OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den tolfte delen i kriminalserien om Emma Sköld.

Författaren Sofie Sarenbrants böcker om polisen Emma Sköld är en serie jag gillar. Jag har läst samtliga böcker i serien. Inte kunde jag låta bli att köpa den tolfte och senaste, Följeslagaren, som gavs ut i maj 2025. Nu har jag läst den också.

Plötsligt försvinner en kvinna i Bromma. Det finns inga livstecken, men inte heller någon kropp. Fast varför väntade kvinnans man i tre dygn innan han anmälde försvinnandet? Så hittas en kroppsdel i en grannes trädgård. Kriminalinspektör Emma Sköld arbetar med fallet. Hennes syster Josefin hjälper på eget bevåg till med utredningen eftersom hon är sommarledig från polishögskolan, en hjälp som inte är populär hos alla.

Berättarperspektivet varierar mellan huvudkaraktärerna i boken. Det gäller att vara alert så att jag som läsare har koll på vem som tänker och gör vad. Kanske blir det aningen för mycket av detta..? Det tar lång tid innan jag fattar de yngre karaktärernas roller i romanen. Då faller bitarna på plats för mig.

Karaktärerna i sig tecknas som väldigt mänskliga, framför allt systrarna Emma och Josefin som inte tycks gilla varandra särskilt mycket. Männen i boken är mest sjaviga och otvättade. De lämnar skitiga kalsonger efter sig och när de kliar sig regnar det mjäll. Några är skitsnygga, andra är män är tjatiga. Bespara mig… Dessutom är det alldeles för många komplicerade relationer i boken. Jag tror att den skulle ha vunnit på att ha några färre, eftersom relationsbitarna ibland tar överhanden över kriminalgåtan. Det finns faktiskt problem i alla (par)relationer i den här boken – och det handlar inte heller om små problem. Utöver det har flera av karaktärerna psykiska problem. Det blir… väl lite mycket. För det är ändå, var för sig, ganska komplicerade och viktiga ”saker”… Samtidigt… i just den här boken hör relationsfrågor och psykisk ohälsa ihop med fallet. Dessa två är faktiskt huvudingredienserna i ”grytan”.

Förutom detta är det en spännande bok och jag läser den snabbt. Även om boken är i mitt tycke för omfångsrik, 462 sidor, är kapitlen föredömligt lagom långa. Det är svårt att lägga boken ifrån sig för att ägna sig åt arbete på jobbet eller i hushållet. Slutet är spännande och motiv och gärningsman är oväntade. Extra kul är det att läsa om Sofie Sarenbrants författarkarriär sist i boken.

Toffelomdömet blir högt.

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Emma Sköld-serien:

1. Vila i frid
2. Andra andningen
3. Visning pågår
4. Avdelning 73
5. Tiggaren
6. Syndabocken
7. Skamvrån
8. Mytomanen
9. Skyddsängeln
10. Själsfränden 
11. Parasiten 
12. Följeslagaren (läs inlägget ovan!)

Livet är kort.