OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, har jag fått en kvinnoliga efter mig..?
Plötsligt igår på måndagen, tror jag, upptäckte jag att en massa kvinnor/tanter hade glott på mina bilder på Instagram. De flesta av dem har privata konton, några har lagt ut väldigt få bilder, några har inte lagt ut bilder på ett par år. Nån enstaka har inte lagt ut några bilder alls. Sånt gör mig misstänksam. Är det fejkade snokarkonton? Jag ansökte om att få följa samtliga av dessa privata konton. Ett fåtal accepterade. Mycket märkligt.
Märkligast av allt var kanske bilderna de hade tittat på: min skadade arm och hand. Jag vill inte tro att de här kvinnorna är skadefetischister, gamla ex eller allmänt ovälkomna snokare, men så klart jag blir fundersam…
Hur som helst… Jag la inte ut några skadebilder på Instagram igår, utan de kommer här på bloggen. Det här är armen och handen igår kväll, det vill säga fyra dygn och lite till efter fallet:
Om jag har ont? Ja. Men handen och armen är inte svullen. Jag har handledsstödet på hela tiden utom när handen ska plaska i vatten och jag håller/placerar hand och arm högt på kuddar när jag sitter eller ligger.
∼ ♦ ∼
Ännu hetare

Ännu varmare idag…
Hettan håller i sig. Idag är det faktiskt ännu varmare än igår och enligt väderprognoserna ska det bli hetare ändå i morrn. Vad gör en i hettan när en har semester? Tjejen i kassan igår berättade att hon ska till Frankrike i helgen. Där är det också hett. Vad jag gör? Ärligt talat gör jag minsta möjliga. Förra veckan hade jag mycket på gång, men jag har också en skadad arm och hand. Jag försöker röra på mig genom att gå runt i lägenheten. Här inne är ändå hyfsad temperatur. Och jag är givetvis lättklädd, går i shorts och linne. Folk slipper ju se mig, så det skadar ingen. Pratar för mig själv gör jag också. Bordsskicket ska vi inte tala om… Det är väl tur ändå att jag är så pass OK att jag skärper till mig när jag är ute bland folk. För det händer ju…

Bokbyte igår från gaymord i 1930-talets London till kvinnlig vänskap i nutida Stockholm.
Jag har fällt alla persienner och dragit för alla gardiner åt solsidan. På balkongen går det att sitta när solen har gått runt, nånstans vid 16.30-tiden. Då är balkongen uppvärmd och även om det blåser är det OK där ute. Jag åt middag och satt där ute och läste igår till 20-tiden, när jag gick in för att ringa.
Så såg jag senaste avsnittet av Patience på TV4Play och läste. Det blev mycket riktigt bokbyte igår. Jag lämnade mordet i 1930-talets gayvärld i London och återvände till Stockholm i nutid och fyra tjejkompisar.
∼ ♦ ∼
Vad gör en i hettan?

Semesterdagsstart med Eget grepp och kaffe på sängen.
Men när jag inte kan sitta på balkongen för att där är för hett läser jag förstås ändå, fast inomhus. Det går inte att göra så mycket mer. Jag är uppe sent och tar sovmorgon. När jag väl har vaknat till läser jag mellan en och två timmar och dricker kaffe i sängen. Det är så skönt att inte behöva gå upp nån bestämd tid för att jag ska iväg till jobb (jag jobbade bara lite i söndags när jag gick igenom mejl och besvarade ett enda) eller nåt annat. I morse kom jag igång ordentligt med läsningen av Eget grepp.
När jag har klivit upp sätter jag mig vid datorn ett par timmar och skriver. Arbetsrummet ligger precis som sovrummet åt skuggsidan, vilket är underbart skönt. Idag på förmiddagen var det inlägget om A morbid passion som skulle skrivas, publiceras och puffas för i olika sociala medier. Därefter tog jag frukostrast. Idag åt jag tre sorters bär – blåbär, hallon och jordgubbar – med mjölk och en dutt sprejgrädde samt två mackor. Jag insåg att jag hade glömt att köpa rostbröd igår, men det fanns några skivor brunt bröd i frysen. Kalkonsalami blev pålägg på den ena brödskivan, ost och kaviar på den andra. Ett tag, när jag hade klivit upp för att göra kaffe, mådde jag illa, men tack och lov släppte det. Magen i övrigt är som den är och har varit de senaste åren. Och jag är säker på att det är biverkningar av mina mediciner.

Dagens frukost med Hopptisarna och Eget grepp blev tre sorters bär med mjölk och sprejgrädde och två mackor.
Efter frukosten bäddade jag och borstade tänderna innan jag satte mig vid datorn igen, den här gången för att påbörja det här inlägget. Tillfälligt färdigskriven bestämde jag mig för att påbörja strykningen. Högen i gästrummet var ganska enorm och om jag skulle ta lite i taget kanske onda handen fixar det..? Jag fixade ju dammsugningen, häromdan… Äh, jag tog alltihop. När en varken har familj eller vänner som kan eller vill hjälpa och ”samhället” inte ens erbjuder hjälp mot betalning, då får en göra det på egen hand – i singular.

Tack för all hjälp, högerhanden!
Efter detta behövde jag en skön dusch och en lååång avsvalkning på balkongen. Jag låg i balkongsoffan och läste på seneftermiddagen. Ganska tidigt dukade jag fram kvällens middag – resterna av grekiska salladen från igår samt ett glas riesling. Efter disken åt jag hasselnötsglass och digestive till kvällskaffet.
Det är väldigt skönt under tidiga kvällen på balkongen (temperaturen har nyligen gått under 30-gradersstrecket), men nån gång går jag väl in och kanske kör igång nån ny brittisk serie på nån Play-kanal. Jag har inga planer för morgondagen, fast jag känner att jag behöver komma hemifrån en stund. Vi får se om jag hittar på nåt.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis – tack för all hjälp…
… min högerhand. Utan dig hade jag inte kunnat…
- äta
- fixa kaffe
- bädda
- diska
- duscha
- torka mig i arslet
- klä på mig
- städa
- putsa fönster
- tvätta
- stryka
- hänga tvätt
- vika tvätt
- dricka kaffe
- hålla i en bok
- byta TV-kanal
- öppna och stänga dörrar
- skruva upp kapsyler och korkar
- skriva det här inlägget
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









