Kära dagbok…
Varför är det så extra skönt att vara ledig en måndag? Jag tyckte verkligen synd om Fästmön som fick halka iväg till jobbet vid 12.30-tiden. När hennes mobillarm startade i morse klockan nio sov vi båda två ganska gott. Ja, vi har vänt på dygnet en hel del. Vanligtvis, när jag jobbar, går jag och lägger mig vid 22-tiden och läser nån timme innan jag släcker. Den senaste veckan har vi knappt varit i säng en enda gång före midnatt…

I morse var jag nästan halvvägs i Nattfalkarna.
I morse blev det liiite läsning och kaffe på sängen i alla fall. Jag var ungefär halvvägs i min bok på gång då. Eftersom jag fortsatte att läsa på eftermiddagen kom jag ytterligare en bit på väg. Det är härligt att ha så mycket lästid.
Att vara ledig innebär alltså mer lästid. Det skönaste med ledigheten är att slippa ha tider att passa. Den här veckan har jag ändå tre bokade tider, men det är ändå OK. I kväll är det ju möte, i morrn träffar jag en kompis och på onsdag ska jag få tredje vaccindosen. En bra blandning av intressant, roligt och nödvändigt.
Den här månaden har jag också två bokningar för kroppen. Det gäller att försöka vara rädd om den. Jag noterade också att jag har ett viktigt fysiskt möte på jobbet nästa vecka på tisdag. Undras hur det blir med det om vi nu ska jobba hemifrån…
Idag bokade jag in ytterligare aktiviteter, men inte förrän i maj. I början av månaden har jag bokat tid för bilservice och tre veckor senare för besiktning.
Några som inte behöver boka tider är Tisslingarna. De har nog ett ganska bra liv här hos oss. De får mat och toalettstäd, de busar och leker, de får gos och de sover. Idag var de först lite sega, men sen busade de och flög genom lägenheten. Citrus vill inte riktigt leka lika våldsamt som Lucifer, om en säger så. Han tittar så längtansfullt på henne ibland, men hon ger nåt ljud ifrån sig – och sen drar hon som en avlöning. En liten retsticka, den där.
På hemmafronten har jag varit ganska lat idag. Jag har tömt kattpottor och varit nere med sopor samt kört en diskmaskin och tömt den. Dagens promenad gick till Korgtassen där jag handlade några mest nödvändiga varor.
Med snigelposten idag kom min julklapp från arbetsgivaren. Jag hade valt ett presentkort på 500 kronor hos Akademibokhandeln. Hur det ska sättas sprätt på tål att fundera över. Men det kan bli Karin Fossums Förmörkelsen, Christina Wahldéns Cyklonvarning, Britt Peruzzis Stilla vatten och/eller Gytha Lodges Det som är dolt… Utöver det har jag anmält mig till författarträff med Elin Cullhed på ovan nämnda bokhandel den 13 januari. Jag försökte anmäla Anna också, för även hon ville gå, men se det gick bara att anmäla sig själv. 😦

Ett presentkort på 500 spänn att sätta sprätt på.
∼ ♦ ∼
Till middag tog både Anna och jag var sin matlåda med rester från nyårsdagen, det vill säga kalkon och klyftpotatis. En bra och stärkande grund för mig och inför kvällens möte som är det första med nya styrelsen. Men du… Kan du se några saker som saknas på bilden??? Och då menar jag inte grönsaker för ketchup = tomater.

Stärkande middag inför mötet, men vad saknas???
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Skönt att ha lite extraledigt och bara göra vad man vill, ja nästan då 🙂
Bestick ? 🙂
GillaGilla
Jätteskönt! Men dagarna går snabbt och det är alltid nåt att göra hemma. 🤔
Jepp bestick saknas – och nåt mer. 🤓
GillaGilla