Ett inlägg om en brittisk psykologisk thriller.

Äntligen har jag nått fram till den sista pocketboken jag köpte på Bokus mellandagsrea! Det hampade sig så att jag kanske sparade det bästa till sist, eller? Paula Hawkins är författaren och av henne har jag läst Kvinnan på tåget tidigare. Nu blev det spänningsromanen eller den psykologiska thrillern Ur förtärande eld. Den boken kom ut på originalspråk (engelska) 2021 och i svensk pocket sommaren 2022.

En ung man hittas mördad på sin husbåt i London. Tre kvinnor som kände honom ringas in: det är knasiga Laura, som tillbringat en natt med offret, Carla, offrets redan sörjande moster och den nyfikna grannen Miriam. Alla har de kopplingar till offret, kopplingar som inte helt är av positiv sort. De bär dessutom alla på var sin sorg och en längtan att få nånting tillbaka – eller kanske åtminstone bli sedda och hörda. Kan hemligheter ligga och pyra och bli till en förtärande eld?

I den här boken ligger fokus på karaktärsbeskrivningarna. Miljöskildringarna är få och nästan osynliga. Nej, det är de tre kvinnorna och deras psyken – samt en av männen – som är det väsentliga. Det blir därför ett ganska saligt hoppande mellan personerna. Jag har ärligt talat lite svårt att få grepp om dem. Dessutom är det liksom kvinnornas respektive historier och erfarenheter som är viktigare än offrets.

Boken är skriven av en driven författare och har, som jag uppfattar det, fått en bra översättning. Det språkliga är det liksom inget fel på. Det är… nåt annat som stör mig och skaver. Jag tycker att det hela blir för omständigt. Ändå vill jag veta vem som mördat och varför. Jag kan inte lista ut nåt av det i förväg, vilket höjer omdömet som annars skulle ha landat på medel.

Toffelomdömet blir högt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.