Midsommardagen 2023: Monsterläsning, monstertanter och monsterrädisor

 



Kära dagbok…

I morse hade klockan passerat 7.30 innan jag vaknade. Det är ju nästan kors i taket! Bakis var jag inte, men naturligtvis sträckte jag ryggen, idag på vänster sida upptill. Jag har också känt av eländet en bit längre ner på samma sida. Snart lägger jag in om amputation. När det hugger till gör det så ont att jag tappar andan ibland, men värken är nog fan värst. Ihållande och envis. 

Jag försökte i alla fall njuta av litteratur och kaffe på sängen denna lediga lördag som är röd dag och midsommardag. Det blev faktiskt monsterläsning och bokbyte. Jag läste ut sagoboken om grammatik och grabbade tag i en bok om en städerska.

 

Midsommardagsfrukost på balkongen

Midsommardagsfrukost på balkongen.

Tänkte att jag kanske skulle bli lite inspirerad att städa på Main Street. Men nej, jag orkar inte. Kanske nån av de andra som bor här får ork nån gång? Däremot samlade jag kraft till att ställa mig vid strykbrädan. Bäst att passa på medan det var hyfsat svalt. Det var det på balkongen efter det, så jag åt frukost där. Mysigt! Snart kom emellertid solen runt hörnet, så jag stängde, fällde persiennerna i fönstret i Salen och hoppade in i duschen.

Så ringde jag Annas snälla mamma för att höra om hon var på Slottet eller ville ha skjuts dit, men hon svarade inte. Jag gissade att hon redan var där och jag gissade rätt. Hon hade sin storasyster med sig. Medan jag laddade upp batteriet till trimmern fixade Annas snälla mamma fika och var sin bit jordgubbstårta. Det var mumsigt! Jag behövde nåt gott efter ha fått utskällning för att jag körde för fort på området av grannen. Det gjorde jag möjligen lite grann. Men nu börjar jag bli less på alla arga monstertanter. En annan kvinna skällde ut mig vid ett annat tillfälle för att jag inte hade klippt gräset på parkeringsplatsen. Bara det att det faktiskt inte är jag som har Slottet och Slottsträdgården utan de är Annas. Och att gräset ska klippas vid parkeringsplatserna finns det inga regler om, enligt Anna. Möjligen ska man ta bort ogräs om det är mycket (det är det inte). Monstertanter!

Jordgubbstårta

Midsommardagsfika i Slottsträdgården.

Jag drog upp några rädisor och de är verkligen monsterrädisor i år. En del av dem är stora som plommon. Lustigt nog är de dessutom goda. Vissa av dem är starka, medan andra är alldeles lagom i smaken.

Innan vi lämnade Slottsträdgården klippte jag en plätt gräs som Anna hade missat och trimmade några kanter. Vi hjälptes åt att vattna och glömde inte att stänga av vattnet. Jag klippte med mig lite gräslök och dill, för i kvälltill midsommardagsmiddag på kvällen stod det sill och potatis på menyn igen. Det är perfekt mat när det är varmt. Jag tog med sillburkar från midsommarafton, potatis som aldrig kokades, öl till Anna med mera.

Jag körde hem systrarna och rollator och som tack för det fick jag två Trisslotter av Annas snälla mamma. Nu ligger lotterna till sig i hopp om att de ska ge storvinst.

Två trisslotter från Annas snälla mamma

Två trisslotter som ska bli storvinster, har jag tänkt.


Innan jag åkte till Main Street handlade jag på ICA Heidan.
Vi behövde bland annat gräddfil, bär och tonic.

En liten stund hann jag softa innan det var dags att laga mat. Jag hade lovat Anna att ha maten klar när hon kom hem från jobbet. Det hade jag.

Vi åt på balkongen och satt sen kvar i några timmar och läste. Lucifer höll oss sällskap.

Läsning på balkongen med Lucifer

Vi satt på balkongen i några timmar och läste – med Lucifer.

Först vid 22.30-tiden gick vi in och såg två avsnitt av Tyst vittne innan det blev god natt.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Riddar Kasus hjärta och andra sagor om grammatik

Ett inlägg om sagor om grammatik.



Sara Lövestams bok Riddar Kasus hjärta och andra sagor om grammatikDen sista födelsedagsboken från i år är nu utläst. I torsdags påbörjade jag Sara Lövestams bok Riddar Kasus hjärta och andra sagor om grammatik. Det var också den sista boken jag läste i hennes serie om språk och grammatik. Tack för boken, Anna!

Det här är en annorlunda sagobok, dock med prinsessor och riddare, men även språkpoliser, skälmska katakreser och introverta interjektioner. Kort sagt en bok för den som älskar språk och grammatik på gränsen till nörderi. Eller nej. Över gränsen.

Sagorna är helt fantastiska. De är både roliga och lärorika, men framför allt fyndiga. Sara Lövestam är inte bara lärare i svenska språket, hon är också författare. (Läs hennes romaner om du har missat dem!). Ett litet mästerverk i sig är sagan om Läs-Tadius (Sagan om stävjande av predikatsfylleri). Jag skrattar högt i min ensamhet.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Sara Lövestams serie om språk och grammatik:

  1. Grejen med verb
  2. Grejen med substantiv och pronomen 
  3. Grejen med ordföljd
  4. Riddar Kasus hjärta och andra sagor om grammatik (läs inlägget ovan!)
  5. Handbok för språkpoliser

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Torsdag kväll den 22 juni och midsommarafton 2023: Harmoni

 



Kära dagbok…

Knäckebröd Din harmoni vallmofrö o havssalt

Jag köpte lite harmoni…

Torsdagskvällen blev lite stressig, men det som behövde göras gjordes. Jag var och köpte lite… harmoni… och åkte till Slottet för att vattna och lämna  en del matvaror till midsommarafton. Anna stannade på Main Street och lagade mat i hettan. Jag blev bjuden på kyckling och potatis. Det smakade mycket bra eftersom jag bara hade ätit en sallad till lunch.

Senare på kvällen blev det bokbyte. Jag läste ut romanen om paret Lindberghs barnflicka och hennes syn på bortrövandet av lille Charlie. Nu läser jag den sista födelsedagsboken, en bok med sagor om grammatik.

Jag försökte sitta så länge som möjligt på balkongen och hade fint sällskap av herr Lucifer Katt.

Lucifer på balkongbordet med sol i ansiktet

Herr Lucifer Katt och jag softade på balkongen.

∼ ♦ ∼

Boken Riddar Kasus och kaffe på sängen

Midsommaraftonsstart.

Midsommarafton… men också fredag. Och det innebär vägning. Siffrorna var inte revolutionerande. Jag hade gått upp 90 gram, men fettprocenten i kroppen hade minskat med 1,1 procent. Muskelmassan hade ökat en procent. Bentäthet och BMI var samma som förr fredagen. Mängden vatten var sju tiondelar högre. Jag blev nöjd och kunde börja midsommarafton med läsning och kaffe på sängen.

Efter dusch marscherade vi till Slottet. Där stod midsommarblomstren redan på bordet. Vi åt fem sorters sill, egenodlad potatis och gigantiska rädisor. Annas snälla mamma gjorde en jordgubbstårta.

Anna gick till Äldreboendet för att jobba, medan Annas snälla mamma diskade och jag vattnade. Jag följde med till färdtjänstbilen, men gick sen till Main Street. Det var fruktansvärt hett och jag hade naturligtvis glömt vattenflaskan på Slottet.

Katterna var lite sega, men åt några bitar mat. Vi softade på balkongen. Det var lugnt och skönt.

∼ ♦ ∼

Harmoni… Ganska så… I vart fall inte så mycket värk. Jag firade varken bröllopsdag eller min pappas namnsdag, vilket jag kunde ha gjort.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 3 kommentarer

The Lindbergh Nanny

Ett inlägg om en roman om ett verkligt brott.



Mariah Fredericks bok The Lindbergh NannyBöcker är bra kompisar. Min devis är att det alltid är tillåtet att köpa böcker, det blir aldrig nog. Härom lördagen hittade jag en bok, som stått på inköpslistan ett tag, på The English Bookshop. Klart att Mariah Fredericks roman om ett verkligt brott sett ur en barnflickas ögon, The Lindbergh Nanny, fick följa med till Main Street. Redan dan efter inköpet började jag läsa boken.

Betty (egentligen Bessie) Gow hette den unga kvinna från Skottland som kom till USA och så småningom blev barnflicka, nanny, till det berömda paret Charles och Anne Morrow Lindbergh. Allas ögon var på paret och kanske var det därför deras bebis Charlie kunde kidnappas från sitt hem. Betty var den första som upptäckte att pojken var borta – och den sista som såg honom. Självklart vill hon ta reda på sanningen om vad som hände för att rentvå sig själv, men också för att hon vill ha rättvisa för den lille som hon verkligen älskade.

Inte heller den här amerikanska romanen är svårläst. Språket flyter på bra och jag tycker att författaren är duktig på att göra såväl miljöer som karaktärer levande. När barnet har försvunnit blir Betty förstås väldigt utsatt – hon är misstänkt men givetvis orolig. Det skildras hjärtskärande. Betty står för det varma i Charlies liv, medan föräldrarna inte har några som helst problem att lämna pojken flera månader – i Bettys vård – för att resa.

Det här är en roman, men det är en roman om verkliga händelser och personer. Boken berättar en historia om hur det kan ha varit, hur att brott kan ha gått till. Jag tycker att den är helt lysande.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Onsdag kväll den 21 juni och torsdagen den 22 juni 2023: Jag spelar ingen roll

 



Kära dagbok…

Igår kväll satt jag ganska länge på balkongen och läste. Jag öppnade inglasningarna i vädringsläge så att det kom in luft. Det är bra att spärrarna sitter hårt så att katterna inte kan ta sig ut – vissa glas kan vi nästan inte öppna, så kärva är de. Hur länge plastöglorna, som man ska dra i för att öppna, håller är en annan femma. Nåja, jag gjorde också mina räkenskaper igår. Dan innan kom en påminnelsefaktura på rörmokeriarbetet i våras. Anna har aldrig fått nån vanlig faktura. Jag har skickat över hälften av summan även om det är en toalett på Main Street jag ytterst sällan nyttjar. Gästtoaletten används mest av Anna och hennes familj, några gäster har vi så gott som aldrig. Den ska nog användas då och då, jag tror att toaletter mår bra av det.

∼ ♦ ∼

St Olofsgatan och domkyrkotornen sticker upp mot mulen himmel

Äntligen mulet!

Äntligen mulet på riktigt! Det blåste i morse och fläktade skönt på sina ställen. På andra ställen stod det stilla och var kvavt. Ja, det här vädret… Jag var trött och seg i morse och ser fram emot en extra ledig dag i morrn även om jag med flera ska iväg då också. Förhoppningsvis blir det trevligt utan att spela teater som jag har uppfattat att vissa gör. Jag spelar sällan teater. Även om jag inte är omtyckt anser jag att det är bättre att vara den jag är. Sen försöker jag välja mina strider och behärska mig. Ibland går det riktigt bra, ibland faller jag igenom. Jag tror på ärligheten.

Midsommarstång med värmeljus

I morrn är det midsommar.

Det är mycket som händer inuti mig just nu. Kropp och själ är olag. Så snart den ena återhämtar sig sker nåt negativt med den andra. Jag är understundom så upptagen med att försöka fungera i vardagen att jag till exempel missade att det inte bara var Grönlands nationaldag igår, det var sommarsolstånd.

Nåt jag skulle kunna missa bara för att det uttalas slarvigt är att det är midsommarafton i morrn. Men det gör jag inte. Tanken är att vi ska fira i Slottsträdgården som de senaste åren. Tyvärr blir inte heller det firandet som det har varit, eftersom nån fattas oss. Sill och nubbe blir det i alla fall. Viss handling återstår, men Anna ville inte bestämma igår om hon skulle handla på egen hand idag eller om vi ska göra det gemensamt när jag har slutat jobba. Vi hade sms-kontakt under dan och jag ska gå och köpa några öl efter jobbet och kompletteringshandla. Varorna åker jag över med till Slottet per bil senare i kväll. I morrn börjar Anna jobba klockan 16, så till dess måste vi fira klart. Jag går hem till katterna, för jag tycker inte om när de är ensamma för länge.

Under en trädkrona

Grönt är skönt, nedskräpare är… dumma.

Men före midsommarafton är det en vanlig torsdag. Eller vanlig och vanlig… Jag passerade omgivningarna runt Barockträdgården där det hölls konsert igår kväll. Fy fan så det såg ut! Det låg chipspåsar, matkartonger, tomflaskor, buntband (jättefarligt för till exempel fåglar!) med mera på gräsmattor och gångbanor. Vad är det med folk egentligen? De orkar släpa med sig fulla behållare, men de orkar inte ta med sig de tomma därifrån och slänga. Nej, jag tog ingen bild på eländet, jag hoppas bara att nån är engagerad för att städa upp efter vuxna människor,

På jobbet var det ganska tomt i stället. På avdelningen var vi fyra personer på plats. Några jobbade säkert på distans. En och annan person från andra avdelningar skymtades. Jag tog med en bok om grammatik som jag fick av Anna i födelsedagspresent för jag tänkte att jag ägna mig åt att läsa den om det blir alltför lugnt – jag är ju kontaktperson i klarspråksfrågor på jobbet. Men det dyker hela tiden upp konstiga saker och akuta grejor, så boken förblev oläst – idag, i alla fall

Till lunch snodde jag åt mig (köpte) den sista salladen från restaurangen i huset. Den var inte värd 95 kronor. Jag köpte också en Wasamacka och en kexchoklad att spara i skåpet för dar framöver när jag inte har nåt att äta på jobbet. Chokladen valde jag för att jag kände att jag behövde en kram. Salladen åt jag på jobbets altan. Jag tog med min bok på gång, men jag fick ett oväntat och trevligt lunchsällskap. Nätverkande är bra och det visades sig att vi har så många saker gemensamt att vi bestämde att ses för en öl efter jobbet nån dag.

Böckerna The Lindbergh Nanny och Riddar Kasus hjärta sallad knäcke o kexchoklad med kram

Delar av dagens lunch. Vissa sparas till kommande dar.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis önskar jag dig, kära dagbok,
och eventuellt andra välvilliga läsare
en trevlig midsommar.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 7 kommentarer

Onsdagen den 21 juni 2023: Hett och parkett

 



Kära dagbok…

Het sol över Uppsala 21 juni 2023

Ännu varmare i Uppsala.

Det har blivit ännu varmare i Uppsala. Igår var det också varmt, men det blev inte soligt förrän under eftermiddagen. Då var det kanon att sitta med inglasningen på glänt här och var på balkongen under kvällen när solen gömt sig bakom träden. Vid 21-tiden blev det för mörkt för att sitta där ute och läsa. Jag gick in och Anna och jag såg två avsnitt (del tre och del fyra) av Morden i Helsingör.

Natten blev hemsk. Jag hade kramper i fötterna och Annas insulinpump larmade flera gånger. Katterna jamade. Det var hett i sovrummet trots ett öppet fönster. I morse hittade jag Anna på soffan i Salen. När jag gick till jobbet vid 7.30 var det över 22 grader.

Avspärrat in till Barockträdgården

Avspärrat med skynken. Och bakom skynkena köade folk redan i morse.

I kväll är det konsert i Barockträdgården som jag ser från mitt jobbfönster. Det har varit avspärrat sen igår och redan på förmiddagen såg jag människor som satt eller låg och köade bakom skynkena. Att de orkar! Tro nu inte för den skull att jag har nåt emot Håkan Hellström. Jag har faktiskt uppfattat att man antingen hissar eller dissar honom. Jag gör ingetdera, för det är en artist jag inte har lyssnat på.

När det är konserter i Barockträdgården brukar soundcheck börja kring lunch. Gissa om det är lätt att jobba då… Idag började det senare. Jag ser som sagt trädgården från mitt jobbfönster. Andra parkett, ungefär. Går jag ut på jobbets altan blir det första parkett och gratis – för den som nu är intresserad. Inte jag. Jag är på Main Street och tvättar.


Även den här dan var rätt hemsk på jobbet, ärligt talat.
Först la jag ut min senaste artikel och systemet krånglade förstås så jag fick göra om alltihop. Tröttsamt! Sen inkom några uppdrag där det handlar om ganska dålig framförhållning från avsändarna – som ville ha saker fixade före midsommar. Jag och bland andra en av översättarna trollade med knäna och lyckades, allt medan svetten rann i huset där jag vanligen fryser. På redaktionen är fortfarande jag den enda i tjänst eftersom en är på semester, en är sjuk och en jobbar i ett projekt. Tack och lov har ryggen var hyfsad idag, men jag känner av den då och då. Några värktabletter har jag inte tagit, men jag hade med mig till jobbet ifall att.

Jag gick ner till lunchrestaurangen, som är öppen till och med i morrn, och köpte med mig kall lunch i form av tonfiskwrap och ett kokt ägg. Varm mat känns rätt avlägset idag både till lunch och till kvällen. Jag och min arbetskamrat Å hittade två platser på jobbets altan – med utsikt över bland annat scenen i Barockträdgården. Trevligt sällskap hade vi också av två personer från HR. Det blev en riktig nätverkslunch.

Sol, ljus och värme tankade jag samtidigt som jag brände vänsterarmen. Men den smällen tog jag gärna. Detta var underbart! Trots värmen fläktade det och jag njöt verkligen.

∼ ♦ ∼

Kvällsmackor med ost o rädisor vatten kaffe o boken The Lindbergh Nanny

En bricka kvällsmat.

Eftermiddagen blev också full av jobb. Det är lite knepigt, onekligen, tycker jag och andra som plötsligt är ensamma. I morrn verkar folk antingen vara lediga eller jobba på distans. Jag går till jobbet.

I kväll stod alltså tvätt på schemat. Jag var också nere med sopor samt gav katterna tvårätters. Först fick de lite soppa och sen blötmat. Allt var förstås gjort för katter, tro inte annat.

Jag väntade med mina kvällsmackor tills det gick att sitta på balkongen och äta och läsa min bok på gång. Katterna ville att jag skulle öppna genast, men det var som ett växthus där ute när jag kom hem. (De kanske ville lyssna på Håkan Hellström?) Jag hade lite annat för mig medan jag väntade på att solen skulle försvinna runt hörnet. Skriva det här, till exempel, hänga tvätt, bädda och vattna krukväxter.

Men sen blev det läsning på balkongen. Lucifer låg på första parkett.

Lucifer på bordet med uppslagen bok

Lucifer på första parkett.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Tisdagen den 20 juni 2023: Ro o ro

 



Kära dagbok…

Redan i morse låg min artikeltext, som jag skickat på fakta- och citatkoll igår eftermiddag, åter i mejlboxen. Den jag hade intervjuat hade bara gjort ett par tillägg. Jag la till, kortade meningar, justerade lite och skickade en förfrågan till översättarna. Svar från en av dem kom snabbt att han skulle fixa. Artikeln kom tillbaka från översättaren strax innan jag skulle gå hem. Det blir toppen att få ut artikeln redan före midsommar eftersom det är tänkt en uppföljare i höst!

Vid Fyrisån

Ro vid ån, men inte inuti mig.

Sen insåg jag att jag är den enda av fyra på interna redaktionen som jobbar just nu (med det redaktionella exakt) och det är fan hektiskt och stressigt och känns inte bra. Den rofyllda bilden här intill från ån tog jag i morse, men jag känner allt annat än ro. Jag fick i uppdrag att publicera en text som nån annan skrivit, men materialet behövde tvättas, felstavningar korrigeras med mera. Vissa bitar fick jag hitta på själv (finns inget annat sätt att uttrycka det på). Det hela tog sin lilla tid. Ryggen är visserligen bättre idag, men det kan ju bero på att jag tar värktabletter. Tabletter som jag blir seg och arg av. Smärtan i kombo med tabletterna gör mig trött, men som det är för tillfället har jag inget val. Från Main Street i morse stack Anna iväg tidigt för att vattna i Slottsträdgården innan hon började jobba klockan sju. Det har visserligen regnat i natt, men allting torkar snabbt. Det betydde att jag fick ge katterna mat, tömma pottorna, bädda och se till att stänga fönster etc så att ingen kisse smiter ut eller nån obehörig smiter in. Jag kan säga att det inte är så lätt att vare sig utfodra djuren eller ta upp kattskit på grund av ryggen. Men jag rådgjorde med en vän igår per telefon och blev rekommenderad att ta två värktabletter var sjätte timme. Det har funkat rätt bra. Detta innebär dock att jag inte kunde hänga med på AW efter jobbet som tänkt idag. Alkohol och tabletter är ingen bra kombo och jag har som sagt ont och är trött.

Kycklingfrikadeller med ris bröd o boken The Lindbergh Nanny

Kycklingfrikadeller och läsning till lunch.

Som andra behöver även jag  frizoner. Smet iväg och tog en snabb kaffe på annat håll i huset och sökte mig till en tillfällig sådan på lunchen i sällskap med min bok på gång. Böcker är alltid gott sällskap och de jag läser kan inte göra mig illa på det sätt som människor kan. Det finns människor som gör mig gott också, ska tilläggas.

Men vid lunchen såg jag en familj, typ en sån som jag tillhörde som barn – mamma, pappa, morföräldrar/farföräldrar och en liten flicka. Den lilla flickan var bortskämd, ville inte äta, satt och hummade och sjöng. Mamman trugade, pappan log och mormor och morfar tyckte att hon var bedårande. Alla dessa later hos en liten flicka, för att få uppmärksamhet. Det sa nån till mig också, när jag var liten flicka. Barndomen slogs i kras, dubbelt kras. Jag fick höra att jag var orsaken till min mammas (fysiska) sjukdom också. Såna där saker poppar upp numera. Likaså skuldkänslorna för att jag inte gav min ensamma mamma mer tid på ålderns höst. Det är försent nu, hon är borta, alla är borta. Då sa min vän ett sanningens ord om min mamma och på rätt sätt. Med dessa ord kunde jag släppa en del av skulden och njuta av kycklingfrikadellerna, boken och grönskan.

Gröna buskar

Grönska.

∼ ♦ ∼

Efter jobbet gick Anna och jag och handlade. Vi softade en stund först, för båda hade haft ganska tuffa arbetsdagar. Jag åt min kvällsmat – ostmackor med rädisor från Slottsträdgården och bubbelvatten – på balkongen medan jag läste protokoll och en tidskrift.

Kvällsmackor med ost och rädisor från Slottsträdgården

Kvällsmat.


I kväll hänger jag där ute på balkongen över min bok. Tack och lov att ryggen är mycket, mycket bättre! Må den förbli så. Ro o ro…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Söndag kväll den 18 juni och måndagen den 19 juni 2023: EN bra grej i alla fall

 



Kära dagbok…

Citrus har hoppat ner i Annas stolsdyna på balkongen

Citrus försöker få vara ifred.

Balkongen är en oas och jag är glad att jag kan hänga där. Katterna är lite tveksamma dock. Inte Lucifer, men Citrus. Hon vill gärna sitta och titta ut, känna hur det fläktar. Jag vågar dock inte öppna inglasningarna och lämna dem öppna med katterna utan uppsikt. Balkongdörren, däremot,  har fått stå öppen under de gångna nätterna.

Sen gillar katterna också att gömma sig, dra sig undan. Citrus hittade ett mysigt ställe där hon kunde få vara ifred en stund. Annars försöker vi nog skydda mammas balkongdynor från katthår så mycket vi kan, fast det är lätt att glömma. Men hon är ju bara för bedårande på bilden, eller hur, kära dagbok?

När det gäller gårdagens TV-program föll valet på Happy Valley. Det var antingen det eller Morden i Helsingör som gick precis samtidigt. Vi la upp var sin ostassiett. Jag hade köpt ostar och vin till lördagen och inte ätit eller druckit hälften ens.

Boken The Lindbergh Nanny ostassiett och ett glas rött

Ostassiett igår kväll.

 

Boken The Lindbergh Nanny läsning i sängen

Läsning i sängen igår kväll.

Jag ska inte sticka under stol med att mitt mående påminner om vädret just nu. Efter TV-programmet gick jag och la mig för att läsa min bok på gång. Det är mitt sätt att hantera saker jag inte orkar ta tag i. Och så är det enklare att vara ensam i ett rum där jag verkligen är ensam på riktigt. Dessutom blev ryggen ondare och ondare. Det är lättare att ligga än sitta, för jag orkar inte gå hela tiden. Jag fattar inte varför ryggen har börjat bråka nu igen, men både mina vänner och mina arbetskamrater säger saker till mig som nog är sanningar. Antingen får jag resa mig på riktigt, ta tag i det som gör ont eller så blir jag Knyttet, Toffle, eller Ninni, det osynliga barnet. Jag ska ju föreställa vuxen. Det blev jag när jag fyllde 18 – eller egentligen tidigare. Första dan i Brighton den där sommaren 1980 kom jag till insikt att det bara finns en enda person jag kan lita på, den enda person som jag ska leva med resten av mitt liv. Jag själv. Att jag sen har sökt tröst och trygghet tycks vara ett genomgående tema i mitt liv. Ingen annan kan ju hjälpa mig mer än jag. Så nej. Jag är kanske inte vuxen ännu, mina 61 år till trots. Samtidigt är det svårt att tänka klart när det krampar i ryggen av och till och känns som om ena lungan knips åt. Jag får svårt att andas till och med. Som bekant är det också svårt att söka hjälp och vård när en har ont.

∼ ♦ ∼

Det regnade lite igår och i natt. Måndagsmorgonen var mulen och fuktig, tung och klibbig. Det behövs mer regn! Gräsmattorna är torra och gulvita. Jag tog varken tröja eller jacka och det var rätt tänkt. Ryggsäcken skyddar och värmer ryggen ändå. Hade saker och ting varit annorlunda skulle jag ha sjukskrivit mig idag. Nu går inte det av olika skäl. Ett av skälen var en intervju jag hade bokat in klockan 12. Den ville jag inte avboka.

Torrt gräs

Torrt…

 

Träd vid stig intill slottet när Ackis

Jag försökte hämta kraft från naturen.

Intervjun gick bra och personen jag träffade var lätt att prata med och svarade öppet och trevligt på mina frågor. Det var i och för sig en positiv vinkling på det hela. Jag hade väldigt ont i ryggen, men försökte hämta kraft från naturen på väg till interjvun.

I stället för att gå tillbaka till jobbet gick jag till Main Street. På Butiken på hörnet köpte jag en räksallad till lunch. Avsikten var att äta den vid 13.30-tiden, men just då började de plocka ner byggställningarna utanför. Dessutom behövde Anna och jag prata.

Inte min bästa dag idag, men jag satte mig vid jobbdatorn, knackade ner min artikel och skickade till till personen jag hade intervjuat för fakta- och citatkoll. Därefter valde jag bild till texten. Fotografen hade levererat ett gäng foton i helgen.

Lunchen blev därför i stället middag. Räksallad är inte fy skam till middag heller. Och så kunde jag äta några jordgubbar till dessert – både Anna och jag hade köpt.


Hallonen, däremot, blev jag väldigt besviken på.
Jag köpte dem i lördags och idag, måndag, upptäckte Anna att det låg flera mögliga bär i asken. Det blev inte många kvar när jag hade rensat ur dem. Jag funderar på att kontakta Lutis där jag köpte dem.

Mögliga hallon från Lutis

Mögliga hallon från Lutis.

Jag har tvättat lite smått blått till mig och varit nere i soprummet med sopor som Anna inte hann slänga innan hon gick till jobbet. Nu ska jag försöka kurera min rygg.

∼ ♦ ∼

En bra grej idag i alla fall: byggställningarna utanför balkongen har tagits bort. Fy fan så skönt att slippa ha en massa gubbar som klättrar omkring utanför tycker såväl jag som katterna!

Inglasad balkong utan byggställningar utanför

Inglasad balkong UTAN byggställningar utanför. Fy fan så skönt.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Söndagen den 18 juni 2023: Läsdag – på balkongen

 



Kära dagbok…

Boken Parmiddagen är snart utläst och kaffe på sängen

Söndagsstart och inte mycket kvar i boken om den förskräckliga parmiddagen.

Ryggen har gjort sig påmind igen (som om jag skulle glömma att den finns…). Igår när jag var på Centralbadet sträckte jag mig. Nej, inte i bassängen utan när jag skulle hänga in mina kläder när jag klädde om till baddräkt. Jag tänkte att simning och bastu skulle göra susen. Dessutom gick jag ganska mycket, över 11 700 steg, igår. Men icke. Kanske är ryggontet kvar för att jag idag mest har legat och suttit. Jag är trött och jag har velat läsa. 

Söndagsmorgonen inleddes med läsning och kaffe på sängen efter att jag hade utfordat två hungriga katter strax före klockan sju. Jag läste ut boken om den förskräckliga parmiddagen. Den boken kan mycket väl bli månadens bästa – jag utser ju en sån i varje månadssammanställning av mina lästa böcker. Men sen blev det ju bokbyte. Jag var så himla sugen på boken om den försvunna Lindbergh-bebisen, en fiktiv spänningsroman om ett verkligt brott. Boken har stått länge på inköpslistan. Igår hittade jag den på The English Bookshop! Den boken läser jag nu, alltså. På engelska, förstås. Den är inte alls svår att läsa utan intressant eftersom den skildrar händelserna ur bebisen Lindberghs barnflickas ögon.

Pioner och böckerna Parmiddagen och The Lindbergh Nanny

Bokbyte i morse från en förskräcklig parmiddag till en försvunnen kändisbebis.

 

Söndagsfrukost på balkongen

Söndagsfrukost med läsning på balkongen.

Så småningom åt jag frukost på balkongen, givetvis. Lucifer höll mig sällskap en stund, sen även Citrus som till och med satt i mitt knä typ 15 sekunder. På balkongen har jag sen suttit större delen av dan medan jag har läst. En vän ringde på förmiddagen och jag själv ringde Annas snälla mamma, som inte svarade utan ringde upp senare.

Idag har det varit mulet, men varmt. Det var skönt att sitta på balkongen i tischa och shorts – igår kunde jag ju sitta mer lättklädd och det var tur det, för då var det hett. Behagligt läsväder i alla fall idag.

När Anna kom hem på eftermiddagen hade hon handlat med sig mat (korv och klyftor) till kvällen. Jag fixade eftermiddagskaffe som vi intog – på balkongen. Söndagsmiddagen åt vi i Matrummet eftersom vi inte får plats på balkongen.

Kycklingkorvar klyftor räksallad bostongurka och Staropramen

Kycklingkorvar med tillbehör blev söndagsmiddag för mig.

∼ ♦ ∼

I kväll blir det antingen Happy Valley eller Morden i Helsingör på tv. Jag har tagit fram rena kläder och packat jobbryggan, för det är en ny arbetsvecka i morrn. En fyradagarsvecka, för på fredag är det midsommarafton och då är jag ledig. Jag har blivit bortbjuden, men har inte bestämt mig för hur jag ska göra.

I morrn ska jag till Sjukstugan i Backen på lunchen, men inte som patient utan i jobbet. Så kan det också bli.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 3 kommentarer

Parmiddagen

Ett inlägg om en isande kall thriller.



Martin Österdahls bok ParmiddagenFör det mesta är det roligt att göra nya författarbekantskaper, särskilt om de verkar lovande. Jag blev nyfiken på Martin Österdahl, som gett ut flera böcker jag har missat. (Dessutom verkar han göra en massa annat intressant!) Parmiddagen lockade mig med sitt supersnygga omslag och sin spännande baksidestext. I slutet av maj köpte jag den i pocket. En torsdagskväll började jag läsa boken.

Boken handlar om tre par i två olika familjer som ska ha en parmiddag tillsammans. Men när boken inleds är det nyårsdagsmorgon och två nakna, förvridna kroppar ligger på botten av en tom pool. Kvällen innan har ett förälskat tonårspar tänkt låta sina föräldrar träffas för första gången. Ebba är enda dotter till Lisa Kjellvander. Lisa ställer upp på det hela trots en massa strul på jobbet och ett äktenskap som inte känns helt bra. Så träffas paren och det står klart att några redan känner varandra och att det inte lär bli nån trevlig middag. Ett drama i sju akter startar. Ett drama med förödande konsekvenser för samtliga inblandade.

Det här är en riktigt bra thriller. Boken har det mesta en kan önska sig av en spänningsroman och ändå är den lagom lång. Läsaren förstår ganska tidigt att det lär bli problem vid middagen – det visar sig ju att de vuxna är mer än bara bekanta.

Parmiddagen är en psykologisk thriller med en hel del blod, ska jag tillägga. Här ligger fokus på mänskligt psyke och på hur människor reagerar när de ställs inför olika, ganska många och rätt ogripbara fakta.

Författaren får till slutet på ett logiskt sätt, så som det skulle kunna ha slutat i verkligheten. Lite anar jag i förväg, men långt ifrån allt.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Familj, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar