OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Ett inlägg om ett litterärt second hand-fynd.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Maria Ernestam är en av våra bästa nutida svenska författare. Hennes böcker är tänkvärda och kluriga, ibland spännande, ibland mera åt kärleksromanhållet. På Alla hjärtans dag (!) 2026 köpte jag hennes bok Kleopatras kam på Helping Hand. Jag sparade den till sommaren eftersom jag inte bara ville läsa rena kriminalromaner. Fast den här boken handlar delvis om en kvinna som vill beställa ett mord…
Kleopatras kam är ett företag som löser människors problem, grundat av vännerna Anna, Mari och Fredrik. Alla tre har givetvis saker i sina bagage. Anna driver ett kafé som blir en mötesplats. Företaget går bra och trion tar in olika uppdrag, allt från deklarationer till bufféer. Men så kommer en äldre kvinna, som en av dem är bekant med, och har ett minst sagt uppseendeväckande problem hon vill ha löst: hon vill att de ska mörda hennes man. Hon har levt förtryckt av mannen hela sitt vuxna liv. Nu vill hon leva lycklig återstoden av sin tid. Ett sånt uppdrag hade vännerna förstås inte förväntat sig. Allt ställs på sin spets och snart inser de att de egentligen inte vet nånting om varandra eller hur långt de är beredda att gå…
Det här är en mycket udda och skruvad berättelse. Boken handlar om vänskap, men också om hemligheter och hur bra vi är på att dölja hemligheter även för de vänner vi anser oss vara närmast. Karaktärsskildringarna är realistiska. Varje karaktär får givetvis en ny dimension mot slutet, när jag som läsare får se deras rätta jag. Tänk så mycket som kan påverka en människa genom hennes/hans liv… Hur mycket vi kan stå ut med tills… vi får nog. Att författaren får plats med så mycket på under 350 sidor bevisar att hon är nåt i särklass. Till sist vet jag knappt vilka som lever och vilka som är döda i boken. Bara en sån sak…
Toffelomdömet blir det högsta.





∼ ♦ ∼
Andra böcker jag läst av Maria Ernestam:
Livet är kort.









