OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en fådd bok och en ny författarbekantskap.

Det är alltid kul att göra nya författarbekantskaper, men det är inte alltid lätt att själv hitta bra såna. Då är det toppen att ha en bloggvän vars smak en delar i det mesta när det gäller böcker. En snäll bloggvän, dessutom, som skickar dubletter av böcker till mig. Tusen tack, Lotten, för Gabriella Ullberg Westins bok Vitnatten, som du skickade till mig på sommarsemestern 2026!

Vitnatten utspelar sig i Kiruna. I centrum av berättelsen står fjällräddaren Mira Salo. Hon är en av de första på plats när fyra sönderbrända kroppar hittas på en klippavsats. Det hela påminner om ett annat fall sex månader tidigare när en liten pojke hittades död. Mira vill gärna ta reda på sanningen, men hon är inte polis, vilket kriminalinspektör Boel Wall är tydlig med. Boel gör allt för att hålla Mira utanför utredningen – av såväl professionella som personliga skäl. Samtidigt dyker Miras syster Hilda upp från Stockholm och vill återknyta kontakten med Mira och hennes familj sambon Nils och dottern Sonja. Men går det att lita på Hilda?

Nja, det här var nog kanske inte riktigt min mugg kaffe, så att säga. Relationsbitarna tar alldeles för stor plats, medan fallet och klimattemat får ytterst lite. Alltså jag tycker att det som borde vara huvudberättelsen kommer i skymundan. Inte gillar jag nån av karaktärerna heller. Boel, Mira och Hilda är tre egensinniga tjafslisor. Hemligheten Boel och Mira delar är rätt pikant, måste jag säga i alla fall. Nils är ganska intetsägande och Sonja är ett ettårigt blöjbarn och tillför inte mycket. Att flera gånger läsa om hur lyckligt lottad Mira känner sig (underförstått med man och barn, familj!) blir lite tjatigt. Stoffe skulle jag inte ta i med tång, men han är mycket väl skildrad och jag ser honom framför mig. Karaktären Jörn sticker ut på ett annat sätt, för uppenbarligen är han en ung man med ätstörningar och sånt talas det ofta inte om. Det är riktigt bra med en sån karaktär här.

Det förekommer förvånansvärt många korrekturfel, men bortsett från dem är boken skriven på bra och begriplig svenska. Den går snabbt att läsa. Kapitlen är ganska långa, men delas av med asterisker så att en sån som jag kan läsa lite då och då. Mycket praktiskt. Dessvärre listar jag ut för mycket av vem och varför i förväg. Boken avslutas med en cliffhanger, men det uppfattar jag inte förrän jag har läst författarens bokcirkelfrågor.

Toffelomdömet blir medel.

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Mira Salo-serien:

1. Vitnatten (läs inlägget ovan!)
2. Svartdagen

Bloggat om boken har också Lotten och Hyllan gjort.

Livet är kort.