Ett inlägg om en samisk roman.

En bok som jag länge tänkt sätta upp på inköpslistan blev jag härom söndagen erbjuden att få låna av Annas snälla mamma. Samiska författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius har fått många priser för sina böcker. Romanen Stöld är baserad på verkliga händelser. Och nu har jag läst den!

Boken inleds med att den nioåriga Elsa kommer ensam till rengärdet. Där hittar hon sin renkalv död. Och en man som håller kalvens öra och en blodig kniv. Elsa lyckas få tag i örat, men hon säger inget till nån. Hur den här hemligheten påverkar henne senare i livet är en del av boken. Den här boken som handlar om tjuvjagade renar som dödas brutalt och en polis som struntar i att utreda brotten.

Det gör ont att läsa den här boken. Att nån skadar djur är aldrig OK. När dessutom små flickor drabbas är det än mindre OK. Sen att problemet är större än så är förstås inte klokt. Att nån tar sig rätten att mörda djur, nån annans levebröd och att samerna diskrimineras eftersom polisen inte ens utreder brotten mot dem är bara fruktansvärt. Författaren ägnar inte sin tid åt att smycka ut texten, vilket passar perfekt till det den handlar om. Kort, kärvt och kärnfullt beskrivs händelserna och karaktärerna för läsaren. Jag blir helt tagen av boken.

Toffelomdömet blir det högsta.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.