Kära dagbok…

Fästmön mådde lite bättre senare igår, men helt OK är hon inte. I morse marscherade hon i alla fall iväg till jobbet. Det är så lätt att få dåligt samvete för att kollegorna tvingas jobba mer när en är sjuk. Såna är vi väl lite till mans/kvinns. Och så går vi och jobbar fast vi inte mår 100 procent bra.

Men lite bättre mådde Anna. På seneftermiddagen tog vi oss till Churchill Arms, en av våra närmaste kvarterskrogar. Jag åt kikärtsburgare med pommes (sisådär gott) och Anna och kyckling, som var snällare mot magen. Ett tag hade jag tre glas framför mig – ett glas Kristina, ett glas London Pride och ett glas vatten. Det var då jag mindes min dröm om att ha en pub. En pub som heter Tre glas och som delvis ska vara inredd som Churchill Arms, med rutiga tapeter, bokhyllor med riktiga böcker och tavlor med jaktmotiv. Ja ja, drömma går ju.

Tre glas…

Kikärtsburgare och pommes till lördagsmiddag.

Vi var hemma igen före klockan 18. Då blev det kvällskaffe. Lite senare såg vi ytterligare två avsnitt av Den osannolika mördaren. Till det blev det en liten ostassiett och ett halvt glas Grande Alberone. Anna låg i soffan, lite hopkrupen, för där klämde sig också Citrus upp på en kudde. I Annas fåtölj låg Lucifer. Så är det att vara mamma! Du fattar, kära dagbok, varför jag har valt att inte vara mamma, bara mammis? Då kan en få det goaste av de små liven, det vill säga Tisslingarna, men en behöver inte göra plats för dem.

Ostassiett hemma.

Citrus låg på kudden…

…och Lucifer i Annas fåtölj.

∼ ♦ ∼

Ovanligt, men jag läste lokalblaskan i sängen i morse.

I morse vaknade jag tidigt igen. Jag låg och grubblade. Funderade över vilka alternativ som ska erbjudas mig. Jag vill inte tillbaka till vare sig kaos eller helvete, jag vill vara på en plats där det är struktur och där det finns såväl kompetens som ledare. Och så vill jag naturligtvis göra det jag är bra på och inte med konstiga saker. Högst upp på min önskelista just nu!

Jag gjorde nåt så ovanligt som tog in lokalblaskan. Den gick snabbt att bläddra igenom till dagens första mugg kaffe. Sen greppade jag min bok. Jag läste nästan 100 sidor och plötsligt var boken om några av våra gaypionjärer slut. Det blev bokbyte till ytterligare en bok med gaytema, denna gång åt det lesbiska hållet.

Jag läste nästan 100 sidor…

Sen blev det bokbyte från gaypionjärer till lesbisk liga.

Vid niotiden klev jag upp och skrev en stund innan jag slog in några julklappar. Ja, jag har börjat lite smått med klappar, men än så länge har jag bara köpt till Anna och en vän. Jag bäddade innan jag tog reda på flera maskiner ren och torr tvätt. Annas rena kläder var jag nämligen tvungen att vika och lägga på sängen. Vi får inte öppna den andras garderober just nu – av juliga skäl.

Inslagna klappar.

Frukost första advent 2021 – före incidenten.

Första adventsfrukost blev det vid lunchtid i sällskap av Lucifer. Han låg i sin korg i Bokrummet medan jag skrev i morse, men när det var frukostdags sprang han ut i köket. Bilden är tagen före incidenten: jag vippade ut min filskål i knäet när jag skulle slänga ost till katten. Det blev till att handtvätta hemmauniformsbyxorna och sätta på sig ett par gamla trasiga jeans tills braxen torkat på elementet i sovrummet.

Nytta? Jag har tömt kattpottorna och varit nere i soprummet med sopor. Det är kallt och vintrigt ute, men solen lyser. Nån promenad blir det nog inte idag, Jag funderar (notera: funderar!) på att värma mig vid strykbrädan.

∼ ♦ ∼

Anna jobbar till klockan 16 och vi ska äta rester från i fredags till söndagsmiddag. En plåt mat räcker till middag två gånger för oss när vi bara är två. I morrn blir vi tre igen när Gymnasisten kommer och en ny skol- och arbetsvecka har startat.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.