Ett inlägg om en relationsroman.

I augusti 2018 debuterade Marcus Jarl, uppvuxen i Borghamn först, Vadstena sen, sin relationsromanen Tusen bitar. Fyra år senare köpte jag boken på antikvariat – i Vadstena. Vännen FEM rekommenderade författaren och jag blev nyfiken, förstås, på denne östgöte, numera stockholmare, och hans bok.

Det här är en relationsroman med två par i centrum. Dels är det bögparet Nils och Benke som kämpar för att kunna leva tillsammans trots Nils föräldrars, framför allt pappans, avsky. Dels handlar boken om Robert och Ebba, ett i mina ögon ganska destruktivt förhållande där Robert är en som misshandlar och Ebba en som bara stannar kvar i förhållandet utan att förstå varför. Robert hatar dessutom homosexuella. Men plötsligt rycks en älskad ifrån nån och den älskade lever kvar i nån annan – nån som hellre dött än tagit emot det som gavs…

Redan från början sugs jag in i berättelsen om de två väldigt olika paren. Jag känner med killarna som vill nå nån sorts frid med föräldrar/svärföräldrar och jag känner med Ebba som inte riktigt orkar lämna sin flänga man. Sen får berättelsen en rejäl twist orsakad av en hemsk händelse som får flera konsekvenser. Och det är så bra, så bra (be)skrivet! Mästerligt, faktiskt, trots en del mindre korrekturfel.

Marcus Jarl, specialistsjuksköterska på nyföddhetsavdelningen på Södersjukhuset, har skrivit tre böcker. De hänger inte ihop sins emellan, men två av dem har blivit nominerade till priser eller prisade: Tusen bitar blev nominerad till Årets bok på QX-galan 2019 och Dina färger var blå vann priset för Årets feelgood 2021 samt blev nominerad till Adlibrispriset och till Storytel Awards. Där du en gång gick kom ut i somras. Gissa om jag tänker läsa de två senaste!

Toffelomdömet blir det högsta.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.