Kära dagbok…
Igår kväll kom vi på att vi inte hade sett sista avsnittet av Bäckström. Fästmön sparkade igång TV4 Play och det gick hur bra som helst. Det kan ju bero på att det inte är nån som belastar routern med att spela just nu, det var i alla fall vad Annas snälla dotter gissade. Gymnasisten har varit och är kvar hos sin pappa, men anländer så småningom till Main Street. Det ska ju tas student inom en snar framtid…
Efter Bäckström borstade jag tanden och smorde in benen med den bajsfärgade salvan. Väl i sängen orkade jag bara läsa ett kort kapitel ur min bok på gång, den som jag fick låna igår. Det är korta kapitel och det gillar jag. Men berättelsen är tung.

Bra och korta kapitel, men tung.
∼ ♦ ∼

Kär men onödig på flykt?
Frampå småtimmarna drömde jag. Jag drömde ingen bra dröm. Jag drömde att det var krig. Ja, jag är inte opåverkad av vare sig den bok jag nyss har läst och det som händer runt omkring. Jag skulle fly. Fem saker fick jag ta med mig i ryggsäcken. Fem. Först kom jag bara på tre. Enkelt och greit, tänkte jag, och valde Hopptimisten, som jag fick av Anna när jag fyllde 50, en lustig sten från farmors och farfars hem och fyra foton på mig, mina föräldrar och morföräldrar (alla bilderna sitter bakom glas i en och samma ram). Tre saker… Sen tänkte jag att plånbok med kontanter kanske var bra. Och så min medicin. Glasögon, två sorter (läsglasögon och vanliga), linser… Eh vänta nu… Det var visst fler saker än fem. Vad skulle jag välja bort? Skulle jag vara rationell och välja bort det kära, men onödiga? Eller skulle jag välja bort nåt som har med kroppen att göra och som jag skulle kunna försöka klara mig utan? Hur det hela slutade vet jag inte. Jag sjönk ner i nån sorts dvala och vaknade av mobillarmet klockan 6.15.
∼ ♦ ∼
Arbetsdagen idag blev ganska bra, trots att jag var trött och inte på bästa humör i morse. Dagens tre möten var samtliga bra och det betyder mycket. Ett av dem var ett avstämningsmöte med min chef. Vi hann inte prata färdigt! Jag har fått en del nya skrivuppdrag och det är kul. Vidare har min arbetskamrat G nu äntligen kunnat publicera de sidor på intranätet som vi började jobba med i höstas. Det saknas emellertid fortfarande vissa översättningar.
Min arbetskamrat A fyller år idag. Goda arbetskamrater bjuds i samband med födelsedagar på lunch av mig. Det är det minsta jag kan göra. Men som synes fick A inte så mycket att äta. (Brickan längst bort i bild där ett vattenglas, bakom vilket en brödbit skymtas samt en assiett med nån sorts sås och ett majskorn under kanten.)

Jag bjöd arbetskamraten A på lunch. Som synes var den ganska torftig – A:s bricka längst bort i bild.
∼ ♦ ∼
I kväll är Tisslingarna och jag ensamma hemma igen. Anna är iväg och jobbar. Men vi är på plats på Main Street och ska bland annat ta emot en leverans av kattsand. Vidare ska jag besvara ett mejl från Tom i England. Nu är det cirka en månad tills vi träffas. Det ska bli så roligt att ses, jag har ju inte så mycket släkt. Den lilla jag har vill jag inte välja bort.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Det är jobbigt med sådana drömmar, mardrömmar..
Tänk, är det yngsta som tar studenten nu ? Tycker inte det var längesen mina tog studenten, men..när jag räknar efter så var det 11 och 12 år sen, gah 🙂
GillaGilla
Ja och det värsta är att de ligger så nära verkligheten…
Jepp, det är Annas yngsta som tar studenten den 3 juni. De andra tre var ett tag sen. 😛
GillaGilla