Kära dagbok…

Mini tyckte att vi bara skulle softa på lördagen.

Igår gjorde jag nästan inte ett skit hemma, förutom att tömma kattpottorna och stryka. Och så hade jag planerat det, för jag är lycklig nog att ha två lediga dar varje vecka. Därför kunde jag högaktningsfullt skita i att helga vilodagen idag och göra ”allt”. Mini tyckte att jag gjorde rätt. Vi ägnade hela lördagen åt att softa i huvudsak. Själv låg hon på farmors sypuff, på duken vi fick av virkande I. Duken, som familjen Katt genast gjorde till sin eftersom den inte passade där givaren hade tänkt.

Lördagskvällen blev lugn. Efter att ha dragit i mig fyra öl utan att bli nämnvärt påverkad satt jag och läste. När sambon kom hem från jobbet åt vi ostar och kex och till det blev det ett och ett halv glas vin. Ostarna och kexen slank ner fint, jag åt till och med lördagsgodis i form av en frukt & mandel-choklad. Magen har varit OK, jag har inte mått illa heller, men lederna främst i fötter, tår och ben har värkt/värker. Det är tufft med Gammeln ibland.

Vi tittade på en ny brittisk thrillerserie som ska omfatta åtta delar. Jag tyckte att MotherFatherSon var ganska bra, men lite lång och seg. Eftersom den går på TV4 blir det många och långa reklampauser och det bidrar kanske till segheten.

Citrus tyckte att det var spännande…

…och Lucifer likaså.

∼ ♦ ∼

I natt regnade det hela tiden, misstänker jag. Jag sover förvånansvärt tungt just nu. Det är som om jag inte vill vakna. Idag var klockan runt halv åtta när jag slog upp mina blå. Jag hade bara slutet kvar i Uppsala-deckaren och läste ut de cirka 40 sidorna medan jag drack kaffe på sängen. Nu har jag bytt till en bok av en annan svensk deckarförfattare, men en kvinnlig sådan. Uppsala-deckaren är skriven av en man som pluggade här, vad jag förstår. I vart fall innehåller den väldigt mycket Uppsala. Båda böckerna är ganska nyutkomna och eftersom jag har förmånen att ha ett jobb och en fast inkomst shoppade jag båda förra månaden i en fysisk bokhandel.

En ganska nyutkommen Uppsala-deckare…

…läste jag ut i morse…

…och bytte till en annan ganska nyutkommen deckare, men av en kvinnlig författare.

Häftig frisyr? Framför allt lättskött.

Men idag skulle jag ju inte ligga på latsidan. Med båda samborna borta från hemmet passade jag på att städa. Jag dammade, polerade några möbler, putsade lite silver, torkade av i badrummet och på gästtoan, dammsög och bäddade rent. Det tog mig ungefär tre timmar, inte värre än så. Jag hade precis ställt in dammsugaren när min yngste sambo kom hem – för att gå direkt och lägga sig. Jag åt frukost vid lunch och sen duschade jag. Tanken var att tvätta håret, men jag hade ingen lust. På tal om håret glömde jag bort den tredje bekräftelsen jag fick igår: en okänd kvinna kom fram till mig och sa att hon tyckte att jag hade en häftig frisyr. Så pass!

Det värker lite i benen, så jag ska sätta upp dem högt och läsa en stund. När Anna har slutat jobba ska jag åka och hämta henne i bil för att vi sen ska handla samt köpa med oss färdigmat hem.

I morrn är det måndag igen och måndagar längtar jag inte längre efter.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.