Kära dagbok…

Nya Slottsfrun spanar och jag håller två nyplockade äpplen.
Det gick bra att köra hem, trots att ångesten rev i bröstet. Men jag klarade av allt, även att köra i ett sträck. Fästmön kom ner till garaget och hjälpte mig att få upp alla grejor jag hade i bagaget. Det var som om jag hade varit borta en månad, inte en knapp vecka.
Efter toabesök, lite presentutdelning och en halv mugg kaffe stack vi iväg till Slottet och Slottsträdgården för att stänga för hösten.
Eller… det mesta var redan gjort. Anna stängde av toaletten och spikade fast en bräda. Tillsammans satte vi ut torrbollar i Slottet och plockade några äpplen. Tänk att om åtta dagar är Anna den nya Slottsfrun.

Årets sista pensé ?
Frusna åkte vi sen och handlade. Anna lagade mat på Main Street, jag körde en maskin tvätt och packade upp.
Vidare beställde jag ljuständning av Fonus hos mina nära och kära i Motala och Norrköping, på deras gravar, till Allhelgona. Vilken väldigt fin service Fonus erbjuder!
Vi åt middag tillsammans i det som ska bli nya Bokrummet. Anna serverade stekt kyckling och potatisgratäng med en härlig sallad till. Jag åt så jag fick ont i magen, hade ju inte ätit nåt sen frukost. Efter maten fortsatte Anna att tapetsera så mycket hon kunde utan att behöva stänga av elen. Och så avslutades kvällen med att provsmaka ostarna jag köpt på Saluhallen i Vadstena och några andra ostar vi hade hemma.
∼ ♦ ∼

Håller på att bli förkyld…
Jag kände mig trött och frusen igår kväll, men trodde det berodde på att jag hade sovit dåligt natten till söndagen. I morse vaknade jag dessvärre med förkylningssymtom. Skit, jag har inte tid att vara sjuk! Eftersom jag ändå planerat att jobba hemifrån och jag inte var värre sjuk än en kanske-förkylning, var det inga större jobbmässiga problem. Eftermiddagens avdelningsmöte var dessutom inställt, så jag hade bara två förmiddagsmöten, båda via Zoom. I stället jobbade jag lite med texter på intranätet. Vidare försökte jag lägga in om reseersättning och traktamente. Vi får se om det går igenom – eller om jag ens gjorde rätt… För framåt eftermiddagen kände jag mig sämre, så vi får se om jag mår bättre i morrn och går och jobbar, mår som idag och jobbar hemifrån eller mår sämre och sjukskriver mig.
Bakom mig där jag satt och jobbade låg Citrus och snusade i Zebrafåtöljen. Det var väldigt rofyllt. Hoppas hon kan motverka förkylningar. Jag hade en tanke om att gå och simma i eftermiddag. Den tanken fick jag dessvärre parkera.

Citrus snusade så rofyllt bakom mig.
∼ ♦ ∼
Några storverk har jag inte uträttat här på Main Street, för jag orkar inte. Jag har kört en maskin disk, sopat, tömt kattpottor och slängt sopor samt skruvat i en skruv. Det får räcka. I morrn blir det nog så att jag fortsätter att jobba hemifrån om jag inte mår sämre. Då sjukskriver jag mig, förstås. Jag har givetvis stämt av min min närmaste chef.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis… Så ledsamt att läsa att den kära Kerstin Strömstedt har lämnat oss. Jag följde kattan på Instagram och det var roliga och kluriga texter och sånger till varje bild. Nu får vi nöja oss med att läsa hennes bok, som jag köpte till Anna. Tyvärr kommer det ju inga fler roligheter och klurigheter. Varma tankar till Jenny och Niklas Strömstedt, inneboende hos Kerstin!

Bästa Kerstin Strömstedt har lämnat oss. Nu får vi läsa hennes klurigheter i den här boken, men några nya kommer inte.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.