Kära dagbok…

Floden i den blå timmen.
Jo det blev ju en promenad till igår. Igor the man not the cat skulle klippa mig och det var underbart att bli av med kalufsen, framför allt håret på sidorna. Nästa gång kanske Gymnasisten följer med. Jag gick genom stan, mest på gågatan eftersom den är snö- och isfri och tanten ville inte halka. Det var ganska mycket folk ute denna fredag, mest ungdomar, men det var ändå rätt OK med utrymme. Inte alls som en fredag förr i tiden, så att säga. Annars var det enda som var sig likt floden. Mörk och sunkig där den flyter genom stan, fast i den blå timmen, när solen går ner var den ändå ganska vacker, faktiskt.
På hemvägen hoppade jag in i en affär och införskaffade en present. Det är ju två personer som står mig nära som fyller jämnt snart. Och oavsett hur det blir så ska de firas med paket. För det ska en när en fyller år.
Hemma hade Fästmön börjat med middag, trots att hon mådde sisådär. Det blev en av rätterna som vi gillar alla tre och som går hyfsat snabbt att laga: chicken tikka masala.

Fredagsmiddag av Annas hand.
Kvällen fortskred med var sitt glas vin och läsning. TV:n stod på, men på fredagar är det egentligen inget att glo på. Vi läste lite, småpratade och var allmänt fredagströtta.

Även Lucifer var fredagstrött.
Boken jag läser just nu har nog egentligen en yngre målgrupp än jag. (Huvudpersonen är strax över 20 år.) Jag känner att den inte riktigt är min bag, men jag ska självklart läsa vidare. Och den får pluspoäng för att Motala nämns – två (2) gånger!
∼ ♦ ∼
Den här helgen är det Annas jobbarhelg. Därför var det bestämt att Gymnasisten och jag skulle gå och handla nånstans mitt på dan. Vi behövde kompletteringshandla till middagen och givetvis även lite vin och godis till i kväll – det är ju både lördag och premiär för melodifestivalen. Det senare lär jag få genomlida, men okejrå. Det är nämligen också premiär för En mördare bland oss klockan 22 och det gäller att jag håller mig vaken till dess.
Anna tassade iväg till jobbet i morse – och tassade sen tillbaka hem eftersom hon inte mår så bra. Troligen är det på grund av att hon fick sin andra dos vaccin i torsdags. Hon fick helt enkelt krypa ner i sängen igen. Runt åtta satte jag på kaffe åt oss och det blev en stunds läsning för min del. Jag passade även på att fota sprutmärket som ser ut som ett myggbett. Armen var ganska öm det första dygnet, men sen har illamående och huvudvärk, tröttma och frysningar varit värre. Det blir till att vara hemma i morrn också.
Gymnasisten och jag traskade iväg till Kvarnen som planerat. Vi passade på att panta en kasse tomburkar också. Det var inte mycket folk vare sig på Korgtassen eller Systembolaget, men faktum är att jag även idag fick mig två promenader. Mellan dagens promenader träffade jag en granne som var på besök hemma för att kolla läget, en granne som blev sjuk i höstas. Det blev ett lite rörande återseende.
När jag kom upp till mig upptäckte jag att Patrik på Bolaget hade tagit betalt för två flaskor Vivanti och jag köpte bara en sån. Visserligen drack vi det vinet igår kväll, men den flaskan hade jag köpt tidigare. Dessutom köpte jag en Rubesco och en Ricossa Barolo också, men, som sagt, tre flaskor totalt, inte fyra. Jag ringde och fick ge mig ut igen för att få en hundring tillbaka.
Hemkommen blev det fika och rocky road, på Gymnasistens förslag. Den kakan kunde jag äta med gott samvete, tyckte jag.
Nu har jag suttit tillräckligt länge vid datorn och knackat. Citrus har hållit mig sällskap av och till. Hon och morsan (= Mini) hade världens cat fight tidigare idag. SEn blev den lilla rätt sömnig…

Citrus, söt och lite sömnig efter cat fighten med morsan.
∼ ♦ ∼
Lika söt som Citrus är jag inte, men jag bjuckar i alla fall på en nyklipptselfie från igår – alla finns ju inte på Instagram, kära dagbok.

Mary Poppins svävar ovanför mitt nyklippta huvud.
∼ ♦ ∼
På tal om sociala medier upptäckte jag i morse att mitt gamla hem nu bebos av en ny familj. Sen jag flyttade i februari 2018 har det hemmet alltså haft två ägare. Det kändes lite… märkligt att se en del detaljer från det hemmet… Ett annat liv, liksom.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.