Kära dagbok…

Grå och regnig höstsöndag.

Söndagen var grå och regnig nästan hela dan. Jag ringde Annas snälla mamma utan att få svar. Nån timme senare ringde hon tillbaka och svarade att jodå, hon hade varit ute och promenerat i värsta regnskuren. Hon hade försökt undkomma skyfallet, men inte lyckats. Vi pratade en stund innan det var dags för mig att sätta på mig paltorna och gå till Kvarnen för att försöka hitta nåt ätbart.

Söndagsmiddagen bestod av en kycklingburgare med strips och dip och en öl hos Phil. Trist, men mina ensammåltider är sällan särskilt roliga och spännande.

På Korgtassen köpte jag nån sorts kycklinglunch och bilgodis till idag. Bäst att inte vara utsvulten inför långresan i eftermiddag.

Jag kollade på Tunna blå linjen på SvT Play, eftersom Fästmön ännu inte hunnit se avsnitt fyra och skulle missa även kvällens avsnitt fem.

När Anna kom hem från jobbet tog vi var sitt glas rött (ett gammalt favoritvin!) och fixade ostassietter. Det blev en perfekt avslutning på veckan. Jag läste min bok på gång nån timme i sängen innan jag släckte och somnade ganska snabbt.

∼ ♦ ∼

Övervakerskan Citrus.

Måndagsmorgonen blev oväntat solig, men regn var aviserat såväl i Uppsala som i Örebro. Det är ju till Örebro jag och arbetskamraten G ska ta oss tillsammans i Kia med mig vid ratten. I morse hörde en annan arbetskamrat av sig att h*n inte kan åka. Tråkigt, men så är livet ibland. Man vill mer än man mäktar med. Själv ser jag fram emot såväl konferensdagarna som dagarna efter i Motala även om också jag inser att konferensdagarna blir tuffa. Dessvärre fick jag vara beredd på en viss kyla där jag ska bo, så en extra tröja packade jag ner igår. Kabinväskan är knökfull. Jag vågade inte ställa den i hallen för en viss liten kissa Citrus älskar att hoppa upp på den. I stället fick hon hoppa upp på Zebrafåtöljens ryggstöd. Men mest sov hon – ljudligt – i själva fåtöljen medan jag jobbade på.

För förmiddagen tillbringade jag hemma vid jobbdatorn. Fixade en del smått och gott innan jag packade ihop för resan.

Nästa gång vi ses, kära dagbok, blir det förhoppningsvis i Örebro. To be continued…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.