Lördag kväll den 24 februari och söndagen den 25 februari 2024: Spruckna ägg, var sitt halvt hjärta och köpepaj – husmor slår till!

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Jag vet inte vart min första lediga dag i veckan, lördag, försvann, men plötsligt gick solen ner. En hel del hade jag hunnit – och ändå inte. Men ja ja, jag får vara nöjd att jag står på benen och att jag klarade att bära upp saker på vinden tre vändor i alla fall. Och tvätta. Och betrakta solnedgången. Den var vacker igår.

Solnedgång 24 feb 2024

Vacker solnedgång igår.


När Anna återvände från kattväkteriet satte frosseriet igång.
Vi åt trerätters som planerat: fisksoppa, röding och kladdkaka med vit choklad och bär. Till det drack vi ett rieslingvin.

TV:n stod på, men jag läste en del. Shetland missade jag inte förstås. Till det intogs bland annat ostbågar. Kände mig som en superhjälte, verkligen.

Superhjälte ostbåge

Kände mig som en superhjälte!

∼ ♦ ∼

Halvvägs i boken Där du en gång gick o kaffe på sängen

Söndagsstart. Jag är mer än halvvägs i boken nu.

I natt var det kramper igen i fötter och ben. Jag blir tokig och jag fattar verkligen inte vad det beror på. Det är nåt jag tog upp med min medicinläkare, men han hade inget svar mer än att det nog inte hade nåt med hjärtat att göra. 

Söndagen bjöd på omväxlande mulet väder, lite regn, några glimtar sol och ett par tre plusgrader. En rätt trist dag. När Anna hade gått iväg till katten tog jag med mig kaffe in till Bokrummet och låg och läste nån timme, en och en halv. Boken jag läser överraskade mig äntligen, men…  I vart fall är jag mer än halvvägs in i boken nu. Jag har inte haft koncentration – eller riktigt tid – att läsa den här helgen.

Citrus vid frukostbordet

Vad blir det till frukost?

Det var underbart skönt att duscha. Igår blaskade jag bara av mig i handfatet och jag kände mig skitig av att bära en massa grejor. Till frukost kokade jag ägg. Det gick väldigt dåligt, så jag undrar hur det ska bli med matlagningen framöver… Ett ägg sprack i kastrullen och det andra ägget sprack också när det var kokt – jag tappade det på bänken. Sen glömde jag ställa timern, så jag fick höfta lite. Citrus var emellertid förväntansfull och satte sig vid köksbordet. Den lilla lär jag sakna! Kolla in det sneda leendet på kissan.

 

Så småningom kom Anna och jag iväg på några ärenden. Jag var jättetrött och när vi återvände till Main Street blev det fikapaus med tilltugg. Var sitt pecanwienerbröd och var sin halva av ett vaniljhjärta. Efter detta orkade jag dammsuga Bokrummet, hallen, köket, katternas toalett och Salen. Inte jättenoga, men good enough. Och så strök jag några tischor, en tröja och en skjorta.

Somliga passade på att vila ordentligt på sofflocket med den gosiga magen i vädret.

Lucifer på rygg på filten i soffan

Lucifer på sofflocket med gosmagen i vädret.


Till söndagsmiddag köpte vi ostpaj
som vi åt tillsammans med en grönsallad. Det blev var sitt glas riesling till. Inget mer fancy än så, men lagom. Och det blev en bit kvar till i morrn. Ingen av oss har lust att laga mat just nu. Vi pratade i alla fall om att göra libapizza i veckan.

Ostpaj sallad och ett glas riesling

Fancy söndagsmiddag – ostpaj och sallad och ett glas riesling.

∼ ♦ ∼

Söndagen försvann lika snabbt som lördagen. I morrn är det vardag igen och arbetsdag. Jag har tagit fram rena kläder och packat jobbryggan. I veckan kan det bli en och annan AW med jobbet, det beror på orken. Och så laddar vi förstås för söndagens visning.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Ett vitt vin: Catch & Release Riesling 2021

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ytterligare ett tyskt vitt vin.



Catch and release riesling

Billigt och inte så starkt.

På lördagskvällen komponerade Anna och jag en egen trerättersmiddag, baserad på Korgtassens helgkasse. Anna köpte fisksoppa, röding och en kladdkaka med vit choklad och bär. Till detta serverade hon ett rieslinvin, Catch & Release Riesling 2021. Lustigt nog har vi tidigare druckit Catch & Release sauvignon blanc 2017.

Det här vinet är både billigt, 81 kronor, och har låg alkoholhalt, endast 9,5 procent. Sockerhalten, däremot, är ganska hög, 2,4 gram per 100 milliliter.

Vinet är tyskt. Druvan passar till såväl torra viner som söta. Catch & Release Riesling anges vara inte så sött eller fylligt, men med hög fruktsyra.

Systembolaget tycker att vinet ska serveras väl kylt till rätter av fisk eller skaldjur eller till sallader. Vi åt alltså fisksoppa och röding, vilket ju var rätt, dårå.

Vad skriver då Systembolaget på sin webb om vinets doft och smak?

”Fruktig, något blommig doft med inslag av gröna äpplen, honungsmelon, fläder och citrus. […] Fruktig, något blommig, mycket frisk smak med liten sötma, inslag av gröna äpplen, honungsmelon, fläder, krusbär och citrus.

Jag tyckte att vinet kittlade ungdomligt på tungspetsen, men att det var ganska sött. Det var samtidigt fruktigt och citrus var tydligt i såväl doft som smak. Vinet passade utmärkt till den mycket krämiga fisksoppan och den lite feta fiskrätten – det var örtsmör och romsås till.

Nån vitvinskännare är jag inte, men vinet passade väldigt fint till maten. Det var ganska bra också att det inte var så starkt.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 23 februari och lördagen den 24 februari 2024: Byyyst med grejor

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Fredagskvällen tickade på. Jag var trött, men höll mig vaken ända till nånstans runt 22.30. Då kroknade jag rejält. Vi såg ett par avsnitt av Nora Sand på TV4 Play, men av nån outgrundlig anledning laggar alltid den kanalen så tittandet drog ut på tiden. Men kroknandet kan också ha berott på att jag drack ett och ett halvt glas bombvin till fredagsmiddagen, ostbricka med kex, druvor och fikonmarmelad. Eller så berodde det helt enkelt på att jag bara hade sovit tre timmar natten innan. Natten till idag sov jag dock rätt bra, även om jag vaknade med kramp i fötter och ben flera gånger. 

Ostbricka vin och boken Där du en gång gick

Fredagsmiddag.

∼ ♦ ∼

Boken Där du en gång gick och kaffe på sängen

Lördagsstart.

Den här helgen var det bestämt att vi skulle greja en del inför nästa helgs visning av lägenheten. Själva grejandet bestod främst i att bära upp saker från framför allt klädkamrarna till vinden och att skura kakel. Anna lyckades också klämma in att vara kattvakt på annat håll, så när hon traskade iväg för detta låg jag och läste och drack kaffe på sängen en timme innan jag klev upp.

Sen började jag riva ut saker. Det var rätt byyyst med grejor, men jag gjorde så att jag släpade ut allt i hallen. Två vändor upp till vinden hann jag fixa innan Anna kom tillbaka. Hon hade köpt med sig fisksoppa, middagsfisk, dessert och vitt vin till kvällen på vägen hem. Nästan bara att värma maten och koka lite potatis, vilket ju är perfekt när en grejar.


Resten av sakerna hjälptes vi åt med
att bära upp och trycka in i vindsförrådet. Så småningom ska det förstås rensas där uppe, men det är ju lite svårt när där är fullt av grejor i den lilla gången som tidigare fanns mitt i förrådet. En hel del saker där uppe är Annas barns också och de grejorna gör ju inte jag nåt åt mer än blänger på eftersom de tar upp plats. Efter detta var det dags att äta frukost för att få upp blodsockret och inte vara så grinig för min del.

Lördagsfrukost

Lördagsfrukosten fick upp blodsockret och ner grinigheten.


Därefter var det min tur att handla.
Jag motionerade bilen och for ut till ICA Maxi i Gnista för att köpa lördagsgodis, men också annat som behövdes på Main Street. Jag var borta lite över en timme – och tänk! Jag glömde köpa fikabröd!!! Anna plockade ur ren disk ur diskmaskinen jag hade startat och skurade kakel medan jag var iväg och var lika fikasugen som jag. Därför gjorde jag två flugor på smällen och skrev ett meddelande till dem vars hem jag ska överta i maj. Det var min kompis H som tyckte att jag kunde skriva en lapp till dem och inte plinga på. H är klok! Jag skrev, tog lappen och gick bort till mitt blivande hem och stoppade i postfacket. På vägen tillbaka slank jag in på Butiken på hörnet och köpte go-fika. Det var vi värda! Under tiden körde vi tre maskiner tvätt uppe i lägenheten också. Tvättmaskin i badrummet är nåt jag inte har i mitt nya hem – till att börja med. Jag tror att det blir en inköpt ganska snart.

Lördagsfika

Lördagsfika av den goda sorten.

Magen samarbetade inte efter fikat, men det klart, äter en sånt som är mindre bra förstår jag protesten. Lördagsmiddagen lär bli desto bättre. Samtidigt finns förstås lördagsgodis. Nej, jag är inte alltid snäll mot min mage. Hjärtat har dock fungerat bra idag med tanke på att jag har gått några vändor i trappor och burit.

I kväll blir det inte bara fiskmiddag utan givetvis Shetland på TV. Jag tänker läsa en del också. Planerna för i morrn är att Anna och jag ska åka och köpa ljus till visningen tillsammans samt att Anna ska köpa kattmat.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… somliga har busat sig trötta. Lucifer smet in i Bokrummet tidigare på dan. Jag fick ta Anna till hjälp för att locka ut honom. Sen la han sig på sin filt i soffan och vilade. 

Lucifer på sin filt i soffan

Lucifer vilar.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdag kväll den 22 februari och fredagen den 23 februari 2024: Två stjärnor, en gyllene kula, men utebliven sömn och ovanligt lugnt

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Torsdag kväll… Jag ringde Annas snälla mamma två gånger. Första gången var det inget svar. Ibland vet jag att hennes telefon krånglar, för när jag fick tag i henne sa hon att hon hade varit hemma hela kvällen. Ja ja. Jag fick tillfälle att gratta på födelsedagen och hoppades att innehållet i paketet från mig som jag skickade med Anna funkar. (För den som är nyfikis köpte jag några specialpennor och sudd.)

Antikkunnig i Stockholm 22 feb 2024

Antikkunnig i Stockholm igår.

En stund försökte jag koppla av med sudoku och choklad. Det gick inget vidare – med sudokut. Chokladen försvann i ett nafs.

Klockan 20 stängde jag ute världen och fokuserade på Antikrundan från Stockholm. Som alltid amatörvärderade jag i Duo-appen från fåtöljen. Jag fick två stjärnor på diplomet och omdömet antikkunnig. Den här gången var det svårt. Några fullpoängare tog jag, men gjorde en del värderingar totalt åt skogen vilket gav noll poäng.

∼ ♦ ∼

Jag vet inte om det var chokladen eller att jag drack kaffe på kvällen. Sov gjorde jag inte i natt, nästan. Eller jo, en tre timmar blev det ungefär, mellan klockan två och fem. Det var fruktansvärt irriterande och givetvis har jag varit astrött idag, känt mig nästan som bakis. Vid 5.30-tiden klev jag upp. Det hade varit sämre om jag lyckats somna om då.

Selfie regnblöt 23 feb 2024

Mängden vatten utomhus hade ökat…

Fredag innebär vägning. I morse var siffrorna konstiga. Trots att jag har ätit varm lunch, middag på lokal och choklad i veckan har jag gått ner 600 gram. Fettprocenten har emellertid ökat med 2,6 procent och muskelmassan har minskat med 2,5 procent. Bentätheten har minskat en tiondel. BMI har minskat två tiondelar. Mängden vatten i kroppen var 1,7 procent lägre än förra fredagen. Konstiga siffror, alltså.

Mängden vatten utomhus hade i vart fall ökat. Mot slutet av morgonpromenaden till jobbet började det regna blött och kallt så det sved i pannan.

Idag hade jag bestämt mig för att ta min gamla promenad till jobbet för att fota den gyllene kulan på Gustavianum. Vackert! Byggnaden i övrigt har fortfarande byggställningar, men till sommaren ska museet öppna igen. (Notera att jag kan stava museum i bestämd form korrekt, det vill säga utan akut accent.)


På avdelningen på jobbet var vi inte många på plats
– jag, G, C, J , H,  avdelningsdirektören och några till. En hel del hade tagit ledigt denna sista dag av Uppsalas sportlov. Nästa vecka har Stockholm och Gotland sportlov, så gissningsvis är andra arbetskamrater lediga då. Det var lugnt bort i mitt hörn och jag hade två Zoommöten på raken innan jag jobbade med annat. Idag skapade jag ett utkast av en artikel för intranätet, en artikel som ännu saknar foto, bland annat. Lite småplock med diverse blev det också både före och efter lunch. Jag fick mycket gjort idag för att det var så lugnt och tyst. Ovanligt! Lunchen var också ovanlig. M i restaurangen hade gjort så goda ostmackor att jag åt två i stället för en skumgummimacka och ett kokt ägg.

Lunch med ostmacka yoghurt varm choklad boken Där du en gång gick

Ovanligt lugnt på jobbet idag – och ovanlig lunch.

På eftermiddagen slog vädret om. Det blev sju grader varmt och solen tittade fram, men det blåste ganska hårt. Jag fick en aning om vår och kan inte annat än fundera över hur min vår 2024 blir med alla förändringar. Hur påsken blir, hur födelsedagen blir, hur sen sommaren och semestern blir. Ensam stavas med stort E.

∼ ♦ ∼

Morellino di Scansano riserva

En italienare ur specialsortimentet köpte jag i kväll, men den flaskan ska sparas i vinskåpet.

Efter jobbet var jag och handlade. Anna och jag kom överens om att äta kex och ostar, så det plus lite annat som behövdes har jag köpt samt en flaska bombvin och en flaska ur specialsortimentet att sparas i vinskåpet. På Kvarnen träffade jag en nuvarande granne och en blivande granne och så min fina samtalskontakt. Anna är iväg och är kattvakt en stund, själv vaktar jag hennes katter som är otroligt busiga. Jag är väldigt trött och ska vila en stund och kanske läsa lite innan middagen.

I morrn ska jag plocka fram sånt som ska upp på vinden och börja bära upp. Det är mest några av mina grejor som ska upp för att bo där tills visningarna har varit.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 22 februari 2024: Energi trots det gråa

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Så mycket mer hände inte igår än det jag skrev om i gårdagens inlägg. Jag var rädd att jag skulle bli sjuk, få ont och bli väldigt trött. I stället fick jag energi av middagsträffen med Biografmaskinisten.

När jag gått och lagt mig summerade jag dan som en av de bättre. Och innan jag släckte läste jag de sista sidorna i den franska relationsromanen och bytte den julklappsboken med den sista julklappsboken från 2023, också den en relationsroman, men av en svensk författare. Jag har bara läst lite grann i den senare hittills. Den verkar riktigt bra den också. Tack till givarna, det vill säga Anna respektive vännen FEM!

Böckerna Färskt vatten till blommorna och Där du en gång gick

Bokbyte från fransk relationsroman till svensk, från julklappsbok till julklappsbok.

∼ ♦ ∼

Torsdagen började (det höll i sig) grått och trist. Jag tände som vanligt ett ljus i stumpstaken på köksbordet till frukosten. Notera att jag kom ihåg att släcka det också. Katterna hade fått mat av mig redan klockan fem, men Citrus var inte nöjd så hon fick en påse annan sort. Lucifer blev extra nöjd eftersom han då även kunde äta ur sin systers matskål. För egen del åt jag fil med tillbehör.

Frukost med tänt ljus o boken Där du en gång gick

Frukost med tänt ljus och ny bok.


Även idag var det lite disigt.
Jag hade gärna velat gå min gamla väg till jobbet, men det är halt fläckvis och jag får inte ramla på grund av strokerisken och att jag äter blodförtunnande (inte så bra om jag blöder då). Skälet var att jag ville fota Gustavianums kula som nu är nyrenoverad och glänser som en gyllene boll mot den gråa februarihimlen. Bästa läge på min vinterväg visade sig vara mitt på ett övergångsställe – och där stannar en inte gärna i rusningstrafik. Det fick bli en dålig bild tagen genom jobbfönstret.


Den här torsdagen hade jag flera möten.
Det viktigaste låg precis i slutet av dan. Det var därför bra att jag bokade in en rejäl lunch med en arbetskamraten C på avdelningen. För min del blev det vegetarisk lasagne, oliver, tomater och ett par bröd. Lasagnen var sisådär. Pratet var viktigare och det berörde såväl privatliv som jobb.

Lunch med C

Rejäl lunch – vegetarisk lasagne – med C.

Under dagens sista möte kände jag att vi alla deltagare inte riktigt förstod varandra. Jag kan bara hoppas att det blir klarare med tiden. Annars blir det problem.

∼ ♦ ∼

Kvällsmat med kaffe tre mackor tänt ljus o boken Där du en gång gick

Kvällsmat, lite enklare än igår.

På Main Street gav jag katterna mat innan jag fixade pressokaffe och mackor till mig själv som kvällsmat. Katterna fick komma in i Bokrummet och levde rövare, det vill säga lekte en variant av Hela havet stormar i kombo med Skeppsbrott. Mammisen fick ryta lite.

Nu ska jag ringa Annas snälla mamma som fyller år. Present skickade jag med Anna som skulle dit på dan idag. Sen blir det Antikrundan och då är jag okontaktbar för omvärlden. Fast jag får energi av det. Nåt roligt i det gråa.

 

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Idag är det nån som tycker att jag ställer höga krav på mig själv och som menar att jag är kär i en gammal flamma (vilket uttryck!) och hävdar att jag har börjat dejta igen. ALDRIG, är mitt svar. Gamla ex bör förbli just gamla ex. Jag använder min energi för att gå vidare i livet, inte gå tillbaka.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Färskt vatten till blommorna

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en fransk bok.



Valérie Perrins bok Färskt vatten till blommornaEn bok som jag varit sugen på att införskaffa
och läsa länge var Valérie Perrins roman Färskt vatten till blommorna. Boken handlar delvis om döden, nåt som verkar ha fastnat i mig just nu. Men det är också intressant att göra nya författarbekantskaper, även såna som ligger utanför min sedvanliga krets av svenska och anglosaxiska deckarförfattare. Tack för den här julklappsboken 2023, Anna!

Boken kom ut på originalspråk 2018. Den hamnade snabbt på såväl franska som italienska bästsäljarlistor. Bara det borde få mig att inte vilja läsa den (sån är jag!), men som sagt, nånting lockade mig. Bokens huvudperson är Violette Toussaint, vaktmästare på en kyrkogård i Bourgogne. Många är besökarna, från såväl när som fjärran, som kommer till hennes kök för att prata en stund. Violette är en lyssnerska. En dag kommer en poliskommissarie och knackar på. Hans nyligen avlidna mamma vill bli begravd på kyrkogården intill en man som kommissarien inte alls känner till. Han ber Violette hjälpa honom att ta reda på varför. Parallellt blir kommissarien förtjust i Violette och luskar i hennes förflutna.

Sakta men otroligt säkert rullar författaren ut Violettes historia. Läsaren anar många sorger och bedrövelser, men kanske inte riktigt så tuffa som en först tror. Författaren beskriver skickligt människorna kring Violette. Det är på det viset jag lär känna huvudpersonen, för i mina ögon glider hon undan. Berättelsen är gripande och boken går snabbt att läsa för språket är så rakt på sak – trots att berättelsen i sig inte är det.

Det här är en komplex historia om relationer som inte alltid är vad karaktärer och läsare tror att de är. Mästerligt knyter författaren upp det hela i slutet, ett slut som överraskar.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Tisdag kväll den 20 februari och onsdagen den 21 februari 2024: …min själ ska äntligen få flyga fritt…

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Rostat bröd och tranbärsjuice till kvällsmat

Kvällsmat.

Hela tisdagskvällen var magen orolig. Men jag var också hungrig, så det blev en väldigt lätt kvällsmat – rostat bröd med ost och tranbärsjuice. Hungern stannade kvar och jag provade att äta en liten glasstrut. Det gick fint. Jag tog en till. Det gick också fint. I morse, däremot, exploderade magen, men förhoppningsvis hade nåt av näring stannat kvar i kroppen.

Under tisdagskvällen hängde jag i Salen med Anna och katterna. Trevande pratade vi om kommande visningar, som blir två till antalet, av lägenheten. Anna som mest har direktkontakt med mäklaren. Jag får bara en massa mejl med obefintliga länkar. I kväll spikades datum för visningarna. Det blir söndagen den 3 mars och måndagen den 4 mars. Anna hade en del åsikter om bilderna på lägenheten och jag frågade om hon hade framfört dem, vilket hon inte hade. Vi pratade lite om fotona och jag sa en del vad jag tyckte, men överlåter som sagt till Anna. Jag har redan fixat ett nytt hem, en hyreslägenhet, och ska inte köpa nån bostad, så för mig är det inte viktigt att gå med vinst. Men givetvis blir jag nöjd om lägenheten på Main Street säljs snart så jag slipper både lån och dubbla hyror. Samtidigt… är jag förstås inte alls nöjd, för det var ju här jag tänkte tillbringa resten av mitt liv. Så blir det inte och det är det enda jag vet i skrivande stund.

För den som vill köpa ett nytt hem är vårt till salu och finns till allmän beskådan på Hemnet. Varsågod att bjuda!

∼ ♦ ∼

Och på tal om resten av mitt liv känns det bra att veta att jag inte blir sörjd sen när det är slut. Jag har bett min bästaste vän att stoppa ner min aska i graven i Motala. Men där stannar jag inte kvar, min själ ska äntligen få flyga fritt.

Stanna inte och gråt runt min kista citat ur Färskt vatten till blommorna

Citat ur boken jag läser just nu.

∼ ♦ ∼

Onsdagsfrukost med tänt ljus

Frukost.

Onsdagsmorgonen var blöt – jag vaknade till nån plusgrad och ösregn. Anna började jobba tidigare än jag och därför var det hon som gav katterna mat. Jag pytsade upp ytterligare en halv påse innan jag gick. Men först blev det sedvanlig dusch och frukost med en stunds läsning och ett tänt ljus. Jag har inte mycket kvar i blomboken och skulle vilja läsa ut den genast. Sånt finns det annat som sätter stopp för. Arbete, till exempel. Jag har i vart fall sett ut vilken bok jag ska läsa efter denna. Det blir den sista julklappsboken från 2023.

Arbetsdagen omfattade bland annat ett enhetsmöte på förmiddagen och lunch mitt på dan, förstås. Tyvärr reagerade magen på lunchen, trots att den varken var märklig eller särskilt annorlunda. Smått tokig på magen blir jag.

Jobblunch med papper under

Onsdagslunch på papper.

∼ ♦ ∼

 

Johan på Byblos

Biografmaskinisten blev 33 för tio dar sen. I kväll fick jag fira honom på Byblos.

Efter jobbet hade jag bokat bord på Byblos för Biografmaskinisten och mig för att i efterskott fira hans födelsedag med en middag. Det var en psykisk anspänning innan hur magen skulle hantera den goda maten. Allt gick emellertid bra. Maten är kanonfin på Byblos och magen bubblade knappt efter middagen. Vi åt till och med dessert – glass med ”Citrushår”. Som vanligt var allt gott. Jag åt bulgur i stället för pommes till min kycklingrätt, Biografmaskinisten åt oxfilé. Och så pratade vi om högt och lågt. Bäst av allt var att vi lovade att hålla kontakten, bland annat kring möbler och mat. Det har blivit en riktigt fin vuxen av den här 33-åringen som jag lärde känna som tonåring och som jag var väldigt tuff emot. Men det fixade han galant. Idag är han en omtänksam man med en klarsynthet och en vilja som förvånade mig i kväll. Nu flyger min själ fritt, verkligen!

Glass med Citrushår

Glass med ”Citrushår” till dessert.


I morrn fyller
Annas snälla mamma år, men det är förstås bara Anna som ska dit – det är ju hennes mamma. Jag införskaffade i alla fall en liten present som jag har bett Anna ta med sig.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… I morse hade nån skrivit så här till mig:

”Du har lovat […] och du måste hålla alla dessa löften. Det kan vara dags att lära sig att säga ”nej”. Du behöver inte oroa dig för samma sak varje gång. […] Var inte överdrivet misstänksam. Du har många talanger […]

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Måndag kväll den 19 februari och tisdagen den 20 februari 2024: När jag dör

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Selfie ont 19 feb 2024

Bilden av smärta.

Det var ingen bra kväll igår. Så mycket stress. Typ ”alla” ville prata med mig, att jag skulle ha en åsikt, att jag skulle handla, att jag skulle ses. Vissa var förstås roligare än andra att höra från. Biografmaskinisten, till exempel. Vi ska äta middag i morrn efter jobbet. Nu hoppas jag att kroppen håller för det.

Runt 20.30-tiden slog den till, Smärtan med stort S. Det var ett sånt smärtpåslag att jag inte vet om det var magen eller hjärtat eller kanske ”bara” ångest. Hela vänstra sidan av överkroppen kändes som om det stod nån tungviktare på den och trampade. Jag testade alla knep – skrev sms till kompisar, spelade mobilspel, gick omkring, kröp ihop. Inget fungerade. Jag trodde åter igen att jag skulle dö. Det gjorde jag uppenbarligen inte. Och jag vill ha till protokollet att jag inte är rädd för att dö, jag hatar bara smärtan. Den förlamar mig. Den fick mig att kvida och gråta. Till sist somnade jag, ihopkrupen i sängen med gammelnallen i famnen. Jag saknade nån att hålla i handen. Jag saknade min mamma. I morse när jag läste nedanstående rader i min bok på gång inser jag fakta. För när jag dör finns det ingen som gråter över mig. Och när jag är döende finns ingen som håller min hand.

Citat om när jag dör ur Färskt vatten till blommorna

När jag dör…

∼ ♦ ∼

Fyrisån 20 februari 2024

Det brusar inuti…

Nej, som sagt, dog gjorde jag inte igår. Tyvärr. Eller… så ska jag inte säga, livet är en gåva. Jag har bara lite svårt att se det för tillfället. Det brusar inuti och jag orkar inte med livet. Men jag gav katterna mat, duschade, åt frukost och promenerade till jobbet som vanligt i morse. Det var halt idag och runt nollan. Ingen nederbörd dock och det mesta av gårdagens snö hade regnat bort. Sista biten fick jag sällskap av en av jobbets L. Det var lite svårt för mig att prata medan jag gick, men det funkade hyfsat. Lite jobbprat blev det dessutom.

Jag vill åter igen höja mina arbetskamrater till skyarna, såväl de närmaste på avdelningen som andra på andra avdelningar. Det är gott att bli sedd och att få en kram när man bäst behöver en.

Uppe på jobbet blev det några timmars arbete vid datorn samt två möten innan det var dags att gå iväg för ett besök i vården. Och efter det blev det lunch. Idag köpte jag en trekantsmacka med tonfisk för omväxlings skull. Jag är lite trött på den skumgummiaktiga ostmackan med vallmofrön som kilar in sig överallt. På eftermiddagen var det sedvanligt jobb och korrekturläsning, bland annat.


Vårdbesöket gav mig mycket att fundera över.
Nu är det inte bara mina kompisar som säger till mig att sluta vara för snäll och börja tänka på mig själv mer. Tänka mer. På mig själv. Själv. Ensam. När då? När jag dör?

Bänk med snö runtomkring

Tänka mer på mig själv…

∼ ♦ ∼

På Main Street hade mina bokreaböcker levererats. Det visar att jag tänker på mig själv till viss del. Det är nåt alldeles visst med att öppna ett bokpaket och doppa näsan i nya böcker och bara andas in… Den här gången nätshoppade jag fyra ganska nya böcker på rean:  Jävla karlar, Dockan, Studie i mänskligt beteende och Skulden man bär.

 

Lucifer på rygg i soffan

Jag vill göra som Lucifer.

Anna och jag har diskuterat och planerat inför visningarna av lägenheten. Troligen blir det onsdag och söndag nästa vecka, det vill säga den 28 februari och den 3 mars. För min del innebär det att jag får avstå från att vara med på ett firande av en 50-årsfyllande arbetskamrat respektive inte få besök av en kompis den första helgen i mars. Uppoffringar? Ja. Men det kanske är lika bra med tanke på hur min mage uppför sig. På vägen från jobbet till Main Street blev jag tvungen att slinka in på en toalett på ett hotell eftersom jag var rädd att inte hinna till Main Street-toaletten. Så nåt ätbart får jag vänta med till senare att försöka få i mig. Känner mest för att göra som Lucifer. Men det går förstås inte. Jag har haft lite sms-kontakt med oroliga kompisar som bryr sig om mitt mående och jag har fått och betalat 90 spänn för 15 flyttkort.

∼ ♦ ∼

På lunchen hade jag tidsinställt ett inlägg om ett rieslingvin. Läs gärna!

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Nån skrev till mig följande, bland annat.

”[…] Du har haft en svår men spännande tid. Nu är det dags att koppla av. Oavsett […] behöver du en partner. Du behöver det för att hitta balans. […] 

Och det känns inte helt OK, faktiskt…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ett vitt vin: Revenge of the little Squid 2022

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett tyskt vitt vin.



Revenge of the little Squid Riesling

Tyskt, vitt och mycket gott.

För ett tag sen inhandlade Anna ett vitt vin. Bra att ha tillgång till ifall det skulle ätas fisk eller skaldjur. Här har ätits fisk (varmrökt lax) fisksoppa och räkstubbe och till det har en eller båda drucket rieslingvinet Revenge of the little Squid 2022. 

Det här är ett billigt vin, endast 81 kronor flaskan. Det är som sagt gjort på druvan riesling och har en liten sötma och hög fruktsyra.

Alkoholhalten ligger på 11,5 procent, ganska högt för ett vitt vin, tycker jag. Sockerhalten är på 1,1 gram per 100 milliliter.

Systembolaget rekommenderar vinet till rätter av fisk eller skaldjur eller till nån vegetarisk rätt.

 

Så här kan en läsa om vinets doft och smak på Systembolagets webbplats:

”Fruktig, ungdomlig doft med inslag av päron, färska örter, persika och citrus. […] Fruktig, ungdomlig, mycket frisk smak med liten sötma, inslag av gröna äpplen, färska örter, päron, krusbär och lime.

Citrus kändes tydligt i såväl doft som smak. Päron likaså. Vinet kändes friskt och ungdomligt och kittlade lite på tungan. Jag blev mycket förvånad över priset som jag tycker är väldigt lågt. Det här vinet är synnerligen prisvärt!

Vinet var väldigt lättdrucket och passade utmärkt till allt jag åt. Nästa gång är det jag som köper en flaska av det här bra-att-ha-vinet. Mycket gott – och det säger jag inte ofta om vare sig tyska viner eller vita viner.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndag kväll den 18 februari och måndagen den 19 februari 2024: Matlagningsproffs? Stresstålig? Nej, aldrig!

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Räkstubbe och öl

Söndagsmiddag.

Nåt matlagningsproffs har jag aldrig varit. Det har funnits perioder i mitt liv när jag har försökt intressera mig för matlagning. Dessa perioder har inte varit av det längre slaget. Jag har helt enkelt varken intresse eller fallenhet för matlagning. Men snart måste jag försöka igen. Eller så skiter jag i att laga mat, jag tycks ju överleva ett tag till i alla fall. En vän har jag lovat att bjuda på raclette när jag har flyttat. Det är inte så svårt. Man köper racletteost, skivar den och grillar i en speciell grill. Till osten serverar man kokt potatis och syltade grönsaker. Potatis kan jag koka, grönsakerna köper jag på burk.

Till söndagsmiddag blev det dock inte nån lagad mat. Jag hade köpt en räkstubbe med Skagenröra. Anna tog ett glas riesling till, jag en öl.

Kvällskaffe intogs i Salen. Lite senare såg vi de två första avsnitten av Nora Sand: Flickorna på Englandsbåten. Tydligen är det en dansk litterär serie som har filmats för TV. Jag har aldrig hört talas om vare sig böckerna eller författaren Lone Theils, men TV-serien var OK. De två första avsnitten gick på TV4 igår kväll, men sent, så vi såg på TV4 Play – som laggade nåt otroligt. Till och med Citrus blev trött. Till dess hon såg den röda cirkeln på skärmen när det laggade. Då skuttade hon upp på TV-bänken. Vi människor serverade oss var sin rejäl ostassiett med ett glas rött. Magen reagerade inte alls utan tog emot så fint.

∼ ♦ ∼

Vardagsfrukost i köket med tänt ljus o boken Färskt vatten till blommorna

Måndagsfrukost.

I natt sov jag nästan hela natten. Mycket ovanligt! I vart fall hade jag ingen kramp. Vid femtiden vaknade jag för ett toabesök. Då passade jag på att ge katterna mat. Sen hörde jag hur Citrus lekte med en kula utanför dörren till Bokrummet tills det var dags före mig att kliva upp klockan 6.15.

Jahapp det har blivit vinter igen. I natt hade det snöat och det har snöat hela dan, men temperaturen låg runt nollan. Jag åt frukostfil med tänt ljus och passade på att läsa en stund. Fasen, jag trodde att den här franska relationsromanen på närmare 550 sidor skulle ta lång tid att läsa. Den går snabbt att plöja igenom och det är väl ett tecken på att omdömet blir högt..?

Det snöade lätt när jag gick till jobbet och det var lite halt, men promenaden gick ändå bra. (När jag gick till Main Street efter jobbet regnade det.) Idag hade jag två möten på förmiddagen och efter sedvanlig lätt lunch kurs på eftermiddagen. Jag ordnade en riktig text att jobba med på kursen. En artikel jag skrev i torsdags kom åter efter fakta- och citatkontroll av dem jag hade intervjuat. Tyvärr fick jag be dem göra om och göra rätt. Till sist blev det OK och jag kunde skicka texten på översättning.

Jobblunch sedvanlig med bok

Jobblunch för en som inte är matlagningsproffs.

 

Precis innan jag skulle lämna jobbet messade Anna att mäklaren vill ha visning redan nästa vecka. Då pajade min mage och jag fick rusa ut på toa. Jag blir enormt stressad, jag hinner inte ens jobba klart så händer nåt som jag måste ta ställning till. Nåt jag inte ens vill göra, men måste gå med på. I vart fall svarade jag Anna att onsdag och torsdag går inte nästa vecka, men givetvis var det just dessa dar mäklaren hade föreslagit. Kvällsaktiviteter med jobbet dessa dar kan jag strunta i, ledigt på dagtid kan jag dock inte ta. Båda dagarna har jag viktiga möten som jag är inbjuden till och måste närvara vid. På onsdagen har vi dessutom en uppvaktning.

Kvällsmat med thaisoppa mackor tänt ljus o Färskt vatten till blommorna

Kvällsmaten blev avbruten för torkning av spyor på en matta och två golv.

Jag startade en maskin tvätt när jag kom till Main Street. Därefter värmde icke matlagningsproffset en skål thaisoppa i micron och åt ett par mackor till medan det funderade vidare i köket. Det är ju faktiskt ganska bra om vi kan ha visning snart för då slipper vi flytta runt så väldans mycket saker igen. Vi har bara plockat fram det nödvändigaste hittills efter fredagens fotografering. Anna kom med en del förslag till upplägg och vi är lediga båda två i helgen och kan hjälpas åt. En del saker vi inte använder kan vi ta upp på vinden. Men behöver vi storstäda??? Det känner jag att jag fan inte orkar.

Och mitt under kvällsmaten började Citrus skrika – och spy, förstås. Bara att resa på sig och torka upp på en matta och två golv. Under tiden smet Lucifer in under ett lakan i Bokrummet. De tar ganska mycket energi Tisslingarna också ibland, men de är samtidigt väldigt söta.

Tvätten är hängd. Två säljare har ringt och jag har avspisat bägge. Biografmaskinisten har hört av sig och vi ska ses och äta middag på lokal på onsdag. Nu ska jag kolla bilderna från fotograferingen som enligt Anna ska finnas hos mäklaren. Det har varit en helt galen kväll och magen är i uppror.

∼ ♦ ∼

I morrn är det dags för ett besök i vården igen precis före lunch. Jag har kollat idag om jag behövde boka tid för nästa besök som är en provtagning med EKG inför ett telefonmöte med Sjukstugan i Backen i mars. Det behövde jag, så nu har jag en tid även för det.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar