Onsdag kväll den 7 september och torsdagen den 8 september 2022: Varför vara ledsen..?


 



Kära dagbok…

Om onsdagskvällen finns inte mycket mer att tillägga än det jag skrev igår. Jag körde två maskiner tvätt, gick på styrelsemöte och skrev sen protokoll från mötet vid min dator på morfars skrivbord. Igår var det inga kontroversiella frågor uppe på bordet. Egentligen var det endast en fråga om ett avtal som vi pratade om en lite längre stund.

Filofax och protokoll i röd plastficka

Det gick ganska snabbt att skriva protokoll efter kvällsmötet.


Det gick ganska snabbt att skriva protokoll.
Och det var en väldig tur, för jag var lika trött som Citrus. Fast hon hade förstås hjälpt till att städa på Main Street under dan. Jag hade bara jobbat, tvättat, varit på kvällsmöte och skrivit protokoll. Jag gick och la mig strax efter klockan 21, läste en stund och somnade sen.

Citrus sover i Zebrafåtöljen

Citrus hade varit med och städat igår och var trött på kvällen.

∼ ♦ ∼

I morse var det soligt men ganska kallt. Jag tog ändå bara en tröja, för jag skulle ta ut friskvårdstimme på eftermiddagen för att simma på Centralbadet och därefter gå till Main Street. Efter simning och bastu brukar jag koka.

Tisslingarna låg och väntade på mig – läs: frukostsugna – när jag klev upp. De fick tonfisk och slafsade väl i sig hälften, ungefär. Sen gick Lucifer och la sig igen och Citrus skuttade ut på balkongen.

Lucifer och Citrus äter frukost

Frukostkatterna Lucifer och Citrus.


Jag åt min frukost vid mitt fina köksbord,
ett av IKEA:s bord från 1950-talet, har jag lyckats forska fram. Galonsoffan och nån av stolarna samt en pall hör inte till bordet och en stol står på katternas toa. Säkert inget värdefullt möblemang, en del anser det obekvämt och opraktiskt, nån tycker säkert att det är fult också. Men jag gillar det och så jättemånga möbler som är mina finns inte på Main Street. Eller… jo, morfars skrivbord, tre byråar, mammas brudkista, två fåtöljer, ekbyffén, drinkvagnen… Farmors sekretär och mormors säng finns också, men tillhör inte mig längre och mammas köksbord och stolar finns inte ens kvar på Main Street. Det mesta av konsten och tavlorna är nerpackade i tavellådor på vinden där de sprider stor glädje (not!). På vinden står också stolarna som hör ihop med ekbyffén. Tyvärr är bordet i det möblemanget kastat. Ja ja, saker… En kan ju ingenting ta med sig i slutänden ändå, så varför vara ledsen över detta?


På jobbet körde dan igång i full fart.
Två av mina tre kollegor kände sig lite halvkrassliga och alla tre jobbade hemifrån. Jag försökte jobba på efter bästa förmåga ändå. Lite trist utan kollegor, bara, men det finns ju annat trevligt folk på jobbet. Nu är vi ju inte där för att socialisera utan jobba, fast det är ju alltid roligt att prata med nån när en har rast. Vissa dar pratar jag nästan inte annars. Det känns som om jag håller på att bli min mamma ibland! Vid förmiddagsfikat blev jag väldigt berörd av det en kollega sa och jag kände mig riktigt ledsen. Ibland kan människor vara onda och plåga andra.

Lunchen tillbringade jag med två före detta kollegor. Då blev jag lite gladare, för dessa två ser fram emot nya liv snart. Cecilia, till vänster, stöttade mig mycket i början när jag kom ny till universitetet. Judith, till höger, har varit en person jag har haft många trevliga fikastunder och guidade turer om träd och växter med. Vi delar också en passion för Louise Pennys Gamache/Three Pines-serie. Tack för att jag fick vara er kollega i fem år, ungefär! Och tack på alla på Feiroz för god mat och kaffe!

Cecilia o Judith

Lunch med två som snart börjar sina nya liv.

På eftermiddagen var det bland annat ett 50-årsfirande på avdelningen. Jag deltog, sjöng, hurrade, grattade och drack en mugg kaffe. Tårtan, toscakakan och kanellängderna lät jag bli. Jaa, jag kan vara ståndaktig ibland, men det var skitsvårt.


Sen gick jag och simmade.
Och vet du, kära dagbok, det blev 14 längder idag, två fler än förra veckan. Inte konstigt att jag känner mig som hon nedan.

Liten docka med usbminne

Som jag känner mig…


Nu blir det ingen god middag.
Som vanligt efter simningen är jag vrålhungrig. Jag åt en banan när jag kom ut från Centralbadet, när jag gick för att lämna det påskrivna protokollet. Nu ska jag rosta ett par mackor och dricka lite mer kaffe.

∼ ♦ ∼

Idag är det FN:s läskunnighetsdag, en dag som ska stärka läsandets roll hos både barn och vuxna. Klockan 19 är det dags för Read Hour, ett finländskt initiativ. Så då tänker jag läsa en timme. Sen blir det strykbrädan. Varför vara ledsen..?

BitmojiTofflan på bokhög

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Onsdag kväll den 7 september och torsdagen den 8 september 2022: Varför vara ledsen..?

  1. Du har verkligen haft fullspäckat schema. Härligt att du börjat simma, jag måste ta mig till badhuset här i höst jag också, riktigt bra motion det. Basta klarar jag inte riktigt av.. 🙂

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Vissa dagar…
      Simningen är guld, min egen tid. Jag föredrar ångbastu, men tyvärr är det lite för många märkliga manspersoner där för att jag ska känna mig helt bekväm. Jag sitter där en stund ändå och stretchar. Sen blir det vanlig bastu i damernas.

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.