Kära dagbok…

Oktober 2016, när mamma gick bort…

Nu har vi gått in i det som är årets andra sorgemånad för mig. Den första sorgemånaden är juli. Det är svårt i oktober, för jag älskar hösten trots regn och mörker. Men det var då min mamma gick bort. Den 13 oktober är det två år sen. Det tar sin tid att komma igenom sorgen. Jag fick bra hjälp och gott stöd med sorgearbetet. Framför allt fick jag sörja ordentligt, nåt jag inte fick när pappa gick bort den där vackra sommardagen den 24 juli 2006. Men med tiden mildras sorgen. Det som emellertid alltid finns kvar är saknaden. Saknad, aldrig glömd.

Livet går vidare och jag med det. Just när jag ville försöka njuta av hösten igen (förra hösten var det ju lägenhetsköp, lägenhetsförsäljning och flyttplanering) slog den förbannade tandvärken till. Värken är så intensiv och snudd på outhärdlig stundtals – särskilt nattetid – att jag skulle vilja amputera huvudet. Magen börjar reagera rejält nu mot alla värktabletter. Och jag ska inte träffa tandläkare Reza förrän den 10 oktober igen… Ja ja, bara att försöka att bita ihop stå ut med smärtan och hoppas att den klingar av.

∼ ♦ ∼

Mycket värk, men god mat och dryck och bra nytta gjord – så kan jag sammanfatta helgen. Jag fick tillbringa den med min älskade Anna, som var ledig. Tyvärr var vi inte så piggelina nån av oss – jag med min värkande tand, Anna med sitt onda öga. Det var så mycket mer jag ville med den här helgen. Men ändå. Det viktigaste var att få vara tillsammans och att vi båda fick såväl lite me-time i helgen som mycket tid tillsammans. Jag lyckades läsa ut den sista sommarlånade boken och bytte från en dödlig vaggvisa till nyöversatta noveller och kortare texter om spöken och helgon av Oscar Wilde. Den senare boken fyndade jag i pocket under Kulturnatten hos Röda Rummet, ett av Uppsalas bästa antikvariat för böcker.

Bokbyte från mördande vaggvisa till nyöversatta spöken och helgon.

Hemma på Main Street hade brevbäraren levererat ett pakt från Bokus. Jag hade en väldigt ivrig hjälpreda i Citrus att öppna paketet. Medan hon var mest intresserad av snörena, föredrog jag innehållet: böckerna Den mörka ängeln, Syndabocken och Skuggorna ruva, samtliga till specialpris.

Ivrig hjälpreda. Och söt!

Innehållet intresserade mig mer.

Mer litteratur blir det senare i veckan om tanden inte bråkar för mycket eller om jag behövs på jobbet. På torsdag kväll har jag föranmält två personer till författarträff kl. 19 med Stina Wollter och Maria Ernestam på Akademibokhandeln på Stora torget. Jag tänkte gå och det tänkte även Anna, men nu behöver den senare gå på ett viktigt möte just samma kväll. Är någon i Uppsala intresserad av att hänga med? Skriv några rader i en kommentar till det här inlägget eller hör av dig till mig på annat sätt. Först till kvarn gäller!

Häng med mig och lyssna på Stina Wollter och Maria Ernestam på torsdag kväll!

∼ ♦ ∼

Nervigt, med ljust läge.

På jobbet har det varit många nerver i dallring idag eftersom vi har gått in i vecka 40 när det stora studieadministrativa systemet ska sjösättas. Driftsättningar av övriga system som påverkas har hittills gått bra, men det är ett system som har bråkat lite. Jag hoppas verkligen det blir ordning på detta till torsdag, som är dagen D för det systemet. Idag såg emellertid allting ljust och bra ut och jag fick till uppgift att skriva en text om det. Roligt att skriva nåt positivt. Annars har jag mest deltagit i möten, jag har skrivit en dagordning och lite annat samt påbörjat veckans nyhetsbrev. Sedvanligt arbete, med andra ord. I morgon ser jag fram emot lunch med NK* i stället för den lunchen jag fick ställa in i förra veckan på grund av tandvärk.

∼ ♦ ∼

*NK = Närmaste Kollegan på mitt förr jobb

Livet är kort.