OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Uppenbarligen har jag lagt om en del vanor… Plötsligt klarar jag av att vara uppe sent. Kanske inte enligt andras referensramar, men mina. Det är underligt. Jag telefonerade med vännen FEM igår. Hon ska komma och hjälpa mig att packa upp och greja i mitt nya hem några dar efter flyttdagen. Hon och Finske Pinnen var helt slut på kvällen efter ett besök av tre tjejer kompletterat med ett par mor-/farföräldrar och en pojke. Här på Main Street, där jag bor ett tag till, kommer inga barn in. Moahahahahahaaaaaaa… Här sitter nämligen tant upp seeent och äter goda ostar med fikonmarmelad på salta kex och dricker rödvin, serverat av James. Detta samtidigt som hon ser en läskig dokumentär om kirurgen Paolo Macchiarini på TV4 Play på datorn. Fy te rackarns att karl’n fick hålla på och experimentera så länge som han gjorde! Och att vården är prestigefylld vet jag mycket väl.

Läskig kirurg fick experimentera fritt.

Ostar, vin etc serverat av James.

∼ ♦ ∼

Klockan var runt ett när jag gick och la mig i natt. Men som vanligt vaknade jag i tid för morgonmedicinen. Jag var pigg och klev upp. Studsade ner till källaren med sopor. Efter det blev det läsning och kaffe på sängen en god stund. Jag tittade ut genom fönstret. Vädret lockade inte till nån utgång. Att stanna i sängen och läsa och dricka kaffe kändes som en bra idé och en vana jag inte vill rucka på. Idag har det snöat lätt av och till men på både längden och tvären. I morse var det lite vitt på marken. Det kom mera under dan. Ändå tycks det försvinna och inte ligga kvar.

En bra söndagsstart.

En dålig söndagsstart.

Men jag har en del att stå i framöver, så till sist fick även jag kliva ur sängen. Jag lyfte på kistlocket… Till mammas brudkista. Däri visste jag att det fanns fotografier i ramar och saker som jag vill frakta själv på flyttdagen. Fast… där fanns så mycket mer än jag kunde ana… Jag fick en liten chock. Det blev till att gå upp på vinden och riva runt. En sak hittade jag, en annan inte.

Jag fick en chock när jag lyfte på kistlocket.

Det var tur att jag kommit överens med Anna om att fixa saker till återvinningen, för när jag ringde henne för att bestämma tid passade jag på att fråga. Hon hade koll. Jag tog en dusch och slängde i mig frukost innan jag åkte och hämtade Anna vid bommen utanför hennes nya hem.

Söndagsfrukost.

Grejor i hallen till återvinning och till Annas nya hem.

Anna gick igenom några kvarlämnade saker samt tog reda på sista kattpottan. Vi sorterade upp saker i säckar, kassar och lådor. Somligt skulle kastas eller lämnas på återvinningen, annat skulle hem till Anna. På bilden syns en del av det vi ställde i hallen innan vi packade in i bilen. Bilen, vars baksäte jag fällde vilket ger ett stort packutrymme, blev ganska full…

Allt gick bra. Vi hjälptes åt, även om Anna tog det tyngsta. Nu återstår bara för Anna att montera ner väggupphängningen till TV:n, dra ur lite krokar och frosta av en frys. Jag passade på att stämma av handpenningsfrågan. Anna hade annat att tänka på i fredags och inte brytt sig. Jag hade väl lite glest och brydde mig.

När jag hade skjutsat hem Anna och fått rapport om att Citrus hade spytt i morse (nåt jag inte saknar, men givetvis oroar mig över, lilla kissan!!!), körde jag ner bilen i garaget och gick till Korgtassen. (Anna medgav att hon redan saknar den affären!) Det var nära eftermiddagskaffe och tanken var att köpa nåt gott till det. Fast det glömde jag! I stället köpte jag en kycklingsallad till middag, bär och lite annat. Ja, ja… Jag dammsög i alla fall när jag kom hem, för vi hade skräpat ner en del. Och så bytte jag dammsugarpåse, vilket behövdes.

Just som jag skulle sätta mig ner (jag hade ägnat en kvart åt att avkatthåra min mörka rock), äta min sallad och dricka ett glas riesling till hörde Anna av sig. Hon hade glömt en av sina saker och det är inte nåt en tar på bussen. Jag ringde upp snabbt och kollade om hon behövde ha den innan jag drack vin, men det behövde hon inte. Dock lovade jag att ta fram den så att den inte glöms kvar. Det var lättare sagt än gjort. Bänglig tingest i en smatt med en massa dörrar fast inget svängrum… Till sist lyckades jag. Därefter: äntligen middag.

Den bängliga tingesten är framtagen…

…och kycklingsalladen äten.

∼ ♦ ∼

I kväll softar jag med boken jag läser och ett sudoku. Jag har plockat fram rena jeans till i morgon för då väntar en ny arbetsdag. På morgondagens agenda står bland annat en lunch med arbetskamrater på en annan avdelning samt att delta i ett webbinarium på seneftermiddagen. Jag har faktiskt en ganska fulltecknad vecka på både jobbet och utanför, men min födelsedag har jag nästan mötesfri (bara två korta på Zoom). Då jobbar jag på distans, ger mig fotvård hos expert på lunchen samt äter middag på Aaltos med Anna på kvällen.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.