Ett inlägg om ett vin.
Baroloviner, gjorda på nebbiolodruvan, har blivit mina nya favoriter. I mars var jag och handlade lite diverse på Systembolaget. Bland annat följde en flaska Barolo Albe 2013 med hem. Vinet kostade 239 kronor. På söndagskvällen tog vi var sitt glas till två smakrika dessertostar och en dito hårdost. På måndagskvällen tog vi nästa glas till en lasagne som Fästmön gjort på kycklingfärs. Helt fel, enligt Systembolaget, som tycker att en ska äta mörkt kött till vinet, helst lamm, nöt eller vilt.
Enligt Systembolagets webbplats är vinet mer än medelfylligt, men inte superfylligt. Det är ganska strävt och har hög fruktsyra.
Så här kan en läsa om vinets smak och doft:
”Nyanserad smak med fatkaraktär, inslag av torkade körsbär, kanel, nypon, bergamott, nougat och apelsin. […] Kryddig, nyanserad doft med fatkaraktär, inslag av torkade körsbär, rosor, nypon, kanel, nougat och apelsin.
Jag känner tydligt både smak och doft av nougat. Apelsin noterar jag också. Vinet är alldeles lagom fylligt utan att bli för tungt. Det är kryddigt och har en ganska lång eftersmak. Det passar förträffligt till såväl de salta ostarna som den lite heta lasagnen.
Det här är definitivt ett vin jag köper igen, strunt samma om priset ligger lite i överkant. Smakar det så kostar det. Toffelomdömet blir det högsta.
Livet är kort.