OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Jamen det var väl en morgon som hette duga. Nattsömnen var hyfsad, magen bråkig, knäet sisådär och foten rätt OK. Försöker se det positiva. Duschhållaren är trasig, men jag felanmälde igår och det funkar att duscha om jag håller i slangen. Fast jag har lite dåliga händer, så det är svårt ibland. Svar på min anmälan kom först när jag hunnit till jobbet. I vart fall blev det bestämt att Snabba Rick kommer i morgon bitti och kikar. Han har fått bild på den trasiga delen.

Under frukosten hände inget revolutionerande. Jag åt fil med bär med Hopptisarna, tände levande ljus och läste Leva kreativt. Men maj gadd, det är över 50 sidor introduktion innan själva boken börjar. Jag hann inte fram dit i morse…

Ingen revolutionerande frukost, men jag hann inte förbi bokens introduktion.

Ja det blev alltså bokbyte igår kväll. De sista sidorna i den amerikanska cosy crime-boken var riktigt spännande. Efter att ha slukat en massa bra böcker mest för nöjes skull valde jag alltså att läsa en bok som ska ge mig tolv steg till ett bättre och mer kreativt liv. Vi får se hur det blir med den saken.

Igår kväll blev det bokbyte från cosy crime till en tolvstegsbok som ska hjälpa mig att få ett mer kreativt liv.

∼ ♦ ∼

Kärringjäveln

Grå morgon.

Promenaden upp till jobbet var tråkig. Det var en grå morgon, lite fuktig i luften, tio grader. Jag var för varmt klädd med tröja och fodrad jacka. Ingen rolig människa träffade jag heller, men jag mötte hon som ser så rädd ut och noterade att hon hade en bok i sin lunchväska. Pluspoäng. Fler som är som jag, alltså. Tyvärr träffade jag en dum människa på vägen. För första gången i mitt liv – så jag HÖRDE det, notera! – blev jag kallad kärringjävel. Vid Nedre Slottsgatan skulle jag gå över gatan. Övergångsstället har en skylt, men inga markeringar på gatan. Jag såg mig om. En bil hade stannat. Jag började gå. Bilen började köra. Jag stannade. Jag pekade på skylten. Bilföraren, en kvinna i medelåldern, vevade ner rutan. Jag sa ”Övergångsställe!” Bilföraren kallade mig kärringjävel. Fan vad jag ångrar att jag inte tog bilnumret. Såna där galningar borde bli av med sina körkort. Jag själv är en djävul bakom ratten, men jag kan fan trafikregler och vägmärken och jag stannar vid övergångsställen när jag ser att nån är på väg över.

∼ ♦ ∼

Godis och go-lunch på jobbet

På jobbet var det mest en massa strul först, men jag fick rätsida på det mesta, helst allt, tror jag. Godis-L hade lämnat sötsaker i fredags och då kan man inte bli annat än glad.

Fredagsgodis från L på måndagen.

Morgonmötet orsakade klåda i mina öron av hörlurarna. Annars var det väl som det var. Idag påbörjade jag artikel nummer tre. Och åt lunch med Stora A på Feiroz. Det var skönt att gå iväg en stund – och få prata mer som en kärringjävel och svära över trafiksituationen och säkerheten för fotgängare i Uppsala som är minst sagt undermålig, läs: livsfarlig. För att inte tala om vården… Notera, detta avhandlades efter lunchens intagande så mitt blodsocker var inte lågt.

Kycklinglunch på Feiroz med Stora A.

∼ ♦ ∼

Ljusare med Grå horisont

Det var inte världens bästa dag idag. Förutom att bli kallad kärringjävel så att jag hörde det för första gången i mitt liv (säkert har ett och annat bonusbarn kallat mig det, men det är många som ibland är osäkra på mitt kön, vilket troligen har hindrat dem från att kalla mig detta) var det svårt för mig att ta mig hem på grund av knäet. Det gjorde rejält ont och jag fick gå långsamt (passar väl en kärringjävel som jag). Men hem kom jag och då… I postboxen… Låg ett vitt paket och gjorde min tillvaro ljusare. Det var Rebecka Edgren Aldén och Romanus & Selling som hade skickat författarens senaste bok i Sjöräddarna-serien. Rebecka Edgren Aldén hade dessutom skrivit en hälsning i boken. Självklart vill jag läsa Grå horisont!!! 

Ett vitt paket ljusade upp tillvaron…

…med Grå horisont…

…och en hälsning från författaren i boken.

∼ ♦ ∼

Måndagskväll med mackor

Eftersom jag hade ätit ordentlig lunch, lagad mat i form av kyckling, potatis och sås med grönsaker till, behövde jag inte tänka på att fixa nån i kväll. Det blev några rostade mackor, mjölk och kaffe.

Rostade mackor med Hopptisarna och Lev kreativt.

Nu ska jag slänga mig i fåtöljen för att glo på nyheterna. Det verkar vara svårt att få till en regering i Sverige.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Eftersom jag får hem hantverkare i morgon, tisdag, får jag distansjobba. På så vis sparar jag knäet, som efter en dags tur-och-retur-promenad gör jätteont igen. Från vårdcentralen enbart tystnad. Så Jävla Dåligt.

För övrigt har en av mina favoritförfattare gått bort. Peter May har skrivit många bra och spännande serier. Mycket tråkigt för mig som läsare, givetvis ännu tråkigare för hans nära och kära.

Den senaste boken jag recenserade av Peter May, i mars 2026, var Den mörka porten.

Men för att avluta med nåt positivt fick duktiga författaren Mian Lodalen vid Romanus & Selling ABF:s litteraturstipendium 2026. Stipendiet på 100 000 pix delades ut på bokmässan i Göteborg. Stort GRATTIS, Mian Lodalen, du är så värd detta!

Läs!

Läs!

Läs!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.