Kära dagbok…

Lucifer tycks kunna ligga hur som helst utan att få ont nånstans…
På onsdagskvällen var Fästmön och jag ensamma i typ en knapp timme. Nej, nån ensam tid utan vuxna barn i närheten är det brist på. Att jag skriver så innebär inte att jag tycker mer eller mindre om mina bonusbarn. (Jag föredrar dock påklädda såna eftersom vi alla är vuxna nu.) Vi gjorde inget direkt tillsammans av den där timmen. Anna lagade mat till sig medan jag låg på golvet med benen upp i rät vinkel på fotpallen. Jajamens, som Bosse J brukade säga. Jag hade fått ont i ryggen. Nån klåfingrig person kunde inte låta bli att ändra inställningarna på min kontorsstol på jobbet, den som jag har haft hemma och som efter det har stått på mitt kontor nere på min ordinarie avdelning. Stolen var inställd för mig och min rygg. I tisdags försökte jag få till det och tyckte att det kändes OK. Igår på förmiddagen sa ryggen ifrån. Så det blev ryggövningar, golvliggningar, Linnex och Annas massagekudde. Den sistnämnda var en julklapp från mig förra året. Frågan är om inte jag har använt den mest…

En födelsedagspicknick vore nåt, men går förstås inte att planera i förväg.
Onda ryggar, onda axlar, svårt att sova på nätterna, vakna tidigt… Det kan ju ha att göra med åldern. Den stiger ju. Just nu försöker vi, jag och Anna, planera för den kommande högtidsdagen. Det känns fortfarande osäkert att planera allt för mycket, men det vi har insett är att vår helg i Stockholm i mars ryker – helt enkelt för att Anna hade råkat boka in en jobbhelg. Nu ska hon kolla om det är möjligt att ha Stockholmshelg helgen före födelsedagsveckan. Under själva födelsedagen har en och annan aviserat att de vill fira mig. För egen del har jag ledigt hela veckan. Det behöver både jag och min kropp. Det blir min födelsedagspresent till mig själv. Annars hade själva firande kunnat få vara en picknick utomhus, men aprilvädret är förstås ytterligare ett ting som gör det svårt att planera långt i förväg. Det får bli lite tårta hemma på eftermiddagen och middag på lokal.
Om onsdagskvällen finns just inte mer att säga, direkt. Jag läste en del (snart blir det bokbyte!) och slöglodde på Renées brygga. Citrus ville hellre att jag skulle sitta vid datorn…

Snälla mammisen, sitt vid datorn och jobba så sover jag på leopardfilten.
∼ ♦ ∼

Till vädret: Behöver inte dig idag. (Arbetskamraten E med sin väska.)
Torsdagsmorgonen var grå och termometern visade runt nollan. Just som jag trampade in vid entrén på jobbet började det snöa. Anna jobbar kväll, men skulle iväg och lämna prover på förmiddagen. Inget roligt promenadväder alls.
För egen del hade jag bara två möten idag och kunde jobba med en del saker som blivit liggande. En jobbar effektivare på jobbet i vissa sammanhang, i andra sammanhang blir det fler ”störningsmoment”. De flesta av de senare är dock av det trevligare slaget.
∼ ♦ ∼
Men givetvis längtade ja mest till kvällen. Torsdagar är högtidsdagar vad gäller TV för mig just nu eftersom Antikrundan pågår. I kväll blir det åka av till Luleå. Amatörvärderar gör jag dock hemma från fåtöljen.
∼ ♦ ∼
Men… det är faktiskt en högtidsdag idag också. Jag fick veta att min tjänst flyttas över till min nuvarande arbetsplats efter den 28 februari. En fantastisk sak att fira, tycker jag och tackar alla inblandade som eventuellt läser här och som har gjort detta möjligt. Ni är GULD!
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Men så fantastiskt bra med flytt av tjänst, absolut värt att fira 🥂🥳!
GillaGilla
Det är naturligtvis inte helt klart än, HR måste göra sitt, facket sitt. Men jag tror att vare sig fack eller HR går emot en anställds önskan när respektive avdelningsdirektörer är överens om flytten. Jag fick muntlig info på eftermiddagen av min nuvarande enhetschef och h*n verkade väldigt glad. Min ordinarie enhetschef skickade ett mejl efter arbetstid där h*n påpekade, mycket riktigt, att det inte var klart än och att jag inte skulle prata om det. Jag har skrivit här på bloggen och jag har berättat för min sambo, mina tre närmaste arbetskamrater, ytterligare två arbetskamrater på avdelningen, en före detta chef, två kompisar och bästa coachen i Halland. Som synes har jag gjort vad jag själv vill: det vill säga jag tänker positivt, hoppas på det bästa och jag har tackat alla inblandade som har stöttat mig i detta och som gläds med mig nu.
Firandet tar vi väl ihop med det andra firande, kanske. Har liksom ingen att fira med i kväll.
GillaGilla
Grattis! Det ordnar sig!
GillaGilla
Ja det ska vi väl tro och hoppas. 😛
GillaGilla
Fortsätt att tänka positivt! Du är värd att firas och gratuleras. Så roligt!
GillaGilla
Tack! Vi får hoppas att det går vägen. 😛
GillaGilla