Ett inlägg om den sjätte delen i Fabian Risk-serien.
För några år sen led jag brist på nåt bra att läsa. Fästmön tipsade mig då om Fabian Risk-serien. Det är en serie kriminalromaner som är väldigt annorlunda. Böckerna är ofta väldigt otäcka och de slutar för det mesta inte lyckligt. Nu har jag kommit fram till del sex, Den sista spiken, en bok jag gav Anna i julklapp. För det är Annas böcker jag lånar och läser.
Två parallella historier löper i den här boken: dels den om Fabian Risks son som tagit livet av sig i ett danskt fängelse, dels den om den danske underrättelsetjänstemannen som hittas död i en bil på botten av en sjö tillsammans med en kvinna. Eller egentligen är det tre berättelser, för Dunja Hougaard har lämnat polisen för att utreda sin tidigare chef, polischefen i Köpenhamn, Kim Sleizner.
Trots det ganska tunga och obehagliga innehållet kommer jag snabbt igång med läsningen. Plötsligt, bara så där, är jag nästan halvvägs in i boken på nolltid trots att den är ganska omfångsrik (470 sidor). Boken är välskriven och det är en fröjd att läsa en författare som kan behandla det svenska språket korrekt. Detta trots att det finns en hel del dansk dialog också. Karaktärerna känns levande främst genom sätten de uttrycker sig på. Perspektiven växlar från de olika inblandade, vilket gör att det kan bli nästan filmiska klipp mellan olika scener. Detta snabbar också upp handlingen och gör boken riktigt… läskig. Det här är inget för känsliga läsare att gripa sig an!
Toffelomdömet blir det högsta.
∼ ♦ ∼
De här böckerna ingår i Fabian Risk-serien:
- Offer utan ansikte
- Den nionde graven
- Arton grader minus
- Motiv X
- X sätt att dö
- Den sista spiken (se texten i inlägget ovan!)
Livet är kort.