Kära dagbok…

Tänk den som kunde vara lika avslappnad som Lucifer…

Vissa dar har jag bara lust att göra som Lucifer på bilden – rulla ihop mig på en filt i en skön stol och sussa. Den katten kan verkligen konsten att vara totalt avslappnad! Bilden tog jag igår. Som synes är min skrivbordsstol en het plats för familjen Katt – i vart fall Mini och Lucifer. Igår kväll fick jag lyfta bort sex kilo katt eftersom jag behövde sitta en stund vid datorn. Det var sex kilo missnöjd katt, ska tilläggas. Den som fattar, förstår vad jag menar.

Mini kände in läget och kröp upp i mitt knä igår kväll en stund.

Igår kväll kom vår tvåveckorssambo som ibland är treveckorssambo, så det blev en lite längre pratstund med honom först när jag kom. Han var go och glad och pratsam så jag blev sittande en stund inne hos honom i en av Annas Bruno Mathsson-stolar. (För övrigt utmärkta för min onda rygg.) Därefter promenerade jag runt med *Helvetesmonstret. Min sambo hade varit så effektiv under förmiddagen och jag kände att jag ville dra mitt strå till stacken genom dammsugning.

Jag var trött igår kväll. Skittrött. Allt det nya tar sin lilla tid att ta sig igenom. Nya arbetssätt, nya kollegor, ny chef. Men igår kom vi så äntligen igång med lite faktiskt arbete, kände jag och det har fortsatt idag. Av detta och av ett telefonsamtal igår morse fick jag den där boosten som gjorde att jag orkade dammsuga. Gott humör ger energi. Sen tappade jag lite glädje och lust, men det är bara att försöka bita ihop. Vissa frågor äger inte jag. Jag hittade ett dokument idag som jag har läst in mig på. Nu känner jag mig redo och jag hämtar energi från detta spännande. Och Mini kröp upp i mitt knä igår kväll igen medan jag läste boken om ett försvunnet – och upphittat (?) barn.

∼ ♦ ∼

Idag var ytterligare en konstig fredag eftersom jag inte har gjort nåt nyhetsbrev. Det talas om det fortfarande och undras, men jag har lagt ner det. I stället kommer ledningsinformation från annat håll och vi ska inte informationsstressa folk. Jag har skrivit lite andra saker i stället och det känns skönt, som sagt, att få göra nåt handfast och konkret. Det är inte nån katt som har tagit min skrivbordsstol på jobbet, det har bara varit otroligt många möten, mycket snack och lite för lite verkstad för mig just nu. Eftersom jag vet att det finns många saker att göra har det gjort mig stressad. Kanske beror mitt segdragna illamående på stress?

Lucifer i min skrivbordsstol hemma.

Lite ledsamt var det att säga hej då till en kollega som går på föräldraledighet, men goa kramar blev det från både henne och en annan favorit. Det vägdes nästan upp av mötet med en liten prinsessa i morse. Men ändå… det är äntligen fredag-känslan som gäller.

Äntligen fredag! tycker Lucifer Fluffsvans också.

Vad som händer exakt i helgen för min del är lite oklart, men på söndag ska jag i alla fall gå till Domkyrkan och tända ett ljus för mamma. Sen ska jag äta middag med en vän. Jag behöver riktiga vänner just nu. Såna som står kvar, liksom Domkyrkan.

Domkyrkotornen och kranen i morse.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis ett plus i kanten för mig för att jag, i elfte timman före helgstängning, bokade tid för hjulskifte och trygghetsservice hos Bil 3:an. Att trygghetsservicen inkluderar assistans gör att jag känner mig trygg ifall jag nu skulle göra en tripp neråt landet framöver. Hjulskifte, trygghetsservice och däckhotell gör att notan landar på 2 695 kronor den 15 november när Clark Kent** ska till doktorn. En timme tar det, vilket innebär att jag kan flexa lite.

∼ ♦ ∼

*Helvetesmonstret = familjen Katts namn på dammsugaren
**Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.