Kära dagbok…

Ibland behöver en njuta. Men ibland blir det för mycket av det goda. Det får en lida för. Frågan är om en lär sig av det. Jag är i alla fall sån att jag gör om mina misstag, igen och igen. Och en gång till.

Det blev inte bara go-fika igår på fredagseftermiddagen. Efter avslutad arbetsdag tog jag fram flaskan med Harrogategin som jag fick av Fästmön i julklapp. Jag blandade oss var sin stadig GT medan Anna blandade till var sig skål med snacks.

Julklappsginet…

…blev var sin stadig GT.

Efter drinken fick jag en stund tillsammans med boken jag fått för recension. Medan Anna stekte entrecôte till Gymnasisten tog vi var sitt glas bubbel. Det skulle jag kunna vänja mig vid.

Anna öppnar bubblet (jag är skotträdd).

Skulle kunna vänja mig vid detta…

Anna gjorde iordning skålar med vår fredagsmat och jag bar in i matsalen där jag dukade med egenbrutna servetter. Vi hade beslutat att ge musslor en ny chans, men det var knappt att vi fick ner de tre gratinerade Anna hade köpt hem från Korgtassen. Jag fick en laxrulle med pepparrotsost också. Båda åt vi var sin havskräfta och räkor med två sorters aioli. Till skaldjuren hyfsade vi flaskan med bubbel. Efter avdukning, handdisk av somligt och skaltömning i källaren blev det ostbricka med kex, druvor och var sitt glas rött.

Gratinerade musslor – nej, inte mer.

Havskräftor (och räkor under).

En laxrulle till mig.

Ostbricka och rött.

Kvällen avslutades i Salen med kaffe, några bitar Paradischoklad och Professor T.

∼ ♦ ∼

Efter gallstensanfallet.

I natt började helvetet. Magen. Gallan. Ungefär en gång om året får jag gallstensanfall. Eller –grusanfall. Jag vet inte. Det gör ont som satan, jag svettas, mår illa och känner mig döende. Jag dör aldrig. Men det gör väldigt ont, ibland upp till ett dygn. Den här gången släppte eländet vid niotiden i morse, tack och lov. Så först då kunde jag försiktigt inleda lördagen med läsning och kaffe på sängen.

På dagens agenda stod att besök hos Biografmaskinisten som fyllde år igår. Vi lastade bagageutrymmet på bilen fullt med paket och en termos kaffe innan vi åkte och hämtade Annas snälla mamma för gemensam färd. På torget mötte vi Gymnasistens pappa som också skulle fira födelsedagsbarn. Biografmaskinisten hade bullat upp med hembakat. Det var tur att magvärken hade släppt, för jag tog två bitar kaka. Nu är han vuxen på riktigt, vår Biografmaskinist, Annas äldste. Tänk att han blev 31 år…

Fikabordet med hembakat.

Födelsedagsbarnet längst till vänster och hans firare.

Nu är han vuxen på riktigt, Annas äldste.

Jag skjutsade hem Annas snälla mamma, oss själva och bilen. Sen gick Anna och jag till Korgtassen. Anna köpte middagsmat till oss och lördagsgodis till sin minsting. (Jag står för storhandlingen i morrn.) Snart ska det lagas till kyckling med rotfrukter i ugn och fetaoströror. Jag har erbjudit mina tjänster och vi får se om Anna nappar. En flaska rött har jag öppnat, men det känns som om vi fick lite för mycket av det goda igår, så vi tar det försiktigt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.