Kära dagbok…

Söndagsbrunch, minsann.
Jag tog mig som sagt samman igår och åt till och med en rejäl brunch. Nog var jag allt lite hungrig. Men mest seg. Hjälp så trött och seg jag har varit i helgen! Det tar väl ganska mycket energi att inte må så bra i själen, att grubbla över meningar och att vara upprörd och känna sig både arg och besviken. Tyvärr fick jag lägga mina lediga dar på det. Det som är bra med det är dock att jag kanske kan fokusera på jobbet de kommande dagarna i stället. Jag ska ju bara jobba cirka tre dar, knappt tre och en halv, den här veckan. Den halva dan går en stor tid bort eftersom jag ska gå och få hjälp med mina onda fötter. Sen ska jag bara göra roligheter, för vännen FEM och Finske Pinnen kommer till Uppsala. Synd att de åker hem på lördag, men så är det. Då har jag inget att se fram emot igen.
Tisslingarna var också trötta igår. Citrus for runt en liten stund, men under dan sov de mest på sina favoritställen – hon på soffkudden, Lucifer på balkongen.
Jag gjorde inte många knop, men telefonerade med Annas snälla mamma och torkade av i badrummet och dammade i alla fall. Dammsugaren fick stå kvar i smatten mellan Djungelrummet och Pojkrummet. Jag orkade bara inte dra fram den. Det var ett lätt val att avstå.
I stället blev det en riktig lässöndag. Det var mycket passande en sån här höstdag som söndagen var – mörk, kall, blåsig och ruggig. Du fattar väl, kära dagbok, varför hösten är min favoritårstid? Just det, det blir legitimt att stanna inomhus och läsa. Igår blev det bokbyte också, från en bok om en storasysters kärlek till en lillasyster till en bok om en försvunnen tvillingsyster. Den senare har jag fått från Bokfabriken för recension. Boken är så ny att den inte ha kommit ut än, men den blev ett lätt val.

Bokbyte från en bok om en storasysters kärlek till en lillasyster till en bok om en försvunnen tvillingsyster.
∼ ♦ ∼
Tro det eller ej, jag behövde faktiskt gå ut igår. Och när jag kom ut insåg jag att det hade blivit just höst. Visserligen var gräsmattorna fortfarande gröna, men på dem låg en massa fallna, skrumpna löv.

Det hade blivit höst på riktigt såg jag när jag kom ut igår.
Jag hade en dejt med Fästmön när hon hade slutat jobba. Vi gick till S:t Pers kyrka för att rösta i kyrkovalet. När vi kom fram till kyrkan var det en lååång kö utanför – och ett antal jobbiga ungar som var högt och lågt. (Nä, det finns inget av Jesus i mig, ”Låten barnen icke komma nära mig, helst.”) Vi var rejält frusna när vi kom in och kunde utföra röstningen. Sen gick vi till Korgtassen för att köpa middagsmat. Ha! Inspirationen var noll och vi kom ut med två påsar bröd. Innan vi gick hem slank vi in till Phil och käkade kycklingburgare. Nyttigt och bra… Resten av kvällen häckade vi i var sin fåtölj. Ett kanske inte så nyttigt val, men helt OK för mig.
∼ ♦ ∼
Måndagen jag vaknade till var grå och kall. Igår tog jag faktiskt min snyggorange vindjacka över luvatröjan. Den var perfekt mot blåsten. Samma fick det bli idag på eftermiddagen när jag träffade min chef på kyrkogården för ett walk-and-talk-möte. Jag promenerade faktiskt nästan sex kilometer, upp S:t Olofsbacken, på kyrkogården och ner S:t Olofsgatan till Main street igen. På kyrkogården passade vi på att titta på familjen Hammarskjölds grav. I lördags var det 60 år sen Dag Hammarskjöld dog, vilket uppmärksammats med rosor och krans.
Men först jobbade jag förmiddag, en förmiddag som bestod av tre möten, varav två på raken. Jag hoppas att det går att välja bort en del möten när vi om ett par veckor ska börja ses på jobbet igen. Min gissning är att det blir lättare och går snabbare att klara av saker när en kan ställa korta frågor direkt till folk. Min jobbdator krånglade som vanligt också denna måndagsmorgon. Jag ser fram emot att få min nya den 8 oktober!
Idag blev det en speciallunch – jag åt varm mat, Annas hemgjorda linssoppa. Den var god och värmande denna kyliga måndag samtidigt som den gav mig kraft till det jag behövde klara av. Till middag lagar Anna i en ny kycklingrätt. Spännande!

Annas linssoppa till lunch var värmande och stärkande.
∼ ♦ ∼
Jag har fått en förfrågan från Albert Bonniers förlag om de får ge ut mitt manus – ÄH SKOJAR! Men jag har fått en förfrågan om att läsa och recensera en bok av en av mina nya, svenska favoritförfattare. Det var inget svårt val att tacka ja till!
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Spår av Liv låter som en intressant bok! Blir spännande att läsa dina tankar om den sen.
GillaGilla
Den är nog inte riktigt min bag, men är cirka 70 sidor av 200 in i den. Avslöjar inte mer här och nu. 😛
GillaGilla
Kul att få recensera en favorit 🙂
Även det även här är grått och höstigt ute så försöker jag vara ute en halvtimme varje dag – men igår då regnade det så det blev bara en tur till soptunnan, sen hägrade soffan resten av kvällen. Regnar idag också..hoppas det ger sig snart..
Kul med besök vettja 🙂
GillaGilla
Ja det är förstås extra kul – och extra svårt eftersom mina förväntningar är höga. Och tänk om de inte infrias?!
Duktig du är som kommer ut. Jag var ute och gick rejält igår i alla fall och när jag nu ska vara ledig och får besök lär vi inte bara tuffa omkring i bilen. 😛
GillaGillad av 1 person
Det tar på krafterna att inte må bra…Tur att du är klok (som en bok) och gör saker du tycker om, som att läsa😊Kul med förfrågan från Bonniers!
GillaGilla
Det tar mer än man tror, jag blir så himla trött.
Att läsa böcker är härligt, jag får resa en stund, lära känna nya karaktärer.
Det trillar in en del recensionsböcker, men roligast är ju när jag får förfrågningar som gäller favoriter. 😛 Sen kan andra böcker överraska och vara riktigt bra, ska tilläggas.
GillaGillad av 1 person
Att läsa både förgyller livet och är jättebra återhämtning, tycker jag💝
GillaGilla
Det är det enda roliga jag gör just nu och det behöver jag. Men nu kommer mina vänner och hälsar på snart och det blir ännu roligare. 😛
GillaGillad av 1 person
Härligt 😄
GillaGilla
Det är det.
GillaGillad av 1 person