Kära dagbok…

Fryst vegatarisk pizza med ketchup och sweet chili sauce.

När mästerkockan ( <<= ironi, avser mig själv) slår till på Main Street blir det sällan mat från grunden. Igår kväll var Gymnasisten och jag ensamma. Då passade det finfint att matlaga var sin fryst pizza åt oss. Till och med ugnen samarbetade och vi kunde dessutom äta tillsammans. Startsträckan är lång ibland. Igår kväll var det bra, för då hann pizza nummer två bli klar. Min pizza var vegetarisk, så några extra grönsaker behövdes inte. Däremot hade jag på lite sweet chili sauce och ketchup för att den inte skulle vara så torr. Helt OK mat som jag blev mätt av. Gymnasisten fick en större pizza med bland annat skinka. Även den var mättande och god. Bäst av allt: min pizza kostade bara 15 spänn. Därför ligger ytterligare en i frysen att ätas vid fantasibrist.

Läskig och överraskande bok.

Jag tror inte att det var min matlagning som gjorde magen upp-och-nervänd idag. Hoppas bara att det är nåt tillfälligt. För säkerhets skull har jag tagit febern eftersom jag både svettas och fryser om vartannat. Termometern visade 36,5, vilket betyder att jag lever. Det blir väl lite så här att magen är orolig när en bara går hemma och knappt är ute.

Gårdagskvällen förlöpte som jag trodde, det vill säga med läsning och lite TV-tittning. Det var ungefär 80 sidor kvar att läsa i morse i den märkliga boken jag har på gång just nu. Den är fortfarande läskig och överraskande. Sånt ger plus i slutomdömet.

Jag hörde av mig till en kompis som har varit krasslig och fick svar efter ett par timmar först att h*n mådde bättre. När Fästmön kom hem efter kvällens arbetspass var hon lite hungrig, så vi intog var sin ostassiett med ett glas vin till. Sen var kvällen slut.

∼ ♦ ∼

Även torsdagen blev en ljusare dag. Katterna tycks sova gott om morgnarna, vilket jag är tacksam för (säkert även Anna). Vi är så trötta jämt. För egen del handlar det nog om att jag inte är ute och får dagsljus på mig eller rör på mig tillräckligt. Jag blir en rejäl soffpotatis, helt enkelt, när jag är ledig. Jag orkade i alla fall ge katterna mat och tömma deras pottor samt köra en maskin tvätt. Familjen Katt är också rätt soffpotatiga. I morse fotade jag dem och det ser ut som om inte de heller har rört på sig så mycket från igår…

Lucifer är kvar i Annas fåtölj…

Citrus trivs bäst på fällen i soffan…

Mini gillar att hänga med elefanten i fönstret i Djungelrummet.

∼ ♦ ∼

Jobbet har blivit en tyst zon.

Arbetsdagen kändes lite lång. Jag blev ganska medtagen av magbesvären, men försökte ändå jobba. På förmiddagen hade jag en del kontakt med nuvarande kollegor och tidigare kollegor via chatt och mejl. Jobbet har blivit en sån tyst zon numera, vi skriver oftare till varandra än vi pratar med varandra ibland. Svårt blir det dessutom att prata när folk inte är tillgängliga på sina tjänstemobiler heller, som jävla vanligt. Nåja, extra roligt var det att kunna gratulera en person till att ha fått en chefstjänst på en annan avdelning än min egen. Jag tror inte att h*n vill jobba på nåt sjunkande skepp.

Lunchen bestod av mackor, ett kokt ägg och ost- och broccoli-varma koppen. Mackan kom från Butiken på hörnet. Eller jag var dit och köpte den samt en matlåda med lax till kvällens middag (jag äter ju inte pannbiff som Anna hade lagat till Gymnasisten). När jag skulle gå ut från butiken halkade mackan ur påsen ner på golvet. Gulliga personalen gav mig en ny macka gratis! 

Lunch med mackor, varma koppen och boken Kritgubben.

Middag i form av laxlåda från Trillers.

Micropaus med micropopcorn mitt i ett Zoom-möte.

På eftermiddagen rattade jag chatten i ett möte för en annan enhet än min egen. Det är lustigt, men jag tycker att andra enheter har mycket mer stimulerande enhetsmöten än min egen. Min egen enhets möten består mest av avrapportering och arbetsfördelning. Dessutom hade chefen som höll i dagens möte verkligen tänkt på det här med micropauser. Du minns väl brevet jag fick igår… Nånstans mitt i mötet uppmanades vi att ta en kort paus och gå och micra popcorn. Därefter hade vi en kvarts firande av fyra jubilarer. Vi tuggade popcorn och hurrade väldigt osynkat. Men sköj var det med en micropaus mitt i det allvarliga mötet. Och så lätt och enkelt den här chefen fick mig och säkert flera att skratta och trivas.

∼ ♦ ∼

Mörkret sänkte sig över Uppsala redan nån gång vid halv fyra. I kväll ska jag läsa och kanske se nåt kriminalprogram på TV. Tack och lov är det fredag i morgon!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.