Onsdagen den 19 mars 2025: Vem ska jag fråga?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Natten… Ja den kom och jag vaknade, men bara en enda gång. Undrade va fan det var för lampa som lyste rakt in i vardagsrummet. Det var en rejäl måne. Asså, den var fantastisk. Och detta kunde givetvis inte mobilkameran återge. Bara natten i sig.

Marsnatt mot baksidan o UKK måne

Marsnatt mot baksidan. ”Lampan” över hustaket är månen.

 

Onsdagsfrukost med Hopptimisten o Maja Ekelöf

Onsdagsfrukost med Maja Ekelöf – och Hopptimisten, förstås.

Jag somnade om och sov till 5.20. Låg sen och slumrade fram till kvart i när larmet gick igång. Onsdagsmorgonen var kall, bara två plusgrader, men ljus. Jag hade gärna suttit kvar vid köksbordet med Maja Ekelöf. Denna makalösa kvinna… Eller makelösa, snarare. Mannen dumpade henne för en yngre kvinna. I morse läste jag om hennes skilsmässa och kampen för att kunna bo kvar i huset med sina fem barn. Givetvis minns jag min egen skilsmässa på 1990-talet. Den var tuff och jag låg många år på minus. Men jag hade bara mig själv att rå om. Jag levde faktiskt ganska mycket på… potatis då… Vid festliga tillfällen: potatisgratäng gjord på mjölk.

Ljusblå marsmorgonhimmel vid viadukten

Ljus morgon, här vid viadukten på Vaksalagatan.

Ljus morgon, som sagt. Det är skönt att få ljuset när jag går upp till jobbet. Idag hade jag dock helst stannat hemma hela dan, men intervjun och fotograferingen måste göras. Jag bestämde mig igår för att gå hem efter fotograferingen, vid lunchtid nån gång, eftersom utbildningen på eftermiddagen krävde att man satt enskilt. Det är i princip omöjligt att göra på jobbet – på hela vår avdelning har vi ett enda enskilt kontor. Två kontor delas på två personer. Resten jobbar i öppet kontorslandskap. I morrn under avdelningsdagen ska vi eventuellt få veta våra placeringar efter ombyggnationen. Det blir inga fler kontor för oss och skulle vi behöva flytta på oss… Nä, fy fan…Men oavsett, det kändes som slöseri med krafterna att hasa upp till jobbet på morgonen och sen halka hem på lunchen, men det blev OK. Jag har det jobbigt med hjärtat just nu och vet inte om jag behöver röra på mig mer (svårt med den onda hälsporren) eller om jag behöver ta det lugnt. Vem ska jag fråga? Gud?

Bruno på filten 19 mars 2025

Bruno vet vad Tofflan har i fickan på sin tröja – vildsvinsgodis.

På förmiddagen laddade jag med en riktigt chokladig kaka som en arbetskamrat bakat, men mest med Bruno-gos. Pojken fick sitt sedvanliga vildsvinsgodis. Jag fick veta att ett veterinärbesök var inbokat på eftermiddagen. Oj oj oj, så jag hoppas att det går bra för Bruno!

Så blev det dags för dagens intervju. Det visade sig att det hela är lite mer komplicerat än jag trott, men jag har på fötterna och jag har tänkt ut och fått OK:at om själva gången. Publiceringen kan dock dröja. Det blev en givande timme med efterföljande foto.

Runt 12.30 gick jag hem. Passerade Korgtassen där jag köpte lunch, grönsaker, bär och bröd. Någon bojkott av affären märkte jag inte av. Folk handlade som vanligt en onsdag mitt på dan. Jag satt en knapp halvtimme sen vid köksbordet och åt ost- och tomatsandwich och läste.

Hemmalunch med ost o tomatsandwich kaffe vatten Hopptimisten o Maja Ekelöf

Hemmalunch med ost- och tomatsandwich, kaffe och vatten ihop med Hopptimisten och Maja Ekelöf.


Klockan 14 var det dags för eftermiddagens utbildning.
Den pågick fram till klockan 16 med en kort bensträckare nånstans i mitten. Jag hade annars gärna skrivit min artikel, men det arbetet får vänta till fredag – i morrn har vi ju avdelningsdag och gör annat än jobbar som vanligt. Utbildningen då? Tja, som så många utbildningar i just det… ”ämnet” gav den inte mig nåt direkt nytt. För min del gäller att hålla fast vid att använda sunt förnuft och att välja mina strider. Även här poppar ibland en undring om vem jag ska fråga upp.

Eftersom jag redan var hemma kunde jag logga ut och direkt slänga mig på soffan för att vila en stund. Men först behövde jag läsa några jobbmejl och besvara dem. Jag har också suttit ganska mycket idag och medan jag grejade med e-posten fick massagekudden knåda ryggen som gjorde ont.

Bitmoji Tofflan loggin off

Loggade ut efter mejlläsning.

∼ ♦ ∼

Korgtassen idag köpte jag fisksoppa och ostfralla. I morrn får jag troligen varm lunch på avdelningsdagen, så på torsdagskvällen räcker det med nåt lättare. Jag brukar ibland annars äta fisksoppa just på torsdagar. Kanske festar jag till med ost, kex och vin i morrn? Soppan jag åt i kväll var lika god som alltid.

Smörgås och fisksoppa Hopptimisten Maja Ekelöf

Ostfralla och Korgtassens gotländska fisksoppa med Hopptimisten och Maja Ekelöf.


Jag börjar inte förrän klockan nio i morrn
och jag har bara hälften så lång väg att gå. Men… jag är trött. I kväll fortsätter jag att hänga med Maja Ekelöf och möjligen Camilla och Leffe.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Kerstin är billigare i drift än Bruno, men inte lika gosig.

Kerstin hundgosedjur på jobbet

Kerstin på jobbet.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdagen den 18 mars 2025: Vem vill hålla nån som håller på att dö i handen?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Måndagen var en bra dag. Jag fick mycket gjort, utan att vara totalt slut. Däremot levde hjärtat rövare och jag tror att det orsakade nattens dåliga sömn. Jag vaknade första gången runt 0.30. Då hade jag sovit knappt två timmar. Vid fyratiden i morse gav jag upp försöken att somna om. Mobilsurfade en liten stund, läste tills mobillarmet tillrade igång 5.45.

Skeletthand

Ingen att hålla i handen.

När hjärtat håller på så här drabbas jag gissningsvis av nån sorts dödsångest. Men jag är inte rädd för att dö, jag ser döden som en befriare från… det som är besvärligt. Det jag är rädd för att bli en grönsak. Kanske är jag också rädd för att möta döden ensam. Det finns ju inte precis nån som håller mig i handen. Fast ärligt… Vem vill hålla nån som håller på att dö i handen? Döden kanske smittar! Huvva!

∼ ♦ ∼

Böckerna Den hemliga bokhandeln och Jag har torkat nog många golv

Bokbyte igår från en bok om en magisk bokhandel till en biografi om Maja Ekelöf.

Det blev bokbyte igår kväll från en bok om en magisk bokhandel till en biografi om Maja Ekelöf. Hon vann ju ett litterärt pris och fick sin Rapport från en skurhink utgiven. Biografin köpte jag till mig själv på Alla hjärtans dag och jag har väl dragit mig för att läsa den, den är lite… tjock. Men så började jag igår eftersom boken jag skulle ha fått för recension inte har dykt upp. Det är en gripande historia. Tänk dig själv att vara 50+, lågavlönad städerska och vinna en tävling som ger dig både mycket pengar och utgivning av ditt manus i bokform. Ett manus som egentligen var en dagbok. Det måste ha varit överväldigande. I morse när jag läste vid frukostbordet hade Maja Ekelöf just anlänt till Stockholm för att ta emot sitt pris. Det jag läste rörde mig till tårar, faktiskt. Mer om boken kommer givetvis i ett inlägg när jag har läst ut den!

Tisdagsfrukost med Hopptimisten o Maja Ekelöf

Tisdagsfrukost med Hopptimisten och Maja Ekelöf.


Hjärtat fortsatte att vara jobbigt.
Jag tog mig knappt upp till jobbet, var väldigt andfådd och illamående. Men det är ingen som kollar mitt hjärta så allt är väl som det ska. Den enda är att jag ska lämna koagulationsprov i april. En får vara glad och tacksam för det lilla. Kallelsen har dessutom kommit från vårdcentralen, så Sjukstugan i Backen svär sig visst fri även den här gången. De bryr sig inte ett skvatt om vissa av sina hjärtpatienter, uppenbarligen.

Flagnad puts i fasaden

Andfådd och illamående passerade jag en flagnande fasad i morse.


På jobbet idag var det nätverksdag hela dan,
men jag hoppade den. Det är för många evenemang på jobbet den här veckan och jag orkar inte med dem alla. I morrn förmiddag har jag dessutom intervju och fotografering. Onsdagseftermiddagens utbildning går jag nog hem och deltar i – den är ju på Zoom. Och torsdagen sen… då är det heldag med avdelningen på annan plats än på jobbet. Jag blev trött bara jag tänkte på veckan redan igår morse, vid arbetsdagens början. Det satt väl i även idag. Kanske var det detta som påverkade hjärtat. Jag vet inte, jag är inte kardiolog.

Den här tisdagen blev ändå bra på jobbet. Det var ganska lugnt och då funkar jag bättre, hjärtat lugnade ner sig en aning. Det behövdes inför de två kommande, ganska hektiska arbetsdagarna. Sedvanlig lunch avåts vid sedvanlig tid. Jag fick sitta vid mitt vanliga ställe, äntligen, och läsa i lugn och ro.

Jobblunch med Maja Ekelöf

Jobblunch med Maja Ekelöf.


I övrigt jobbade jag med att hitta fel ord,
jag fann inte rätt ord och jag fick prata med människor IRL efter fyra dars tystnad.

Jag var så trött att jag knappt tog mig hem efter jobbet. Det var aviserat AW, men jag fick avstå den här gången och gå hem och slänga mig på soffan och vila en stund. Mycket glad blev jag i alla fall för dagens innehåll i postboxen – ett vitt paket från Bonniers. Paketet innehöll en efterlängtad bok för recension – Carina Burmans femtiotalsdeckare Döden tar semester. Tofflan tackar!


Så blev det dags att fixa käk.
Jag grillade ett par kycklingkorvar i ugnen och micrade det sista av potatisgratängen från helgen. Perfekt tisdagsmiddag i sällskap av Hopptimisten och Maja Ekelöf, med tända ljus. Och ja. Grönsakerna är slut. Men jag ska handla, i morrn eller på torsdag. På Korgtassen.

Grillad kycklingkorv och potatisgratäng Hopptimisten Jag har torkat nog många golv

Tisdagsmiddag med Hopptimisten och Maja Ekelöf, men utan grönsaker.


Och i kväll blir det ungefär som igår – mer läsning.
Hoppas att natten blir bättre och att jag får sova. Jag är väääldigt trött…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… blommor ger mig ro.

Rosa bukett nära

Rosa ro.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Den hemliga bokhandeln

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den tredje bokreaboken 2025.



Evie Woods bok Den hemliga bokhandelnDen tredje bokreaboken av kvartetten jag köpte 2025 
utgjorde en ny författarbekantskap. Det var dessutom ingen spänningsroman utan en skönlitterär roman. Författaren kallar sig Evie Woods, vilket är en pseudonym för Evie Gaughan. Boken heter Den hemliga bokhandeln. Boktiteln utlovar magi och boken är dedicerad till alla bokälskare. En perfekt present till mig själv, alltså.

Opaline, Martha och Henry har varit birollsinnehavare i sina egna liv alltför länge. Men en försvunnen bokhandel på en tyst gata i Dublin blir en del av deras liv. Trion, som är främlingar för varandra, upptäcker att deras egna berättelser är lika magiska som historierna i deras favoritböcker. Och i och med att de avslöjar hemligheterna på bokhyllorna hamnar de i en otrolig värld där ingenting är som det verkar.

Den här boken är inte så flummig som baksidestexten och min sammanfattning ovan låter. Faktum är att jag dras in i de tre huvudpersonernas liv och leverne. Och den mystiska madame Bowden… Vem är hon och vilka förmågor besitter hon egentligen? Alla tre huvudkaraktärerna är på rymmen, men en av dem under 1900-talet, de andra två i nutid. Opaline från ett oönskat giftermål, senare från andra hemskheter, Martha från en man som slår henne och Henry från ett förhastat frieri. Ja det är en hel del kärlek i boken, men det är mest tough love. Utöver det besitter samtliga stor kärlek för böcker. Sånt går inte att motstå som läsare! Jag vill dessutom veta vad som hände med bokhandeln och om det verkligen kan ske magi kring böcker… Om jag får svar? Ja.

Boken är ganska tjock, snudd på en tegelsten. Ändå blir den aldrig tråkig. Författaren kan helt klart konsten att fånga läsaren. Det här är en underbar bok, full av både magi och realism.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

St Patrick’s Day 2025: Tycker jag

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Bitmoji Tofflan sover med ögonmask

Jag drömmer igen – om nätterna.

Så sent som igår skrev jag att jag drömmer om nätterna igen. Drömmer kanske en alltid gör, men som bekant kommer en inte alltid ihåg vad en drömmer. Det gör jag nu. Eller ungefär sen jag flyttade hit, faktiskt. I natt drömde jag ytterligare en dröm där personer från jobbet var inblandade, denna gång en av våra högre chefer, nån jag verkligen aldrig umgås med. H*n var dålig och behövde vila – och jag erbjöd sängplats i mitt hem. Jag skulle själv inte vara med och dela säng, så det var inget sexuellt. Men så lustigt… En chef som jag aldrig pratar med i verkliga livet fick vila i en av mina sängar på Saint Ollie. Hur skumt var inte det? Nån tolkning ska jag inte ge mig in på, fast jag vet att en blandar in verkligheten och ibland snurrar till det. Jag är endast alltför medveten om att de flesta människor jag träffar och umgås med är folket på jobbet. Märkligt nog inte personen jag drömde om. Kan det vara så att jag har lust att bli mer bekant? Det tror jag inte, detta är inte en av de personer jag är mest nyfiken på, snarare irriterad på.

∼ ♦ ∼

Soluppgång UKK den 16 mars 2025

UKK i soluppgång. Magiskt vackert. Tycker jag. No filter.

Igår blev det riktigt ruggigt väder framåt eftermiddagen och kvällen. Det snöade och blev kallt. I morse, på St Patrick’s Day, var det underbart soligt, men fortfarande väldigt kallt, runt fyra minusgrader. På seneftermiddagen blev det samma väder som igår eftermiddag – snö.

Igår kväll tog jag en bild på ett par balkonger mitt emot där de boende tycks tro att det är jul. Det är fan mars! (Men… det snöar ju, så det är lätt att bli förvirrad kring årstiderna.) Lustigt nog kom de kulörta lyktorna, som det är i ett fall, inte upp förrän nu, den här månaden, mars. Det fotot tänkte jag lägga ut här. Sen insåg jag att det väl är upp till dem att ha vad de vill på sina balkonger. Men det ser inte klokt ut. Tycker jagI stället för den bilden bjuder jag på UKK i soluppgång. Magiskt vackert. Tycker jag.

Vid frukostbordet i morse var det definitivt så ljust att jag inte behövde tända kökslampan och egentligen inte heller några levande ljus. Ljusen tände jag ändå, mest för att det är mysigt och för att skapa en känsla av värme. Inte så att jag fryser här, jag fick det ju ganska varmt i lägenheten efter att R varit här och skruvat på radiatorerna. Men mer värme för själen.

Ljus måndagsfrukost med Hopptimisten o Den hemliga bokhandeln

Ljus måndagsfrukost.

 

BitmojiTofflan med brillor

Märklig jobbvecka väntar…

Klockan sju satt jag vid jobbdatorn och betade av inkomna mejl. Jag inledde arbetsdan med att läsa igenom två dokument inför en Zoomutbildning på onsdag eftermiddag. Det kändes dock mest som om dokumenten var föreläsarens pratmanus… Tycker jag. Sen fattar jag inte riktigt hur vi ska kunna interagera när vi sitter på jobbet och kanske är indelade i olika grupper. Det funkar inte så bra om alla pratar samtidigt i ett öppet kontorslandskap…

 

Bilen höger

Bilen ska bli ren igen på fredag!

En lite märklig jobbvecka väntar. Jag gillar inte helt att jobba hemifrån, särskilt inte måndagar, utan det är bättre mot slutet av veckan. Samtidigt är det skönt att vila hälsporrefoten och hjärtat. Men idag var det distansarbete som gällde. Tisdag och onsdag är jag på jobbet. På onsdag har jag en intervju och fotografering som måste göras på plats, annars hade onsdag varit en bra distansarbetsdag. Kanske går jag hem efter lunch för att delta i Zoomutbildningen hemifrån. På torsdag har vi avdelningsdag hela dan. Skönt nog nära mitt hem. Och på fredag jobbar jag hemifrån. Jag hoppas kunna skriva artikeln efter onsdagsintervjun då. Klockan åtta ska jag dessutom lämna bilen för utvändig handtvätt på Centralrekonden – jag fick mitt önskemål om bokning bekräftat idag på förmiddagen. Min rena bil hämtar jag fredag lunch. Det blir perfekt med en lunchpromenad då.

Den här lunchen tog jag ingen promenad dock. Vädret var visserligen bättre, men det blåste som fan. Jag nöjde mig med att gå ut till vårt överfulla soprum. Det är fan skandal att det är på det här viset. Upphandlande kommunenhet skyller på det upphandlade företaget som i sin tur skyller på sjukdom bland personalen. Herregud, hur många arbetssökande finns det inte som både vill och kan, för att inte säga behöver, jobba?! Vissa sopkärl är det helt omöjligt att lägga en pryl till i, som kärlen med pappersförpackningar och plast. Igår när jag slängde kompostpåsen var även dessa kärl fulla och jag tror inte de har tömts idag. Hur detta ska sluta vete tusan…

Sånt funderade jag över när jag kom upp och satte mig vid köksbordet för att äta mackor, kokt ägg och Varma koppen sparris. Medan solen sken in genom köksfönstren en kort stund öppnade jag balkongdörren. Rätt skönt med luft.

Hemmalunch med Hopptimisten o boken Den hemliga bokhandeln

Hemmalunch med läsning och funderingar över sopsituationen.


Eftermiddagen masade på och blev kväll.
Jag slutade jobba klockan 16 och då var jag ju redan hemma. I morse bestämde jag att laga mat igen i afton – stekt kalkonkorv och kokta makaroner. Den potatisgratäng som är kvar kan jag micra i morrn kväll och äta… med grillad kycklingkorv. Det gäller att variera kosten. Efter en dag på jobbet lär jag vara tröttare på tisdagskvällen. Då är det bättre att ha nåt ätbart att bara värma, i princip.

Kalkonkorv och makaroner Hopptimisten Den hemliga bokhandeln

Stekt kalkonkorv och kokta makaroner till måndagsmiddag.


Och efter mat och disk satt jag kvar vid köksbordet
för att läsa ut boktokboken – vid levande ljus. Höjden av mysighet. Tycker jag.

Bokuppslag Den hemliga bokhandeln tända ljus blomma bokmärke

Höjden av mysighet. Tycker jag.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis en kristlig föreläsning… Det är St. Patrick’s Day idag. Det är helgonet Saint Patricks dödsdag. Saint Patrick, som är Irlands skyddshelgon. Dagen firas dock inte till minne av helgonets död utan kristnandet av Irland. Om jag hade bott på Irland hade jag varit ledig idag. Men jag får nöja mig med att läsa en bok som utspelar sig på Irland, skriven av en irländsk författare, Evie Woods. (Jag läste en stund under dans tre raster och nu återstår inte många sidor.)

Patrick själv då? Ja han var allt möjligt, förutom missionär och biskop blev han kidnappad och togs som slav. När han jobbade som herde fann han sin tro. Med Guds hjälp flydde han hem till södra England där han blev präst. Men sen drog han tillbaka till Irland där han jobbade för att kristna det hedniska folket. Detta firas som sagt på Irland, men även i vissa andra länder. Det firas faktiskt så tillvida pass att fastan lyfts för en dag och man får äta och dricka alkohol idag. Och så ska man bära grönt och kanske en treklöver.

Treklöver

Grönt är skönt. Tycker jag. Foto: Pixabay.


Varför
grönt? Man tror att det var Patricks favoritfärg. Men ryktet säger att det är fel och att det var blått han gillade mest. Däremot var irländarna klädda i grönt och klöver under upproret på 1700-talet. Grönt blev en symbol för irländsk nationalism*. Slut på föreläsningen.

∼ ♦ ∼

* Vrå som jag egentligen inte släpper in vem som helst i: Jag gifte nästan in mig i en irländsk familj när jag bodde i Brighton. Kanske är det därför jag vet rätt mycket om Saint Patrick..?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördag kväll den 15 mars och söndagen den 16 mars 2025: ”…inte alla vrår av mig som jag vill att vem som helst ska se…”

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Bitmoji Tofflan sitter i ett hörn

Lite ensamt igår och idag.

Utanför blåste stormen igår kväll, men här inne var det varmt och gott. Lite ensamt, som vanligt, dock. Jag pratade inte med nån igår – inte idag heller – och då känns ensamheten tyngre. Då blir den en börda. Sen lyckas Tate alltid skicka mejl just när jag satt mig vid köksbordet för att äta lördagsmiddag. Jag blir… ledsen. Ledsen för att jag vet att 2022 var sista gången jag såg både London och Brighton. Resans höjdpunkt var förstås mötet med min släkting Tom, men det fanns andra delar av resan som jag borde ha fattat ledde till där jag är nu. Det är inte alla vrår av mig som jag vill att vem som helst ska se. Jag kände mig blottad och utlämnad på resan – och kunde inget göra åt det. Synd också att jag precis missade K. Nåja… när jag har dött ska flyga över Brighton och vinka.

Igår kväll stannade jag dock i Uppsala, Sverige. Eller… jag reste till Bristol med Kråkflickan. I kväll ska jag se det sjätte och sista avsnittet.

∼ ♦ ∼

Cirka en fjärdedel läst i boken o kaffe på sängen

Cirka en fjärdedel in i boken i morse.

Söndagen jag vaknade till var även den blåsig, men solig. Först. Nåt sorgligt kramade fortfarande hjärtat. Jag försökte att ta mig i kragen som så många tycker att jag ska göra, fast jag pyser lite här. Vart ska jag annars ta vägen med det sorgliga? Slut läs min dagbok, den som störs. 

 

Jag gjorde mitt bästa att försöka vakna och hitta ro i hjärta och själ. Försökte tänka positivt, som att jag hade ytterligare en natt med ganska bra sömn – och att jag drömmer igen! I natt drömde jag att jag pratade böcker med min chef. Det var väl en fin dröm?!

 

Om Emily Brontës pseudonym i Den hemliga bokhandeln

Det här stycket fick mig att tipsa en yngre förmåga om boken jag läser!

Söndagen inledde jag som vanligt litterärt. Jag var då ungefär en fjärdedel in i den magiska boken om en hemlig bokhandel. När jag slog ihop pärmarna för att kliva upp och sätta mig vid datorn och skriva var jag nästan halvvägs i boken. Men innan jag steg upp passade jag på att tipsa en yngre förmåga om boken. Tror den skulle passa! Tyvärr verkar den vara slut på flera ställen…

Senare på eftermiddagen tyckte jag nog att det var på sin plats att muntra upp mig själv med ett par bokinköp på nätet. Det blev två titlar, båda på inköpslistan, varav den ena på bokrean, Lina Areklews bok Av skam, och den andra till fullt pris, Rädslans labyrint av Anna Jansson.

∼ ♦ ∼


Planer för dagen hade jag få.
Jag behövde handla, för i fredags glömde jag köpa pålägg och det var nästan slut i kylskåpet. Men först skrapade jag ihop det som fanns och åt frukost. Brödet tinade jag. Jag har visst en hel del bröd i frysen som jag har köpt på mig när det har varit bra pris. Nån bojkott av livsmedelsbutiker tänker jag inte ägna mig åt nästa vecka. Lika verkningsfullt som när alla skulle sluta köpa Jaffaapelsiner, typ. Och nej. Trisslotten gav ingen vinst.

Söndagsfrukost med Hopptimisten Den hemliga bokhandeln o en trisslott

Ihopskrapad söndagsfrukost med Trisslott.

 

Björken utanför i allén

Det snöade på björken i allén, nåt den skarpögde kanske kan se på bilden.

Det visade sig att här rådde riktigt aprilväder. När jag åkte var det soligt, sen mulnade på. Jag handlade på City Gross i Gränby – och när jag kom ut haglade det. Och just som jag svängde in på Saint Ollie på hemvägen snöade det. Jag tog en bild på björken utanför i allén när jag kom in. Den skarpögde kan kanske se en och annan snöflinga på bilden. Jag har ingen lust att filma, är så vaaansinnigt trött på att allt ska vara rörliga bilder och ljud/prat.

Det var nog bestämt att jag behövde en söndagsfika. Som tur var hade jag inte många varor att packa upp, så det gick snabbt. Kaffe var bara att värma och Noisetten tog jag fram ur påsen i kylen. Det jag handlat var ganska väsentligt. Jag hade plötsligt slut på pålägg idag. Fil och mjölk går alltid åt. Sås till firren som jag kanske ska äta senare i veckan behövde jag också. Dessutom hittade jag uppblåsbara galgar. Perfekt till nytvättade skjortor och tischor i stället för att hänga dem över torkställningen så att de får veck där det inte ska vara veck. Jag noterade nämligen det senast idag när jag tog reda på gårdagens rena och torr tvätt…


En överlevnadsstrategi jag har är att skapa vissa rutiner
och traditioner. Noisette till helgen är en tradition. Ta bilen och åka och handla på söndagar är en rutin liksom att fördela veckans medicin. Och så brukar jag bada skumbad – helt klart en tradition. På tal om skumbad har jag skickat en förfrågan till Centralrekonden om utvändig biltvätt nästa fredag. De gör alltid ett jättebra jobb. Inuti brukar jag dammsuga och torka av panelen själv. Det finns nåt rofyllt med att pyssla om bilen. Tyvärr var det en kärring som slängde upp sin bildörr på den igår – med en liten buckla på min bil som följd. Sen försvann hon som en avlöning. Hann bara se att det var en svart Audi. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera detta och vill se vad en ordentlig tvätt av bilen visar. Hur jag ser ut under bubblorna visar jag icke. Det är inte alla vrår av mig som jag vill att vem som helst ska se.

Skumbad

Under bubblorna finns jag. Vem som helst får inte se alla vrår av mig…


Efter söndagsbadet var det dags att tänka på middag.
Jag bestämde mig för att inte frysa in nån matlåda med gårdagens rester utan värma dessa i micron. Till maten hyfsade jag flaskan med chianti från Toscana. En Snickersglass och en halv mugg kaffe blev en enkel men god dessert.


I kväll ser jag sista delen av Kråkflickan och läser.
I morrn är det arbetsdag, men jag jobbar hemifrån så jag slipper ge mig iväg tidigt. Tisdag och onsdag jobbar jag sen på jobbet och på torsdag har vi avdelningsdag på ett hotell nära där jag bor. Fredag jobbar jag hemifrån igen. Och nästa helg är det Vin- & Delimässa, men jag har ingen biljett och ingen att gå med, så jag ska inte dit. Vin har jag hemma och mässa kan göra om det är så att jag vill.

∼ ♦ ∼

Och tack för att hälsporren har varit hyfsad idag, så även hjärtat. Det är bara sorgen som skaver i det och mot den hjälper ingen medicin i hela världen.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fynd från Toscana: Sammicheli Chianti 2023

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en låda fyndviner från Toscana.



Den första lådan viner jag köpte 2025 från Vinoteket
blev en låda med nio flaskor fyndviner från Toscana. Lådan levererades i februari och kostade då 1 399 kronor. Sen dess har innehållet i lådan ändrats och priset stigit. Men de här vinerna ingick när jag köpte lådan:

Fyndviner från Toscana

Fyndviner från Toscana.


 

Sammicheli Chianti 2023

Fruktigt och smakrikt.

Fyndvinerna från Toscana har hittills visat sig vara just fynd. Det tredje vinet jag öppnade ur lådan var ett chianti, Sammicheli Chianti 2023. Första smakprovet blev ett halvt glas som jag enbart smuttade på utan nånting till. Det var lovande.

Även det här vinet är gjort på druvan sangiovese. Druvan, som ger friska och strama viner. Men endast till 90 procent. Fem procent vardera är vinet gjort på druvorna ciliegilio och canaiolo. Vinet passar till vilt, smakrika kötträtter, fläsk och pasta, gärna med tomatbaserad sås, samt pizza. Vinoteket rekommenderar det även till charkbricka och osso bucco. Jag drack vinet till mycket smakfulla blåmögelostar, men även stekt kyckling och potatisgratäng.

 

Vinet är fruktigt och smakrikt, till och med kraftfullt och djärvt, enligt Vinoteket. Alkoholhalten ligger på 13 procent, medan sockerhalten är på 0,7 gram per 100 milliliter. Priset för en flaska var nedsatt från 149 kronor till 119 kronor. Det går inte att köpa på Systembolaget.

Så här skriver Vinoteket om vinets doft och smak:

”Stora aromer av röda bär och frukter samt aromatisk örtighet, vidare till en delikat touch av viol. Mjuk tanniner, en varm och fyllig kropp och en intensiv fruktig finish.

Vad tycker jag då? Vinet var ganska lättdrucket, men jag tyckte inte det var så kraftfullt. Det passade bättre till kyckling och potatisgratäng än till ostarna. Kanske berodde det på att jag serverade vinet något varmare till den varma maten. Det brukar få smakerna att fälla ut bättre. Ärligt talat smakade det bäst att bara dricka utan nåt till… Men lite besviken blev jag trots allt. Kanske är detta chianti ett pizzavin? Jag får helt enkelt prova vid tillfälle, jag har ju en flaska till i vinskåpet.

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här vinerna ingår i lådan med fyndviner från Toscana som jag köpte:

  1. Sammicheli Chianti 2023 (två flaskor; läs inlägget ovan!)
  2. Poggio al Sale Vino Nobile di Montepulciano 2020 (en flaska)
  3. Poggio del Concone Toscana IGT 2021 (en flaska)
  4. Borgo La Piaggia Governo all´Uso Toscano IGT 2022 (två flaskor)
  5. Tenuta Moraia Vesper Maremma Toscana Riserva 2019 (två flaskor)
  6. Tenuta Moraia Albus Maremma Riserva 2021 (lådans enda vita vin; en flaska)

 


Livet är kort.

Publicerat i Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 14 mars och lördagen den 15 mars 2025: Enkelt men ovanligt, skaru veta

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Kvällskaffe med bok och fullmåne som lyser in genom balkongdörren

Kvällsfika med bok, senare serier på SvT Play. OBS! Det är ingen lampa i balkongfönstret utan fullmånen utanför!

Fredagskvällen blev lugn och skön. Jag fikade, läste lite grann, men mest såg jag på serier, faktiskt. Jag betade av de två sista avsnitten av Stenbeck. Det är en riktigt bra serie, tycker jag, men kanske tycker inte hans familj det. Och en får ju ha i åtanke att det är baserat på en verklig person, samtidigt som manusförfattaren inte var med i de situationer som skildras. Hur som helst, den här serien var lite ledsam. Jan Stenbeck skildras som väldigt pojkaktig, barnslig, naiv och impulsiv, men också som en mobbare och som en kärleksfull pappa. En motsägelsefull person som gick bort i hjärtinfarkt endast 59 år ung. Seriens fem delar finns på SvT Play och rekommenderas!

 

Därefter hoppade jag på Kråkflickan, en brittisk serie i sex delar baserad på en svensk spänningsroman med samma titel av Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundqvist. Jag läste boken för snart 14 år sen och tyckte då att den var rörig, men en riktigt spännande bladvändare. Samma intryck gav faktiskt det första avsnittet i TV-serien också, alltså rörig men riktigt spännande. Så ja. Jag ska nog fortsätta att titta. Även den här går på SvT Play.

∼ ♦ ∼

Den hemliga bokhandeln och kaffe på sängen

En väldigt annorlunda bok till morgonkaffet på sängen.

I natt sov jag ungefär sju timmar innan jag vaknade första gången. Jag tog medicin och somnade sen om och sov rejält ända till klockan nio. Det innebär att jag sov nästan nio och en halv timme. Jisses! Jag körde igång en maskin tvätt medan jag läste och drack kaffe på sängen, en bra start på lördagen. Igår blev det bokbyte och nu läser jag en väldigt annorlunda bok som passar en bokälskare som mig superbra.

Jag tog en dusch innan jag satte mig vid köksbordet och åt en enkel frukost bestående av rostat bröd och kaffe. Igår skulle jag ha köpt påläggsost, men det stod inte på lappen. Idag hade jag ingen lust att gå eller åka till nån mataffär och handla, så det får bli en tur i morrn.

Rostat bröd o kaffe med Hopptimisten o Den hemliga bokhandeln

Rostat bröd och kaffe med Hopptimisten till frukost.

 

Böckerna Elden och Tre timmar

Dagens bokfynd – Elden och Tre timmar.

I stället hade jag i åtanke en liten loppisrunda. Den blev relativt kort, kan jag meddela. Endast Helping Hand fick besök. På Erikshjälpen och Röda korset fanns inga lediga parkeringsplatser, såg jag när jag åkte förbi. Så jag åkte hem i stället. Men två böcker fyndade jag i alla fall på Helping Hand. Den ena är en roman av en ny och tysk författarbekantskap, Daniela Krien, den andra boken är den tredje delen i Hoffman- och Grensserien av Anders Roslund. För två inbundna second hand-böcker betalade jag endast 50 spänn. Boken av den tyska författaren verkar knappt vara läst. Den andra boken har en massa klotter på insidan av bokpärmarna, men inte inuti boken och det är ju det viktigaste.

Eftermiddagsfika denna blåsiga lördag intog jag hemma i vardagsrummet. Jag hade ju förberett väl med inköp av Noisette. Det blev en riktig go-fika och en stunds läsning. Därefter såg jag till att mina krukväxter blev otörstiga. De har blivit väldigt törstiga den senaste tiden, vilket kan bero på att det antingen är varmt utanför fönstren eller underifrån, från elementen. Jag gjorde också om julklappsmuggen med tuttar (!) på från min adoptivdotter V till en liten blomkruka för ett palettblad. Hoppas nu denna lilla taniga växt tar sig!

∼ ♦ ∼

Redan igår hade jag bestämt mig för att laga mat idag.

”Det är ovanligt, skaru veta!

som Leffe brukar säga i TV. Så i morse tog jag fram två kycklingfiléer på tining. Dem tänkte jag helt enkelt bara steka ovanpå spisen och servera ugnsgjord potatisgratäng till. Jag köpte givetvis färdig gratäng. Minsta påsen räcker dock till två, kanske tre personer, så jag räknade med att det skulle bli en fin matlåda förutom lördagsmiddag. Ingen märkvärdig mat och såväl kyckling som gratäng köpte jag på extrapris, men det enkla brukar bli gott.

Och jag lagade maten, serverade den, men… trots att dukning är min starkaste gren när det gäller köksarbete är det nåt som saknas. Kan du se vad som saknas, kära dagbok?

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… mars kan vara en tradig månad med omväxlande vinter, omväxlande vår. Men himlen… Den här bilden tog jag framåt kvällningen.

Marshimmel över UKK

Marshimlen över UKK var rosablå mot kvällningen.

∼ ♦ ∼

Jag är tacksam, för idag har jag mått ganska bra. Foten gör bara liiite ont och hjärtat skuttar bara liiite i otakt.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett vitt vin: Ruppertsberger Imperial Riesling 2023

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett rieslingvin.


 

Ruppertsberger Imperial Riesling 2023

Smaklöst, men funkar perfekt till smörgåstårta med Skagenröra och färskoströra med spenat.

Hur roligt är det att laga mat? Inte alls. Hur roligt är det att laga mat för en person? Inte ett dugg. Jag kör sen ett bra tag tillbaka med Korgtassens smörgåstårta på fredagar. Det är gott och ger helgstämning samtidigt som det bara är att ställa fram på köksbordet. Men det går ju inte att dricka rött vin till en smörgåstårta med Skagenröra. Bubbel funkar bra, fast det känns onödigt att öppna en hel flaska för ett glas. Alternativet blir då öl eller vitt vin. Jag har fastnat för rieslingviner. De senaste gångerna har jag druckit Ruppertsberger Imperial Riesling 2023 till fredagsmiddagen. Det är ett vin jag har köpt på Systembolaget.

Det här vinet är torrt och har liten fyllighet, men hög fruktsyra. Det är gjort på druvan riesling i tyska Pfalzområdet. Det är det enda området i Tyskland som inte ligger vid en flod utan vid en bergskedja. Detta ger ett ovanligt soligt och varmt klimat.

Vinets alkoholhalt ligger på 13,5 procent och sockerhalten på 0,9 gram per 100 milliliter. På prislappen står det 109 kronor.

Systembolaget rekommenderar att vinet serveras kallt som aperitif eller till rätter av fisk eller skaldjur, gärna sallader. Smörgåstårta var utmärkt till.

Så här beskriver Systembolaget vinets doft och smak:

”Nyanserad, fruktig doft med inslag av gula äpplen, honung, mineral, päron, vit persika och citrus. […] Nyanserad, fruktig, mycket frisk smak med inslag av gula äpplen, päron, mineral, honung, vit persika och citron.

Jag kan inte påstå att jag känner så många av dessa dofter eller smaker. Jag noterar aningen honung och päron, möjligen citrus, men vinet är för mig ganska smaklöst, om än friskt. Och det passar faktiskt alldeles perfekt till smörgåstårtan vars Skagenröra ju innehåller rödlök. Utöver det finns färskoströra med spenat på smörgåstårtan. Det funkar hur bra som helst med det här vinet. Som aperitif tror jag inte att det hade höjt sig. Jag tror inte det hade lyft en eventuell fiskrätt heller om den inte vore alldeles smakrik.

Toffelomdömet blir högt – till smörgåstårta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 13 mars och pi-dagen 2025: Det finns nåt vackert i det lilla

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Antikintresserad Falsterbo 13 mars 2025

Antikintresserad i Falstersbo den 13 mars 2025.

Jo men visst såg jag Antikrundan från Falsterbo igår kväll. Och visst amatörvärderade jag – alldeles för generöst. Så många fina saker… Det är en sån glädje för mig att bara titta, jag behöver inte äga. Vackra saker, stora som små. Igår var det bland annat häftig konst och snygga smycken. Inga stora saker. Små saker, enkla på sitt sätt, men så vackra. 

På diplomet syns min oförmåga att värdera i pengar. Det var verkligen känslorna som styrde igår igen. En enda stjärna och omdömet antikintresserad var helt korrekt. Men jag vidhåller att det finns nåt vackert i det lilla.

∼ ♦ ∼

Pi-morgonen var ljus, vacker och kall. Jag noterade att även stora saker i närheten är vackra – i alla fall en tidig morgon i mitten av mars när solens strålar först träffar glaset och metallen. En del tycker att UKK är fult. Jag tycker att det är en häftig byggnad. Och vacker är den i morgonsolen, trots att den är stor.

UKK genom balkongfönstret en kall marsmorgon 2025

UKK, en stor, men vacker byggnad när morgonsolens strålar träffar den.

 

Minus sex komma sex utomhus den 14 mars 2025

Nästan sju grader kallt på pi-morgonen.

Men jisses… Nästan sju minusgrader var det i morse när jag klev upp! Sån tur att snöflingorna som föll igår eftermiddag – ja jag såg genom jobbfönstret, men försökte förtränga dem – var glesa och inte la sig. Det är bara vitt på taken och på vissa ställen på marken.

Det var extra skönt att inte behöva ge sig iväg i morse. Att få njuta av en varm dusch och hålla kvar värmen i en värkande kropp (idag mest i vänsterfoten av hälsporren och nacken) där jag tycker att hjärtat har börjat dansa runt lite för okontrollerat igen. Jag har bestämt mig för att försöka stå ut, det kan vara nåt tillfälligt. Och vad ska läkarna göra som de inte redan har gjort? Jag äter min medicin, biter ihop. Beklagar mig här i dagboken och svarar ärligt när folk frågar, bara. Ser vad som händer. Dör jag hastigt vore det rätt skönt. Lurar jag stroken tar jag hem finalen.

Fredagsfrukost med liten gul blomma Tistelhonung Hopptimisten o tända ljus

Fredagsfrukost med liten blomma.


Redan helg är det och så skönt!
Jag har inga planer. Den här helgen är jag ensam igen. Då går timmarna långsamt. Men jag ska väl försöka vila och återhämta krafter samt göra lite nytta. Idag behövde jag handla, ta reda på ren och torr tvätt och gå med sopor. I morrn behöver jag tvätta mer. Nån fräsch helgbukett ville jag köpa, för jag hade bara två små halvvissna blommor kvar. En står på köksbordet i en liten vas, den andra på skrivbordet. Det finns ändå nåt vackert i det lilla, men nya blommor piggar upp mig.


Annars vet jag inte.
Jag funderar på att laga mat i morrn kväll, nån kycklingrätt där jag faktiskt står vid spisen. Vi får se hur det blir med det. Matlagning är ju varken nån favoritsysselsättning eller min starkaste gren. Det blir väl en eller ett par turer med bilen i helgen, läsning och kanske nån titt på nån serie. Jag har ju börjat se Stenbeck (jag har två avsnitt kvar) och så vill jag se den brittiska versionen av Kråkflickan, ursprungligen en svensk bok.

Bitmoji Tofflan working from home

Jobbar hemifrån och tränar på ensamheten.

Men innan ledigheten tog vid skulle jag förstås jobba. Det var inte mycket på tapeten idag, vilket var skönt. Såna dar behövs också. Jag behöver träna på att ta det lugnare och fortfarande också på ensamheten.

En fördel med att jobba hemifrån är att man lättare kan sköta en del privata ärenden. Idag ringde jag ett par samtal, bland annat om mitt bredband som jag efter viss tvekan förlängde med lite högre hastighet, till rabatterat pris. Inte helt nöjd med Telias leverans, det har varit internetlöst här av och till den senaste tiden. Inte långa perioder mer än en gång, men typ opålitligt. Det kunde naturligtvis inte säljaren göra nåt åt. Jag har signerat avtalet, fast jag har ju viss ångerrätt och även en månads uppsägningstid att ta till om det behövs.

Vid lunchtid strålade jag samman med AnnaKvarnen för att överlämna ett inköp jag gjort åt henne. Sen behövde vi handla båda två och tog sällskap in på Korgtassen. Jag kom hem med ryggsäcken full av både nyttigheter och onyttigheter. Jämfört med Annas varukorg var det bara onyttigheter i min… Efter den snabba handlingen åt jag lätt lunch med Hopptimisten och Tistelhonung. Det var inte många sidor kvar i boken och jag hade gärna velat byta till den bok jag har på inkommande för recension sen. Men idag kom den inte. I postboxen låg bara en inbjudan till provtagning på vårdcentralen när jag vill under april månad. Eftersom jag ska dit i ett annat ärende den 1 april passar det bra att bli stucken samtidigt.


Efter avslutad arbetsdag var det dags för promenad nummer två.
En ska hålla på helgtraditionerna när dessa är fina. Först gick jag till Butiken på hörnet och därefter till Nya Björck Blomsterhandel. Innehållet i Triller-påsen rörs emellertid inte förrän i morrn. Innehållet i paketet från Nya Björck Blomsterhandel fick hoppa ner i kallt vatten i en gammal vas. Nu är frågan om den rosa helgbuketten ska stå på köksbordet eller på vardagsrumsbordet… Jag tror helt enkelt att den får flytta med vartefter jag sätter mig – i köket eller i vardagsrummet.

Det blev eftermiddagsvila i soffan efter promenaden. Och faktiskt bokbyte. Jag läste ut boken om livslång kärlek och alldeles för kort. Nu ska jag läsa den tredje boken jag köpte på årets bokrea och bege mig till en hemlig bokhandel i Dublin.

Böckerna Tistelhonung o Den hemliga bokhandeln

Bokbyte från en bok om livslång kärlek och alldeles för kort till en bok om en hemlig bokhandel i Dublin.

Och sen blev det förstås fredagsmiddag och kära dagbok, du gissar väl vad? Just det! Smörgåstårta från Korgtassen och ett glas riesling. (Ett separat inlägg om vinet kommer vid ett senare tillfälle!)

Fredagssmörgåstårta med riesling Hopptimisten rosa helgbukett o Den hemliga bokhandeln

Fredagssmörgåstårta och ett glas riesling med Hopptimisten. Jag dök ner i Den hemliga bokhandeln.


Ganska mätt blev jag, men en kaffe och nåt sött
slinker nog ner. Det blir nu soffa, bok och kanske nån serie av de ovan nämnda.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… ha en god helg. Och glöm inte bort att det finns nåt vackert i det lilla.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tistelhonung

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en kärleksroman, faktiskt.



Sara Paborns bok TistelhonungHösten 2024 upptäckte jag att författaren Sara Paborn 
var en riktigt god berättare. När jag behövde inhandla några bra pocketböcker på Uppsala Bokhandel att kunna ha med i jobbryggäcken blev boken Tistelhonung ett av mina inköp.

Även den här gången blir det en kärlekshistoria där dåtid och nutid kopplas samman. Två somrar, 1955 och 2019, kopplas ihop. Den äldsta sommaren invaderas pensionat Miramar i Båstad av bin. Och Veronika, 17 år, har sin första romans med konststudenten Bo, som fått en betald vistelse på pensionatet i stipendium under några veckor mot att han gör en skulptur. Sommaren 2019 är problematisk för relationscoachen Ebba. Hon har separerat och har svårt att försörja sig eftersom hennes separation blev lite av en offentlig skandal. Men så reser hon till Båstad och Bjärehalvön för att intervjua en 80-årig kvinna om livslång kärlek och skriva en artikel. Det är bara det att den äldre kvinnan har ytterligare en historia att berätta, den om en ungdomskärlek som försvann.

Det här är så vackert och sorgligt och känsligt skrivet även om skildringen av Ebba görs lite med ett visst uns ironi. För det är pinsamt att en hyllad och känd relationscoach och författare har separerat. Förlorad kärlek och ett brustet hjärta kan orsaka många problem – såväl känslomässiga som praktiska.

Skildringen av den äldre kvinnan Veronika är väldigt fin. Veronika glider in och ut i minnena och är kanske på väg in i en demens. Ändå behandlar såväl Ebba som författaren henne med stor respekt. Eller gör hon det med tanke på överraskningen? I vart fall känns det som om just den blir början till Ebbas brustna hjärtas läkande.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Böcker av författaren som jag har läst:

  1. Svartstick
  2. Tistelhonung (läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar