Kära dagbok…
Den första dagen i vecka 11 var solig och kall. Tre minusgrader var det i morse, vilket kräver att en packar på sig rejält när en som jag ska promenera till jobbet. På eftermiddagen vid hemgång behöver en inte vara lika påpälsad. I morse släpade jag också på min jobbdator eftersom jag hade jobbat hemifrån torsdag och fredag förra veckan.

Kondisen kunde ha varit bättre, men det händer spännande saker på jobbet.
Det var väldigt tomt på jobbet när jag kom fram, men framåt halv nio, nio dyker de flesta upp. En i min grupp är ledig idag och en jobbar hemifrån, så jag var ganska ensam på plats. Jag hade fått mejl från företagshälsovården med en inbjudan till att boka tid för hälsoprofil med anledning av det antal år jag fyller. Jisses, jag fick ingen tid förrän om två månader. Men nu är det gjort och jag är inbokad. Vidare har jag besvarat en hälsoenkät. Min kondis kunde ha varit bättre, så jag förväntar mig inga fantastiska resultat. På morgonen samma dag ska jag med bilen till service, så den dagen passar det utmärkt att jobba hemifrån.
Den här veckan händer som vanligt en massa spännande saker på jobbet och även denna vecka jobbar jag hemifrån, fast bara på fredag. På torsdag har avdelningen ett heldagsmöte i en lokal ”på stan”, med efterföljande middag. Nytt och nöje, med andra ord. I morgon, tisdag, ska jag luncha med en av tjejerna i växeln. Det är en sån där snäll och serviceinriktad kvinna som verkligen passar att jobba där hon gör. Dessutom förser hon mig med litteratur då och då. Samma eftermiddag ska jag ha mitt första medarbetarsamtal med min nya enhetschef. Utöver det har vi börjat fördela arbetsuppgifter och ansvar mer på enhetschefens initiativ. Det behövs! På den privata sidan ska jag träffa M på fredag. Vi ska testa ett nytt ställe den här gången. Och så kom Antiktidningen och boken jag har fått för recension. Den senare var lite i tjockaste laget för att jag ska hinna, men… Den måste gå.
∼ ♦ ∼
Efter arbetsdagen packade jag ihop och traskade hem till Tisslingarna och Gymnasisten. Den senare håller sig mest på sitt rum, men katterna är sällskapssjuka som tusan. Jag ska läsa en stund, försöka orka stryka en hög kläder, starta diskmaskinen och köra en maskin tvätt. Det blir nog lite TV också. Igår såg vi premiäravsnittet av Harry Palmer. Ytterligare fem avsnitt återstår av denna spionserie som utspelar sig i början av 1960-talet. I kväll ska jag se på Annika, ytterligare en brittisk kriminalserie som jag tror är bra.

Citrus tycker om att sova i soffan när jag läser eller ser på TV.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.