Kära dagbok…
Gårdagskvällen var nog i äventyrligaste laget för mig. Efter en stressig dag på jobbet ville jag helst bara sätta mig ner och läsa. Och det hade jag nog gjort om saker och ting var annorlunda. Nu ville jag gärna ringa nån som är sjuk till för att kolla läget. Jag ringde från sovrummet och medan jag stod där upptäckte jag att vi hade fått husockupanter under mammas byrå. Nån randig surrande tingest hade börjat bygga ett bo där. Samtalet fick avslutas snabbt, ett par extra händer tillkallas och så förpassades boet, med hjälp av glas och vykort, ut genom fönstret. Fönstret har varit stängt sen dess. I samband med detta kraschade mammas fågellampa och jag grinade nästan. Lyckades behärska mig (det är inte den första lampan som går sönder här, men kanske den jag är mest rädd om). Sen tog jag fram superlimmet och lagade den hjälpligt. En får räkna med ett visst svinn när det gäller odjur.

Ockupanten åkte ut genom föntret.
Middagen avlöpte utan vare sig odjur eller andra konstigheter. Till och med magen var OK. Och det enda jag har känt hittills – ta i trä! – efter första sprutan vaccin är lite ont i armen, typ träningsvärk. Jag åt resterna från söndagens middag hos Annas snälla mamma. Det skulle även hon göra, berättade hon, när jag ringde på eftermiddagen i stället för att ta en fikarast. (Gymnasisten och Fästmön åt annat.) Jag ville höra hur det hade gått med vissa saker hon skulle fixa igår. Jag hade också lite smskontakt med vännen FEM under kvällen.

Söndagsresterna smakade finfint.
På tal om att fixa var väl familjen Katt inte så jätteimpad av sin nya leksak. Men både Mini och Lucifer har varit och nosat på den utan att fatta hur den funkar. Det ligger små bitar godis/torrfoder gömda i leksaken. Citrus, däremot, lyckades klura ut det hela, enligt Anna. Men då hade jag gått och lagt mig. Jag kunde knappt hålla ögonen öppna under Vem bor här? som visades på SvT1 mellan klockan 20 och 21…
∼ ♦ ∼

Ganska upptagen just nu…
Idag vaknade jag och var varm. Jag är inte van vid att sova med stängt fönster, så det var inte feber. Efter dusch och frukost satte jag mig för att jobba. Tidrapporten sparade jag om och mejlade över till min privata dator just in case. Jag orkar inte skriva om den en gång till ifall filen går sönder. Nu hoppas jag att den håller på nån av datorerna. Nästan hela förmiddagen var det Zoommöten, men morgondagen är ”värre” ur mötessynpunkt: från 9.15 till 14.30, i princip, med avbrott för lunch. Jag ska ha mitt första avstämningsmöte med min nya chef i morrn – det är onsdagens sista möte.
I kväll är det styrelsemöte som jag ska gå på IRL, dessutom. Det kom handlingar igår, men jag har ärligt talat bara hunnit skumma dem. Tiden och orken räcker inte till just nu. Jag behövde göra mina räkenskaper idag också. Och jag och siffror går inte så bra ihop, men det gick förhållandevis smidigt.
Efter styrelsemötet i kväll och när Anna har slutat jobba ska vi handla och åka med förnödenheter till en sjukling. Vi måste försöka hjälpas åt så gott vi kan i dessa tider.
∼ ♦ ∼
För övrigt… Ofta är det enkla bäst och roligast…

Ibland är det enkla bäst och roligast…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Åh fy, hade jag hittat såna inneboende hade jag fått panik! Nu stirrar jag väldigt misstänksamt på min öppna balkongdörr..
GillaGilla
Jaa du… vi stängde allt som gick att stänga – ett dygn. Sen pallade vi inte längre, det blir ju ingen cirkulation. Igår kväll fick ett randig djur stryka på foten, jag orkade inte vara snäll med glas och vykort.
GillaGilla
Men, vilka ockupanter…tur ni såg det så tidigt !
Fy för alla möten man måste vara med i, 70% känns onödiga för mig, för det rör oss inte, ändå blir vi kallade att närvara..gah
GillaGilla
Ja jag läste att man skulle ta dem när boet var stort som en pingisboll .- fast med dammsugare (!) och skyddsutrustning… Nåja, utslängt blev både bo och geting och jag hoppas att de inte försöker igen.
Jag har tack och lov högst 2% onödiga möten numera. 😛
GillaGilla