Ett inlägg om ett vin.

Ett surt vin.

Det blev ett sent fredagsmys för Fästmön och mig. Ostarna jag skulle servera fick ligga framme i typ tre, fyra timmar, men vinet hann varken luftas eller ljummas. Jag valde en flaska Barbaresco Livio Pavese 2011 ur vinskåpet. Den hade jag inhandlat i maj för priset av 169 kronor. Årgången är slut på Systembolaget, men nu säljs 2012:an.

Ostarna jag hade valt var starka och salta. En hade dessutom smak av chili. Som tillbehör fanns kex och röda vindruvor, men också stora, gröna oliver och fetaostfyllda paprikor och dito chilifrukter. Till all denna sälta och hetta skulle jag nog ha valt ett betydligt sötare vin. Systembolaget rekommenderar på sin webbplats mörkt kött till vinet.

Så här skriver Systembolaget om vinets smak och doft:

”Kryddig, nyanserad smak med inslag av fat, torkade körsbär, tobak, nypon, svarta oliver, kakao och kanel. […] Kryddig, nyanserad doft med inslag av fat, torkade körsbär, tobak, nypon, mjölkchoklad och rosor.

Jag tyckte inte alls att vinet var särskilt kryddigt. Det hade nästan ingen eftersmak alls och choklad kände jag inte alls i varken smak eller doft. Möjligen lite rosor i doften och syrliga nypon i smaken.

Nej, det här vinet passade inte alls till mina goda ostar. Det får lågt Toffelomdöme.

Livet är kort.