Kära dagbok…

Jo men det var ju ändå afton igår, så det blev lite mer vin. Och ost, kex och andra godsaker. Casa Marrone Appassimento är ett alldeles perfekt ostvin för endast 99 spänn. Sen blev jag lite trött. Inte vet jag om det berodde på vaccinet, men strax efter klockan 23 borstade jag tanden och gick och la mig för att läsa.

Det var ju ändå afton igår…

∼ ♦ ∼

Halvvägs.

I morse var jag också trött. Vi kunde båda tillåta oss att ta sovmorgon, för Fästmön började inte jobba förrän klockan 16. Själv är jag ledig, men nu är det inte många dagar kvar – bara tre efter idag. Jag var halvvägs i min bok på gång när jag började läsa i morse, så det kan nog bli så rentav att jag läser ut den i kväll när jag är ensam.

Vi sa alldeles i eftermiddags, när jag gjorde ett avbrott i skrivandet, att vi önskar mer ensamtid hemma. Jag får en del när Anna jobbar och Gymnasisten är hos sin pappa, men annars får inte jag heller så mycket av den varan. Det är till exempel inte så njutbart att sitta i fåtöljen och läsa när nån med hörlurar skriker upphetsat och högt under ett spel bakom en tunn, stängd dörr. Så det kan väl i och för sig vara nån sorts nyårslöfte, att göra mer saker var och en för sig, hemma eller borta. Det får väl bli borta för min del eftersom jag känner mig mer lättstörd.

Idag var jag iväg – ensam! – till ICA Maxi Gnista för att lufta bilen och handla hem tunga saker. Annas snälla mamma behövde inte få nåt hemhandlat, men hade gärna följt med. Nu med den snabba smittspridningen rekommenderas äldre att inte ge sig ut i affärerna i onödan. Själv känner jag bara lite ont i armen efter sprutan igår, som träningsvärk. Inga andra biverkningar hittills – ta i trä!

Citrus vill ha ensamtid från busen Lucifer, men hon gillade maten jag hade köpt. Ryamattan har min pappa knutit, för övrigt, i samband med en kris han hade. Det är lite äldre än mitt verk nedan.

Nu var tyvärr den kattsand vi använder tvärslut i Gnista och även den blötmat som är bäst för katterna. Som tur var hade vi två lådor sand hemma så vi klarar oss ett tag. Mat fick bli två andra sorter av samma märke. Hör och häpna, de slukade var sin påse av maten jag hade köpt när Anna pytsade upp åt dem! Anna kom och mötte mig när jag körde in på gården och åkte upp med varorna i hissen. När jag svängde ner i garaget fick jag veta att vi har haft inbrottsförsök i källaren. Ja, den som bröt sig in kom in genom källardörren, men ingen annanstans. Tvättstugenyckeln är borta och två lås är förstörda. Jävla idioter, på ren svenska. Så onödigt – för ingenting!

Anna hade inte legat på latsidan medan jag var iväg och handlade. Två handtag i köket (ett till ett skåp, ett till en låda) hade hon fixat efter att ett av handtagen bara släppte hela tiden. Nyårsbuketterna var ”trimmade” och står i en vas i Salen. Och äntligen! Nu har vi Stina Wollter x 2 på väggen i sovrummet! Vi valde var sin tavla i Österbybruk när Stina Wollter hade vernissage där i somras och Anna köpte dem åt oss. (Notera också att det också finns ett handsytt Toffelverk intill ”min” Stina-tavla. Verket har cirka 55 år på nacken.)

Annas Stina Wolltertavla…

…och min. Notera även mitt eget, handsydda verk.

∼ ♦ ∼

I kväll blir det ensammys med min bok. Lite hemmapyssel blir det även för min del, men inget roligare än tvätt och ett besök i soprummet. Till middag har jag tagit fram en matlåda med kyckling och tagliatelle ur frysen. 

∼ ♦ ∼

Livet är kort.