Ett inlägg om en TV-serie.
Det blir ingen sommar utan Morden i Midsomer, eller hur?! Förra veckan var det tydligen nån annan årstid, för då visade SvT inget långfilmslångt avsnitt. Men idag är det sommartisdag igen och jag hällde förväntansfull ner mig i bästefåtöljen klockan 21 för att se kvällens avsnitt, med undertiteln A dying art. Jag hade kvällen till ära också införskaffat biogodis eftersom det blev ganska dåligt med godis den gångna helgen. Och godis är ju gott!

Karaktärerna Charlie Nelson, Kam Marimor och John Barnaby i Morden i MIdsomer 2016.
Konst och kultur var teman för kvällens film. En skulpturpark ska invigas, men invigningen blir allt annat än trevlig när den som är initiativtagare till parken hittas mördad i en av skulpturerna. Barnaby och Nelson börjar nysta i fallet. Det visar sig vara en soppa av otrohet, lögner och snikenhet. En byförening mot skulpturparken misstänks först, men verkar ganska snart vara minst tänkbar att ha en mördare bland sig. Ytterligare personer faller offer för mördaren och alla hamnar de i nån av parkens skulpturer.
Jag hade lite svårt att hänga med under den första halvtimmen. Det var nämligen ett herrans liv här i environgerna – folk som spikade, ungar som skrek i falsett i stället för att prata med varandra och så cigarrettrök som slingrade sig in genom min öppna balledörr* eftersom nån bara måste utöva sin last i närheten av min dörröppning. Men… jag tycker att Barnaby och Nelson ägnar hela filmen åt gissningar. En efter en misstänks – och mördas. Till sist återstår nästan bara en möjlig mördare. Och Barnabys lilla tal om varför han blev polis känns ju lite… sisådär med tanke på vad som händer i vissa stadsdelar här i Uppsala. Dessutom undrar jag vad regnbågsflaggan gjorde i slutet av filmen…
Nja, Toffelomdömet blir medel och då är jag nog i snällaste laget.
*balledörr = balkongdörr
Livet är kort.
Jag såg den där flaggan och tänkte att jag måste sett fel eller somnat och hamnat i ett annat program!
GillaGilla
Jag förstod inte heller varför den var med. Det är ju visserligen Pride nu, men i Stockholm. 😛
GillaGilla