OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Ett recenserande inlägg.
I mitten av juni 2026 hittade ett bokpaket till min postbox, en av Freida McFaddens böcker i översättning på svenska. Tidigare har jag läst ett par av böckerna i hennes Hembiträdet-serie och recenserat en annan av hennes fristående böcker, Psykiatern. Modernista skickade mycket generöst ett recensionsexemplar av Hyresgästen. Tack!
Blake Porter blir plötsligt av med sitt jobb på en marknadsföringsbyrå. Hur ska han kunna betala bolånet på radhuset han köpt med sin fästmö? Då dyker Whitney upp i hans och fästmön Kristas liv och hon behöver hyra ett rum. Perfekt för Blake, eller..? Nåt luktar väldigt illa i hans hem, hur mycket han än städar. Och konstiga ljud väcker honom om natten. Faran har tagit sig in i hans liv. När Blake inser vad som håller på att hända är det försent.
Omslaget på den svenska utgåvan är likadant som den amerikanska. Det tycker jag är bra. Dessutom är omslaget lite spännande och lockar den nyfikne till läsning. Den nyfikne i det här fallet är jag. Vad gäller omfånget ligger det på strax över 300 sidor. Idealiskt för en thriller, om du frågar mig.
Men inlagan i sig då? Som alltid är Freida McFaddens, eller Sara Cohen, som hon egentligen heter, böcker lättlästa. Hyresgästen har inget krångligt språk.
Författaren är en fena på att bygga upp obehagliga stämningar. Som läsare inser jag att nånting är hemskt fel. För har man läst några böcker av Freida McFadden vet man att det kommer en sjuk twist mot slutet som visar att det inte alls är som man tror. Frågan är bara vem av karaktärerna som är mer eller mindre galen. Det lutar åt en, men svänger efter ganska precis två tredjedelar av boken. Jag gillar att antalet karaktärer hålls så lågt som möjligt, framför allt antalet huvudkaraktärer.
Några frågetecken finns dock som inte rätas ut, men jag vill inte säga vilka eftersom jag då riskerar att spoila en skruvad berättelse.
I stort sett tycker jag att storyn håller. Den är underhållande och spännande och jag lägger ogärna boken ifrån mig under läsningen. Men det blir en eller par för många vändningar mot slutet. Hur det är med översättningen kan jag inte bedöma eftersom jag enbart har läst boken på svenska, men jag ser inget konstigt vad gäller det språkliga.
Toffelomdömet blir högt.




∼ ♦ ∼
Livet är kort.









