Ett gående och bytande inlägg.

I kväll GICK jag till Fästmön. Det har jag inte pallat förut eftersom det är en mil till Himlen. Nu är det bara 1,5 kilometer oss emellan. Det blev en väldigt skön promenad, bland annat genom en grönskande park, på cirka 2 x 15 minuter i kväll. Tre kilometer är vad min hälsporre klarar just nu utan att jag får vrålont. Innan jag kryper ner mellan mina lakan i kväll ska jag klippa bort tejpen för att lufta fossingen. Jag njuter såå av att kunna gå lite längre sträckor! Laserbehandlingen och tejpningen tycks vara det som hjälper.

Det är härligt att promenera i grönskan!

Naturligtvis ville jag se om familjen Katt trivs i sitt nya hem. Det gör de! De har tagit över vardagsrummet, så stackars Anna får nöja sig med ett hörn. Citrus låg i fåtöljen och Mini och Lucifer pendlade mellan sofforna. Men jag tror att även Anna är nöjd. Killarna verkar definitivt vara det och äldsta bonusdottern är på plats och hjälper sin mamma att packa upp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi mätte och Anna ska fundera lite. Sen planerade vi en del efterarbete i Himlen i helgen. Slutligen idkade vi byteshandel. Jag fick ju ett dussin ägg som ”varuprov” av kollegan A. Hälften av dem bytte jag bort mot en squash, odlad i Slottsträdgården. Äggen skulle enligt A smaka lite annorlunda. Det ska bli spännande, men jag sparar provsmakningen till helgen. Sen får vi se om vi blir kunder. Tolv ägg från höns som jag VET ser ut att ha det bra (har sett film) för 20 spänn är finfint!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sen gick jag hem bland gröna träd och på gröna mattor. En underbart skön och lagom lång kvällspromenad. Rädd för överfall var jag inte – jag är så ful och fattig att ingen skulle var dum nog att ge sig på mig. Dessutom hade jag ju en batong (= squashen) i en påse. När jag korsat gatan och gått in bland villorna svängde jag vänster vid lönnträdet. Sen var jag snart hemma hos mig igen. Jag vet nu att gräset är grönare på andra sidan gatan.

Vid lönnträdet svängde jag vänster.

Jag önskar dig en god natt!

Livet är kort. Att kunna gå lite längre sträckor än för bara nån månad sen är gott.