivbord och E som tittar på gamla avhandlingar.

Lettiska böcker som krigsbyten Carolina Rediviva

Krigsbyte från Lettland…

∼ ♦ ∼

Igår på lunchen slängde jag iväg ett mejl till min ordinarie chef där jag bad om ett IRL-möte. Han hade svarat vid 21-tiden igår att han ska återkomma med en bokning senast måndag. Jag hann inte se nåt mejl innan jag gick hem…

∼ ♦ ∼

I morse läste jag de sista sidorna i den fjortonde boken om Malin Fors. (Jag hade förberett ett inlägg om boken.) Den blev riktigt spännande först mot slutet, tyckte jag. Nu har jag bytt till en annan spännande bok, en bok jag köpte i tisdags. Min förra chef har redan läst den två gånger och eftersom jag har mycket höga tankar om hennes åsikter blev det ett lätt val att påbörja Ett lyckligare år. Citrus gillar för övrigt också böcker, som synes. Jag hann läsa lite på lunchen idag, faktiskt. Och när jag kom hem idag låg ett fint recensionsexemplar och väntade på mig, Mariette Lindsteins Bortom Dimön, alldeles nyutkommen (i måndags).

Katten Citrus med böckerna Blickfångarna och Ett lyckligare år

Bokbyte från spänning i Linköping till ett lyckligare (?) år i Uppsala.

Jag hann läsa lite på lunchen idag.

Mariette Lindsteins bok Bortom Dimön recensionsexemplar

Ett recensionsexemplar till mig idag!

∼ ♦ ∼

Det är fredag idag och på söndag är det redan första advent. Anna var så duktig och satte upp ljusslingan på balkongen igår, innan hon gick till jobbet, detta trots att jag vet att hon är rädd för höjder. Idag har hon varit ledig och hon har farit runt hemma med stjärnor och stakar. Bara en stjärna kvar att sätta upp och det tänker jag göra i morrn. Då blir det lite fler bilder på ljusen i huset!

Varde ljus på balkongen när jag kom hem igår kväll.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt | Märkt 20 procent, a, Akademibokhandeln, Akademibokhandelns Vänner, andfådd, avhandlingar, åsikter, balkong, benmassa, berätta, Blickfångarna, BMI, bokbyte, bokning, Bortom Dimö, Carolina Rediviva, Christer Nordström, citrus, dagpass, datumblock, datumflicka, debatt, den magiska nollan, direktör, diskmaskin, duktig, en bra sak, Ett lyckligare år, farmor, föräldrar, författarsamtal, första advent, fippla, framföra åsikter, fredag, frysa på, gå, gå ner i vikt, Göran Lindberg, gosa, guidas, guide, halt, höjdpunkt, helg, hemma, hjälpas åt, hurra, i långsam takt, ingen snö, IRL-möte, Jonas Gardell, julklappar, kaffe, kallt, katt, kök, kliva ur sängen, kommunikatör, korg, krigsbyte, kroppsfett, läggdags, läsa, lördag, ledig, Linnés skrivbord, litteratur, ljusen i huset, ljusslinga, lussekatt, Malin Fors, mamma, Mariette Lindstein, mejl, min förra chef, Mons Kallentoft, muskelmassa, mycket höga tankar, närvaro, nyrenoverad entré, ohämmat, ordinarie chef, pepparkaka, polis, polisens organisation, Polisliv: berättelsen om Christer Nordström, prata, proppar i lungorna, rabatt, recensionsexmplar, samhället, söndag, senast måndag, shopping, siffror, signerad, sju minusgrader, skriva, skumtomte, sommar, stakar, stå emot, stimulans, stjärnor, Stora torget, svara, svulla, temperatur, Tisslingarna, trevlig och intressant timme, Ulf Broberg, vägning, viktiga ting, yrkesliv | Lämna en kommentar

Blickfångarna

Publicerat den 26 november, 2021 av Tofflan

Ett inlägg om den fjortonde delen i serien om Linköpingspolisen Malin Fors.

Författaren Mons Kallentoft är synnerligen produktiv när det gäller kriminalromaner och spänningsromaner. Han har flera serier aktuella. Men nu senast kom den fjortonde delen i den serie jag gillar allra bäst, den om Malin Fors, polisen i Linköping. Blickfångarna var en av de böcker jag köpte från presentkortet från arbetsgivaren i höstas.

Nu är det vinter i Linköping. Ett gammalt fall med en mördad pojke skaver för Malin Fors och hennes kollegor. Pojken hittades mördad med en svårt sargad kropp på en äng. En dag hör en kvinna i Algeriet av sig och påstår sig vara mamma till pojken. Samtidigt visar konstnären Erik Ingemar Karlsson verk som föreställer den döde pojken, nåt som gör att det hela tar en ny och ännu mer våldsam vändning. Utöver detta kämpar Malin mot alkoholen och ett brustet hjärta.

Det blir ganska tidigt i boken uppenbart att Linköping inte är nån favoritplats för författaren. Kritiken är öppen och ganska svidande. Bortsett från detta är det samma, lite poetiska språk som fångar mig. En kan tycka att Malins alkoholproblem är tjatigt, men alkoholism är ju en sjukdom som det inte finns bot för. Denna sjukdom påverkar givetvis hennes relationer och förmåga att knyta an. Såriga relationer mellan mor och barn förekommer som en del av detta, bland annat Malins och hennes dotter Toves, för att nämna en. Ett tredje tema är sexmissbruk. Ja, i den här fjortonde delen tippar det lite över lite väl mycket i Malin snarare än i fallet. Samtidigt är det som vanligt spännande, framför allt i slutet, och mycket våldsamt. Jag lyckas inte lista ut mördarens identitet, vilket i sig ger en toffla.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Malin Fors-serien (länkarna går i de flesta fall till mina inlägg om böckerna):

Midvinterblod
Sommardöden
Höstoffer
Vårlik
Den femte årstiden
Vattenänglar
Vindsjälar
Jordstorm
Eldjägarna
Djävulsdoften
Bödelskyssen
Himmelskriket
Satanskäftarna
Blickfångarna (se texten i inlägget ovan!)

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt Algeriet, alkohol, alkoholism, alkoholproblem, arbetsgivare, äng, öppen, Bödelskyssen, Blickfångarna, bot, brustet hjärta, Den femte årstiden, Djävulsdoften, dotter, Eldjägarna, Erik Ingemar Karlsson, fall, fånga, författare, förmåga att knyta an, Höstoffer, Himmelskriket, ingen favoritplats, Jordstorm, kämpa, konstnär, kriminalroman, kritik, Linköping, Linköpingspolis, lista ut, litteratur, Malin Fors, Malin Fors-serien, mamma, mördad, mördarens identitet, Midvinterblod, Mons Kallentoft, mor och barn, omdöme, poetiskt språk, pojke, presentkort, produktiv, relation, Satanskäftarna, såriga relationer, sexmissbruk, sjukdom, skava, slutet, Sommardöden, spännande, spänningsroman, svårt sargad kropp, svidande, tema, tippa över, tjatig, Tove, Vattenänglar, våldsam vändning, våldsamt, Vårlik, verk, Vindsjälar, vinter | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 24 november och torsdagen den 25 november 2021: Hålla fanan högt och hålla sig för skratt

Publicerat den 25 november, 2021 av Tofflan

Kära dagbok…

Vi åt lite grillad kyckling igår. Stuffed blev jag inte, utan äter resten i kväll.

Tänk att Fästmön och jag fick en vardagskväll tillsammans igår, kors i taket! Antingen jobbar hon eller så står hon vid spisen och lagar mat. Igår gick hon direkt och handlade efter maten. Vi åt lite (jag äter resten i kväll) grillad kyckling, grönsaker och hummus tillsammans. Gott! Resten av kvällen läste jag. Den fjortonde Malin Fors-boken går ganska snabbt att läsa. Jag såg Bonde söker fru-avsnittet. Under hösten har jag tittat på en del avsnitt om jag har haft möjlighet. Efter det var det ett bak-program och även om jag gillar såväl bakar som bakverk kikade jag inte jätteuppmärksamt. Det fanns risk för sötsug, nämligen. Och faktum är att jag föll för frestelsen och åt upp fyra engelska fudge.

∼ ♦ ∼

Både Anna och jag vaknade alldeles för tidigt i morse. Jag har mycket att tänka på när det gäller jobbet. Det hade regnat lite i natt och det lilla vita täcke av snö som har legat över Uppsala har försvunnit. Sex grader varmt var det.

Jag håller fanan högt, men kan hålla mig för skratt.

På jobbet hade jag fått ett mejl av min nuvarande chef igår kväll. En av mina fina, nya arbetskamrater hade pratat med h*n igår. Nån som inte har pratat med mig är min ordinarie chef. De båda cheferna hade mötts en passant för en vecka sen. Då hade ordinarie sagt att h*n skulle boka in ett möte med mig den här veckan. Den här veckan är snart slut och nån bokning har inte kommit. Jag fick rådet att själv mejla ordinarie chefen och det har jag gjort. Allt är som vanligt, alltså.

Jag har svårt att koncentrera mig på mina arbetsuppgifter, men jag har bestämt mig för att hålla fanan högt ända till slutet. Om jag måste tillbaka till helvetet finns en tillfällig lösning som Anna och jag har diskuterat.

En källa till glädje på jobbet – och ett och annat skratt – är den födelsedagssång avdelningens personal stämmer upp på Zoom när nån medarbetare fyller år. I morse var det dags igen. Det är en helt fantastisk tradition – som jag nu tyvärr snart inte får vara med om längre. Andra källor till glädje på min nuvarande arbetsplats är alla de kollegor (de är flera!) som uttrycker sitt stöd – och som dessutom inte bara säger det utan agerar. För att inte tala om att arbetskamrater här och på andra avdelningar som personligen och IRL tackar för väl utfört arbete. Underbart med boost när en har ett och annat att kämpa med.

Nöjd är jag också för att jag idag levererade det lite otympliga uppdraget jag fick – en dag innan jag hade utlovat leverans. En av stenarna i ryggsäcken är bortplockad.

∼ ♦ ∼

I kväll är jag på det andra författarsamtalet denna vecka. När det här inlägget publiceras är jag på Akademibokhandeln igen. Den här gången lyssnar jag på Christer Nordström, tidigare presstalesperson vid polisen här i Uppsala. Tillsammans med Uppsalaförfattaren Ulf Broberg har Christer Nordström skrivit sina memoarer. Vem vet, kanske följer boken med hem.

Ulf Brobergs bok Polisliv berättelsen om Christer Nordström

Den här kanske följer med hem i kväll…

∼ ♦ ∼

Det här är ett tidsinställt inlägg. Det betyder att saker och ting kan ändra sig. Idag undrar jag om vi har en statsminister eller inte, en ganska väsentlig fråga för vårt land.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt Akademibokhandeln, arbetskamrat, arbetsuppgift, avsnitt, bak-program, bakar, bakverk, Blickfångarna, boka in möte, Bonde söker fru, boost, bortplockad, Christer Nordström, diskutera, en passant, engelska fudge, falla för frestelsen, fantastisk tradition, födelsedagssång, följa med hem, författarsamtal, gilla, grönsaker, grillad kyckling, hålla fanan högt, höst, Hela Sverige bakar, hummus, ingen bokning, inlägg, IRL, källa till glädje, kämpa, kollega, laga mat, läsa, leverans, litteratur, Malin Fors-serien, mejl, memoarer, mycket att tänka på, nuvarande chef, ordinarie chef, otympligt uppdrag, personligen, polis, Polisliv: berättelsen om Christer Nordström, presstalesperson, publicera, regn, risk för sötsug, ryggsäck, skriva, som vanligt, statsminister, stå vid spisen, sten, stuffed, svårt att koncentrera mig, tack, tidsinställt inlägg, tillbaka till helvetet, tillfällig lösning, Ulf Broberg, Uppsala, Uppsalaförfattare, uttrycka sitt stöd, vakna tidigt, vardagskväll, väder, väsentlig fråga, vitt täcke av snö, Zoom | Lämna en kommentar

Tisdag kväll den 23 november och onsdagen den 24 november 2021: En lyckligare stund med Jonas och bra fart i jobbet – före dykningen i morse

Publicerat den 24 november, 2021 av Tofflan

Kära dagbok…

Kaffe och macka med handskalade räkor på Kafferummet Storken.

Det blev en lite lång kväll igår. Jag brukar ju inte precis ge mig ut på kvällsaktiviteter under vardagarna. Den här veckan är ett undantag. Skälet är att jag har bestämt mig för att ge mig lite annan stimulans än den jag får på jobbet och här hemma. Jag behöver… ut i verkligheten och se andra saker, möta andra människor.

Efter jobbet gick jag direkt hem. Tisslingarna fick lite gos och mat och jag tände alla fönsterlampor i lägenheten. Sen skulle jag ha ätit en macka, men trist med samma som alltid. Jag traskade ner på stan, gick till Kafferummet Storken och tog kaffe och räkmacka. Riktiga handskalade räkor var det, fast lite för mycket majonnäs för min del. Efter fikat gick jag i några affärer för att försöka få julklappsidéer. Det är dåligt med såna i år, jag känner mig inte ett dugg inspirerad. Än så länge har jag inhandlat fyra, varav tre till Fästmön.

Klockan 19 skulle jag vara på Akademibokhandeln för ett författarsamtal med Jonas Gardell. Jag gick dit en 20 minuter innan och passade på att köpa hans bok – till rabatterat pris (20 procent för att jag hade svarat på en enkät). Jonas Gardell kom inte klockan 19.

”Tågen!

sa en dam och suckade.

Äh, tänkte jag, Jonas Gardell åker inte tåg. Och det hade jag rätt i! Han åkte bil och var försenad, meddelade personalen. Det blev en knapp halvtimmes improviserat prat av en av bokhandlarna kring böcker vars författare ska komma och ha författarsamtal framöver. Riktigt bra och intressant.

Klockan 19.32 började Jonas Gardell sitt samtal (egentligen en monolog med möjlighet för publiken att ställa frågor). Han bad inte om ursäkt för förseningen. Klockan 20.10 avslutade han för att ägna resterande 20 minuter åt signering. Även min nyinköpta bok blev signerad.

Jonas Gardell pratade medryckande och berättade intressanta saker om Pontus Wikner, men också om den allra tidigaste HBTQ-rörelsen i Sverige. Han var inte maniskt uppskruvad och forcerad utan höll ett bra tempo. När jag gick hem kände jag mig ganska mycket lyckligare en stund.

Jonas Gardells bok Ett lyckligare år i mitt knä

Den nyinköpte boken i mitt knä.

Jonas Gardell 23 nov 2021 på Akademibokhandeln Lundeq

Jonas Gardell pratade medryckande…

Jonas Gardell signerade sin bok till mig

…och signerade bland annat min bok.

Och trots att jag satt väldigt mycket, bland annat alldeles för länge på Akademibokhandelns obekväma fällstolar, blev det många steg och lång gångdistans igår. Alltså fick såväl kropp som själ sitt igår.

Många steg och längre gångdistans än vanligt igår. Skönt!

∼ ♦ ∼

Domkyrkan tidig morgon i slutet av november

Domkyrkan fick granar i morse. Här syns bara en av dem, eftersom två gubbar kämpade med den andra.

I morse var jag uppe tidigt. Vissa morgnar krockar vi nämligen lite i bestyren. Jag gick upp före klockan sex för att hinna tömma kattpottorna, fylla på sand, duscha och klä på mig innan Fästmön steg upp.

Det blev en skön promenad upp till jobbet. Temperaturen låg på knappt två plusgrader och det var bara lite halt. Jag såg till och med en karl i shorts, men det var lite för avklätt, tycker jag nog. När jag passerade Domkyrkan höll två svärjande gubbar på att sätta upp granar på planen framför kyrkan. Det blir fint när ljusen i dem är tända och jag passerar om vintermorgnarna.

Om jag nu lär göra det. Jag fick mejl från min nuvarande chef att jag ska ”tackas av med pompa och ståt” innan jag går på julledighet från den 23 december. Det blir med andra ord så att jag ska tillbaka till helvetet nästa år. Hur fan ska det gå???

Vilken tur att bästaste F hörde av sig i morse och ville luncha. Jag behövde verkligen träffa en gammal kollega som är både klok och välvilligt inställd till mig. Roligt nog anslöt sig även A till oss, en nyare, men lika klok kollega. Innan dess sprang jag på kollegan J från gamla avdelningen, ytterligare en favorit. Mina tre närmaste arbetskamrater på nuvarande avdelningen ger mig otroligt god uppbackning och gott stöd. Så de finns, de goa människorna. På den privata fronten känner jag ett starkt stöd av Anna.

Jag har haft bra flyt annars i det stora bråttomuppdraget. Nu gäller det att fortsätta ha bra fart även efter morgonens dykning. Men det är svårt. Skitsvårt. Jag klarade att hålla styrfart under dan, inte mer.

∼ ♦ ∼

Sist, men inte minst… Vid andrakammarvalet 1921 var det första gången kvinnlig rösträtt praktiserades i Sverige. Hundra år senare fick vi vår första kvinnliga statsminister. Det går inte fort, diowekt…

∼ ♦ ∼

Och när jag gick hem…

Himlen brann bakom Linneanum.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, HBTQ, Jobb, Mat, Personligt | Märkt 20 procent, a, affärer, Akademibokhandeln, andrakammarvalet 1921, avklätt, avsluta, berätta intressanta saker, bil, bokhandlare, bra flyt, bra tempo, bråttomuppdrag, brinna, dam, de goa människorna, den tidigaste HBTQ-rörelsen i Sverige, duscha, dykning, en karl i shorts, enkät, Ett lyckligare liv, F, favorit, författare, författarsamtal, försening, fylla på sand, god uppbackning och gott stöd, gos, gran, halt, handskalade räkor, hålla styrfart, hemma, himmel, idé, improviserat prat, inte be om ursäkt, inte ett dugg inspirerad, inte maniskt uppskruvad och forcerad, J, Jonas Gardell, julklapp, julledighet, kaffe, Kafferummet Storken, klä på mig, klok, kollega, krocka, kropp och själ, kvällsaktivitet, kvinnlig rösträtt, kvinnlig statsminister, lång gångdistans, Linnéanum, litteratur, luncha, lyckligare, macka, majonnäs, många steg, möjlighet att ställa frågor, möta andra människor, mejl, monolog, morgonbestyr, nuvarande chef, obekväma fällstolar, personal, plan, plusgrader, Pontus Wikner, prata medryckande, privat front, rabatterat pris, räkmacka, samtal, se andra saker, shopping, signering, sitta, skön promenad, starkt stöd, stimulans, sucka, tackas av med pompa och ståt, tända fönsterlampor, tända ljus, tåg, tömma kattpottor, tillbaka till helvetet, Tisslingarna, trist, två svärjande gubbar, uppe tidigt, Uppsala Domkyrka, ut i verkligheten, vardag, välvillig, vintermorgon | Lämna en kommentar

Vem fan är Tofflan?

En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.

Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.

Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!

Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
På den här bloggen…
- är det Toffelredaktionen som ger dig möjlighet att kommentera. Att kommentera är ingen automatisk rättighet du har. Din kommentar ska beröra inlägget den handlar om.
- får du vara anonym utåt sett, men redaktionen måste kunna verifiera att du är den du utger dig för att vara. Påhittade e-postadresser och URL:er innebär att din kommentar inte publiceras.
- din e-postadress syns inte utåt, men sparas backend för att du ska slippa fylla i ett formulär varje gång du kommenterar.
- genom att lämna en kommentar här godkänner du alltså att din e-postadress sparas i systemet.
Läs mer om vad som gäller på sidan Reglerna!
Sök efter:
Sociala medier
- Visa Tofflisens profil på Twitter
- Visa Tofflisens profil på Instagram
- Visa Tofflans profil på Pinterest
- Visa ulrika-hurtig-99063376s profil på LinkedIn
- Visa TofflansOscarss profil på YouTube
Följ Tofflans blogg via E-post

Ange din e-postadress för att följa Tofflans blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

E-postadress:

Gör som 29 andra, prenumerera du med.
Follow Tofflan – the neverending story on WordPress.com
Translate/översätt
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn

Gå till Toffelprofilen
Tofflan på Goodreads
Ämnen
Antikt-retro-secondhand-loppis Böcker Dagbok Diskutabelt Epikuréiskt Familj Film HBTQ Ironi Jobb Krämpor Mat Media Musik Okategoriserade Personligt Radio Sociala medier Trams TV Vin Vänner
Mest lästa inlägg
- Lindvalls kaffe Royal blandning för kungabröllopet 1976
- Glassdessert på Byblos med rosenvatten o Citrushår
- Amarone della Valpolicella Luigi Righetti 2017
- Ett ostamarone: Amarone della Valpolicella Casteloro 2016
- Shish Thaouk på Byblos med en öl och en skvätt rött

	Tofflan om Skuggriket
	Lottens Bokblogg om Skuggriket
	Bittert, amore av Ca… om Recension: Bittert, amore
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Merete om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Lottens Bokblogg om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Lottens Bokblogg om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Vintereld av Anders… om Vintereld
	Tofflan om Blodland
	Lottens Bokblogg om Blodland
	Tofflan om Skärtorsdagskvällen och långfr…
	ELIZA om Skärtorsdagskvällen och långfr…
	Tofflan om Mitt bokår 2026: Märkvärdig…

Läsvärt hos andra!
- Tisdagstrion: Antiken på BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET
- Hur jag läser nu när jag är äl… på Mösstanten
- Blindgrav av Ulrika Rolfsdotte… på Lottens Bokblogg
- Mitt i natten på BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET
- Hide and Seek av Ian Rankin på Lottens Bokblogg
Dagarna
april 2026

M T O T F L S

1 2 3 4 5

6 7 8 9 10 11 12

13 14 15 16 17 18 19

20 21 22 23 24 25 26

27 28 29 30

« Mar
Arkiv
- april 2026
- mars 2026
- februari 2026
- januari 2026
- december 2025
- november 2025
- oktober 2025
- september 2025
- augusti 2025
- juli 2025
- juni 2025
- maj 2025
- april 2025
- mars 2025
- februari 2025
- januari 2025
- december 2024
- november 2024
- oktober 2024
- september 2024
- augusti 2024
- juli 2024
- juni 2024
- maj 2024
- april 2024
- mars 2024
- februari 2024
- januari 2024
- december 2023
- november 2023
- oktober 2023
- september 2023
- augusti 2023
- juli 2023
- juni 2023
- maj 2023
- april 2023
- mars 2023
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juli 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juli 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016
Besökare
- 969 665 besök
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare
- Ett fel har uppstått, webbflödet är förmodligen nere. Försök igen senare.
Tjolahopp

Tjolahej
Follow Tofflan – the neverending story on WordPress.com
Följ Tofflans blogg via E-post

Ange din e-postadress för att följa Tofflans blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

E-postadress:

Gör som 29 andra, prenumerera du med.
Tofflan på LinkedIn

Gå till Toffelprofilen
Sök efter:
Mest lästa inlägg
- Lindvalls kaffe Royal blandning för kungabröllopet 1976
- Glassdessert på Byblos med rosenvatten o Citrushår
- Amarone della Valpolicella Luigi Righetti 2017
- Ett ostamarone: Amarone della Valpolicella Casteloro 2016
- Shish Thaouk på Byblos med en öl och en skvätt rött
Dagarna
april 2026

M T O T F L S

1 2 3 4 5

6 7 8 9 10 11 12

13 14 15 16 17 18 19

20 21 22 23 24 25 26

27 28 29 30

« Mar

april 2026
M	T	O	T	F	L	S
	1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29	30

april 2026
M	T	O	T	F	L	S
	1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29	30

	Tofflan om Skuggriket
	Lottens Bokblogg om Skuggriket
	Bittert, amore av Ca… om Recension: Bittert, amore
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Merete om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Lottens Bokblogg om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Lottens Bokblogg om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Vintereld av Anders… om Vintereld
	Tofflan om Blodland
	Lottens Bokblogg om Blodland
	Tofflan om Skärtorsdagskvällen och långfr…
	ELIZA om Skärtorsdagskvällen och långfr…
	Tofflan om Mitt bokår 2026: Märkvärdig…

Besökare
- 969 665 besök
Arkiv
- april 2026
- mars 2026
- februari 2026
- januari 2026
- december 2025
- november 2025
- oktober 2025
- september 2025
- augusti 2025
- juli 2025
- juni 2025
- maj 2025
- april 2025
- mars 2025
- februari 2025
- januari 2025
- december 2024
- november 2024
- oktober 2024
- september 2024
- augusti 2024
- juli 2024
- juni 2024
- maj 2024
- april 2024
- mars 2024
- februari 2024
- januari 2024
- december 2023
- november 2023
- oktober 2023
- september 2023
- augusti 2023
- juli 2023
- juni 2023
- maj 2023
- april 2023
- mars 2023
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juli 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juli 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

”priiiiisgarantiiiiiii

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

”Tågen!

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Vem fan är Tofflan?

På den här bloggen…

Sociala medier

Följ Tofflans blogg via E-post

Translate/översätt

Tofflan läser just nu

Tofflan på LinkedIn

Tofflan på Goodreads

Ämnen

Mest lästa inlägg

Senaste kommentarer

Läsvärt hos andra!

Dagarna

Arkiv

Besökare

RSS inlägg

RSS kommentarer

Tjolahopp

Följ Tofflans blogg via E-post

Tofflan på LinkedIn

Mest lästa inlägg

Dagarna

Senaste kommentarer

Besökare

Arkiv