Kära dagbok…

Lucifer tycker att Trion är ett bra läsval efter Natriumklorid.

Inte vet jag vad som hände med tisdagskvällen, men den passerade snabbt. Jag tog reda på måndagens rena och torra tvätt och körde och hängde en ny laddning tvätt. En tur till källaren med sopor blev det och så samlade jag ihop tomburkar som nån, troligen jag, får privilegiet att panta vid tillfälle. Offerter studerade jag fast jag vet inte om jag blev riktigt klok på dem. Det är nåt icke kompatibelt mellan mig och siffror.

Då var det roligare att läsa ut boken jag hade fått från Bonniers för recension. Jag hade bara 20 sidor kvar när jag slog mig ner vid kvällsmackorna på köksbordet. Boken slutade spännande, men eftersom första recensionsdag är den 1 april (inget skämt!) publicerar jag inte min recension förrän då. Nu läser jag en julklappsbok – jag fick ju en generös julklapp från arbetsgivaren som jag omsatte i ett presentkort på böcker. April månads första bok blir inte nån kriminalroman utan en skönlitterär roman. Lucifer tycker att det är ett bra val.

∼ ♦ ∼

Bara temperaturen kan göra en på dåligt humör. Så här såg det ut i morse.

Onsdagen började inte bra. På bra humör ska en inte vara under morgontimmarna helt klart, för då kommer det nån och näpser en eller berättar nåt tråkigt eller så skiter sig nånting. I natt hade jag fått mejl om att nån hade försökt bryta sig in i porten till huset. Inbrottstjuven lyckades inte ta sig in, men det var förstås åverkan på dörren. Eftersom det dessutom plötsligt har blivit vinter igen – det var mer än minus sju grader i morse – var det ganska utkylt på bottenvåningen. Porten gick nämligen inte att stänga. En styrelseledamot uppmärksammade det hela och åtgärd sattes in tidigt. Men ändå. Så jävla onödigt. Senare visade det sig emellertid att det kanske enbart handlar om ett krånglande lås…

När jag sent omsider kom till jobbet upptäckte jag att mina filer inte har sparats i lagringsytan sen i fredags. En fil kunde jag återskapa, hoppas jag, eftersom jag hade mejlat en version av den till min chef i förra veckan. Jag hade skrivit ner vissa uppgifter för hand, andra vara sparade på min privata USB-sticka. Men eventuellt annat jag har gjort den här veckan är liksom… borta. Givetvis anmälde jag detta till supporten – och fick ett autosvar – samt mina chefer – och fick ett (auto)svar att jag ska anmäla till supporten. Ja ja, så länge resten av avdelningen inte är drabbad kanske det låter så, men sen ska de få se hur icke roligt det är.

Idag och i morgon, torsdag, var det mötestätt i min jobbkalender. Men ett möte på onsdagsförmiddagen blev förkortat och ett lunchmöte i morgon ombokades till en annan dag. Det blev plötsligt utrymme för en spontanlunch med en före detta kollega. Det var bra, för morgonens och förmiddagens strul höjde nog mitt blodtryck – jag kände mig väldigt yr – hela dan, faktiskt. Jag hoppas att jag har lite ork kvar att ta reda på ren och torr tvätt i kväll och beta av strykhögen. I morrn kväll tänkte jag försöka pallra mig iväg bort till Alex för att se om han är på plats så vi kan prata om min födelsedagsmiddag. Men det får förstås bli före klockan 20 eftersom det är säsongsavslutning av Antikrundan klockan 20.

Födelsedagsmiddag ska planeras, kanske i morrn kväll.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.