OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
På måndagen efter jobbet var jag riktigt dålig. Jag önskade att jag kunde lägga mig ner och vila – och tro mig, jag försökte. Bara det att hjärtat skuttade som värsta ystra påskharen i bröstet. Det är inte skönt. Det är väldigt ångestskapande. Men vi skulle ner i tvättstugan, Anna visade mig hur maskinerna funkade och jag körde en maskin. Vidare bokade jag ny tvättid sista april så att jag tar med mig minimalt med smutstvätt till nya hemmet. Det har jag redan berättat om här. Vissa saker tål att upprepas så att den som utför dem minns. Gissa om jag skriver listor också… Anna lagade en sista måltid* åt oss på minutfilé av kyckling med klyftpotatis och grönsallad till. Jag bidrog med hot béasås. Men under tiden Anna lagade mat fick jag en stunds ro och vila ovanpå sängen. Hjärtat saktade äntligen ner, frekvensen låg väldigt högt när jag mätte under första viloförsöket. Måltiden blev för övrigt ljuvligt god. Jag tog ett tredjedels glas vin till. Tack, Anna!
Katterna var förstås med. Kung Lucifer låg på matbordet, prinsessan Citrus i kökssoffan. Mina pälsklingar, som snart ska flytta. Mitt dåliga hjärta brister ännu mer vid blotta tanken. Hur det ska kännas på fredag kväll, när Main Street-lägenheten är tom på levande varelser när jag kommer dit, det begriper jag inte.
∼ ♦ ∼
I natt sov jag ganska bra. Några gånger vaknade jag av kramp i fötter och stortår, men den gick snabbt över och jag kunde raskt somna om. Katterna var sega i morse. Jag serverade dem frukost i skålarna i köket – ingen kom och åt. Är de deprimerade? I vart fall hittade jag ingen spya. Jag gick ett varv och tittade lite. Måhända ligger en hög nånstans som jag missade. Min frukost åt jag vid köksbordet – utan att spy, men med tänt ljus.
Morgonen var kall, runt en tre grader plus. Det blev till att ta både halsduk och handskar. När jag promenerade upp till jobbet fick jag snabbt upp värmen.
Jag noterade att det börjar bli uteserveringarnas tid. Det är visst vår, eller ska föreställa. Det känns som om jag nästan missar den. Allt fokus ligger på separation och flytt. Snart är båda över – och våren dessutom. Vad ska jag göra hela sommaren? Det blir en tur ner till Motala om jag orkar köra. Sen hoppas jag få besök av vännerna FEM och Finske Pinnen. Idag ville chefen ha preliminära önskemål om semester.
Jag har svårt att koncentrera mig på jobbet. Det är hela tiden nåt kring flytten som poppar upp. Igår diskuterade Anna och jag elavtal och nu känner jag mig osäker på att allt klaffar. Men det ska det väl göra. Jag fick god hjälp av E att fixa detta. Dels ska det till ett elnätsavtal, dels ska det till ett elavtal. Hoppas verkligen att det blir rätt. Sen funderar jag över bredbandsabonnemanget. Jag har fått min nya router och abonnemanget ser ut som om det ska gå på i mitt nya hem på rätt dag, men har jag sagt upp det befintliga på Main Street? Och igår slog det mig också att jag ju inte har två veckor på mig att packa upp lådor. Jag har en dryg vecka, bara. Så nä. Nåt vindrickande blir det inte från flytten till dess att jag har packat upp. För den 13 maj börjar jag jobba igen och hur mycket orkar jag då packa upp på kvällstid efter jobbet? Dessutom ska jag till Sjukstugan i Backen igen den 16 maj. Jaa du, kära dagbok, det snurrar rejält…
Efter allt ojande och vojande blev det bra med en typisk jobblunch. En stunds lugn och ro, med min bok på gång, lite macka och yoghurt i magen, nersköljda med varm choklad som jag snott från plan två (slut uppe hos oss).
Det var inte precis nån dag när jag överansträngde mig. Jag hade tre möten och det sista var bäst även om skaran blev decimerad och det hände andra saker som orsakade… problem. Utöver det skrev jag en del.
Efter jobbet gick jag in på S:t Per för ett par mindre ärenden. På Main Street kollade jag efter kattskräks igen utan att hitta nåt, tack och lov. Jag körde en kort maskin väldigt blandad tvätt. Det blir väl hiskeliga färger som kommer ut, men det är ju bara mina grejor.
Medan jag väntade på att tvätten skulle bli klar att hänga ringde Igor, min frisör, för att ändra klipptiden på fredag. I stället för efter jobbet går jag dit på lunchen.
Till kvällsmat fanns det rester från igår – och det satte jag i mig, förstås. Jag hyfsade också det sista av vinet – typ tre klunkar – och läste senaste numret av Buffé som hade kommit idag. Lucifer åt när jag kom hem och Citrus åt när jag åt. Håll en tumme att den lilla får behålla sin kvällsmat!
∼ ♦ ∼
I morrn kväll har jag lovat att skjutsa Anna och bilen full med grejor för en mellanlandning hos Annas snälla mamma. Resten av den här tisdagskvällen tar jag det dock bara lugnt, för hjärtats skull. Jag har BARA testat en jobbgrej – och den funkade.
∼ ♦ ∼
* Den sista måltiden i bemärkelsen som Anna lagar åt oss. Vi ska ses på lokal på kvällen på min födelsedag och äta middag. Det blir trevligt och bra, tror jag.
Livet är kort.
Det är lätt att säga kanske, men känn ingen stress över att få allt uppackad på en vecka… det är skönt nog att få över alla sakerna till lägenheten. Du har säkert tänkt på det, men påminner om att märka kartonger noga ❤
GillaGilla
Ja fast jag har max tre veckor på mig att packa upp innan flyttfirman ska ha kartongerna tillbaka. Och jag är bara ledig veckan efter, sen ska jag orka jobba om dagarna också. Kroppen vill inte samarbeta just nu.
Flyttfirman packar, så de får sköta märkning efter viss ledning av mig. Men packa upp gör jag själv.
GillaGilla