Kära dagbok…

Tomt i hörnet i Mellanrummet där mina flyttkartonger stod tidigare.

I morse blev mina tomma flyttkartonger hämtade. Naturligtvis kom inte flyttkillarna den avtalade tiden utan en annan tid. Det är uppenbarligen svårt det där med tider. Att passa dem. Själv hade jag avstyrt min medverkan i ett möte på jobbet där jag har en viss roll och där jag gärna hade deltagit. Så när flyttkillarna kom – en annan tid – blev det lite… krångligt… Hur som helst, nu är tomkartongerna borta från ett av hörnen i Mellanrummet. Förhoppningsvis går rummet att inreda. Återstår gör bara tre kartonger med tavlor som jag inte vet var jag ska göra av. För även när det gäller tavlor har jag visst för många. Jag gillar konst, men nu bor jag ju inte ensam på Main Street.

Katterna blev förstås livrädda när flyttkillarna kom och jag försökte stänga in dem i vardagsrummet. Det gick inte så bra, men som tur var fick jag hjälp av Fästmön som är ledig idag. Ibland behöver en liksom flera armar.

Rovdjuret Lucifer är ingen leopard när det kommer till kritan utan ganska rädd.

∼ ♦ ∼

Livet självt borde ha en lista att följa ibland.

Åter en grå dag. På förmiddagen började det snöa, men jag hade redan hunnit till jobbet då. Jag försöker få kläm på saker och ting. Har svårt att låta bli att klia på myggbettet. Att inte få några svar, att bara ha en känsla att gå på gör mig osäker och mycket illa till mods. Jag har efterfrågat ärlighet, för det är en grund, och jag hoppas att jag får det. Igår försökte jag sätta ner foten. Idag kör jag på samma linje, har jag bestämt. Jag lär bli varse hur det tas emot…

Jag önskar att livet hade en lista att gå efter, en lista som vår meny för vardagsmiddagarna som vi har gjort tillsammans med E. Det är så lätt att följa spåren då, ingen tvekan. Igår var det inte konstigt att jag ställde mig vid spisen medan Anna tog tvättstugan. Men livet har inte nån lista och osäkerheten ger mig ont och oro i magen.

Morgonpromenaden blev en förmiddagspromenad. Domkyrkan stod emellertid kvar.

En sorts lista och plan som faktiskt går att skapa eller finns pratade jag om på eftermiddagen vid ett teamledarmöte. Listor och planer är bra arbetsverktyg till exempel vid förändringar. Sånt här är det alltid spännande att prata om. Det är dessutom väldigt lärorikt även för mig som ska lära ut.

Det blev en väldigt annorlunda arbetsdag för mig idag, kan jag sammanfatta. Bara det att morgonpromenaden blev mer en förmiddagspromenad gjorde… skillnad. Det är bra för mig att dagarna inte är lika varandra. Bra är också de här promenaderna för mig. Jag mår så gott av 40 – 50 minuters promenad varje vardag. Nu är vädret också lite mildare och temperaturen låg mellan fyra och sex minusgrader på förmiddagen.

∼ ♦ ∼

Idag är det internationella kvinnodagen. När jag var ung i Uppsala firade vi den ganska mycket. Numera går den tämligen obemärkt förbi. Jag tänker i stället på att det är torsdag och Antikrundan på TV. Det sägs att när Fan blir gammal blir han religiös. Kanske kan en säga att när Tofflan blir gammal får hon andra intressen. En livslista skulle därmed aldrig kunna vara statisk. En ändrar sig med tiden, åren, erfarenheterna…

Bror och syster firar ingen kvinnodag utan gör gemensam sak gentemot en insekt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.