OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Otäckt och obehagligt i boken, snopet och snabbt upp i verkligeheten.

Snopen blev jag, för den här dan inleddes heeelt annorlunda än de senaste semesterdagarna. Dels hade det regnat i natt och var betydligt svalare med skönare luft. Dels fick jag snabba mig upp ur sängen! Idag lyckades jag somna om efter morgonmedicinen och vaknade inte förrän runt 8.30 av att sovrumsdörren stod och slog i korsdraget öppet sovrumsfönster – öppen balkongdörr. Jag fixade kaffe och kröp tillbaka ner i sängen för att läsa Aspasia, boken jag fått för recension. Igår, innan jag släckte för att sova, uppdagades nånting fruktansvärt i boken. Väldigt otäckt och obehagligt, men jag ville ju läsa vidare för att se vad som skulle hända. Det blev en paus för att besöka badrummet och då ringde mobilen, som låg i sovrummet. När jag återvände hade jag fått ett meddelande från Fastighetssnabben. Tydligen har de inte semesterstängt, bara själva Akademiförvaltningen. En hantverkare skulle komma till mig – om 20 minuter!

Asså Fastighetssnabben är verkligen snabba och pålitliga! Med detta i åtanke såg jag till att klä mig och bädda. Och mycket riktigt, hantverkaren kom i tid. Tyvärr kunde han inte laga persiennen utan han monterade ner den trasiga och ska beställa en ny. Den får jag troligen betala själv, vilket irriterar mig enormt. Akademiförvaltningen har ingen information om vad hyresgästerna får stå för själva och vad de står för. Förvaltningen står enbart för persienner på första våningen, enligt hantverkaren! Det känns inte OK för mig, men vaffan, jag behöver ju en persienn i sovrummet. När löven faller i allén ser man rakt in till grannarna på andra sidan gatan. (I fönstren åt gården och parkeringen har jag börjat fälla persienner och dra för gardiner. En vet aldrig om nåt äckel står där med kikare.) Nu är sovrumsfönstret tudelat och består av två persienner. Den andra persiennen såg inte heller ”frisk” ut, men om jag ska betala själv, väntar jag med den. Mörkläggningsgardinerna funkade bra i natt och det är skönt, för persiennerna har en leveranstid på ett par veckor, troligen. To be continued…

Ny persienn ska levereras till sovrummet. Foto: Pixabay

∼ ♦ ∼

Sämre väder, mer ork än att bara häcka hemma. Just svalare temperaturer hade jag tänkt ta tillvara på genom att knata ner på stan. Men först givetvis frukost med Hopptisarna och lite mer läsning och därefter dusch!

Frukost med Hopptisarna och Aspasia.

∼ ♦ ∼

Regntunga skyar vid S:t Persgatan, men jag kunde inte gå rakt fram här.

Det hade regnat i natt, som sagt, och skyarna var regntunga hela dan. Luften var inte så tung längre, men en kan inte säga att det var kyligt, precis. Jag hade bestämt mig för att besöka Upplandsmuseet när det blev en sämre väder-dag på semestern. Idag passade det utmärkt. Museet har varit stängt för renovering, men öppnade för ett halvår sen. Det var på tiden att jag gick dit. Jag tog på mig både jeans och strumpor samt de skitfula gympadojorna som fötterna älskar och traskade iväg. Totalt gick jag faktiskt 4,5 kilometer. Anteckna det, Intresseklubben! Jag är mycket stolt att jag orkade. Takten var förstås inte snabb utan maklig. Men ändå. Och för att ta mig till Upplandsmuseet kan jag inte gå vare sig S:t Olofsgatan eller S:t Persgatan ännu, utan får ta omvägen via urtrista Vaksalagatan.

Tidigare var inträdet gratis på Upplandsmuseet. Nu kostar det 150 pix. Men… jag hade tur… Det var nåt fel på museets kortterminal så jag och alla andra som kom dit fick kika på museets utställningar utan att betala nåt. Här fanns nån utställning som varit där tidigare, men de flesta var helt nya för mig. I och med renoveringen är utställningarna uppbyggda på ett annat sätt än tidigare och man kunde gå runt dem utan att krocka med andra besökare alltför mycket. Dessutom var museet svalt – utom där det fanns strålkastare som belyste vissa utställningar. Helt klart ett ställe att besöka för den som är – eller bor – i Uppsala. Jag hade gått in även om det hade kostat 150 kronor. Museet ska emellertid inte gå med vinst utan entréavgiften är till för att få det hela att gå runt. Regionhelvetet, som är den största huvudmannen för den stiftelse som driver museet, prioriterar inte kultur  – eller lika lite rätt som det prioriterar vård. Därför kände jag för att stötta museet en aning och köpte en Uppsalahandduk från Ekelunds väveri. Den betalade jag via Swish.

Här är några bilder, men jag rekommenderar att den som läser det här gör ett eget besök:

Upp-lev!

Ett plan med en korgutställning.

Ett par fina korgar på utställningen.

Vad påverkar ditt tänkande?

Tiden i rummet…

Hastighetsbegränsning.

Tänkvärt Lucretius-citat om tid och ting.

Typiska Uppsalaprodukter från Pricks, Gahns, Slotts med flera.

Regemente.

Jag köpte en Uppsalahandduk.

Om jag hade haft sällskap kunde jag ha tänkt mig en fika eller en öl på stan, men jag var ensam så jag vände hemåt. På vägen träffade jag Ali och fick en pratstund innan jag skuttade in på Korgtassen för att handla. Bara det att jag hade glömt att fota av handlingslappen hemma… När jag kom hem var det bara en sak jag hade missat att köpa och den är det ingen panik med. Givetvis glömde jag inte att köpa en bit smörgåstårta. Till i morrn. Idag hade jag bestämt mig för att laga mat. Men först vilade jag en stund och sen satte jag mig vid datorn, sprättade en Staropramen och skrev det här. Jag är så nöjd att jag kunde bocka av ytterligare en grej på att fixa på semstern-listan!

Dagens handling, inköpt utan lapp. Missade bara en sak.

En öl vid datorn.

Ytterligare en grej avbockad på listan.

Utöver detta att jag har varit utanför hemmet, rört på mig, njutit av kultur, på egen hand, lagade jag mat. Nä, jag är ingen mästerkock och viljan att stå vid spisen är ofta 0 på en skala från 0 till 10 där 10 är stor vilja. Men idag stekte jag några skivor kycklingkorv och kokade makaroner till. Kaviarknäcke och mjölk serverade jag med detta. Åt gjorde med familjen, det vill säga Hopptisarna och Aspasia. Vi har det ändå rätt bra min familj Hopptisarna och böckerna och jag…

Torsdagskycklingkorv och makaroner med familjen.

∼ ♦ ∼

Jag har fixat ytterligare ett par nödvändigheter, som att tidsinställa inlägg och se över månadens räkningar. Är det fortsatt svalare och sämre väder i morrn blir det städning och kanske strykning. I vart fall ska jag köra en maskin tvätt då. Det blev en bra dag idag och nu när jag lämnar årets första sorgemånad, juli, kan augusti bara bli en bättre månad. Av semestern återstår nästa vecka. Därefter börjar jag jobba och kring mitten av månaden blir det provtagningar och kardiologbesök. Jag ska skriva ner en massa saker inför mötet med kardiologen!

Och ja just det! Jag är en mörderska. I kväll tömde jag bananflugefällen och däri låg oräkneliga lik. En ny fälla är gillrad ifall det finns fler flygfän som jag inte vill ha här.

Jag är en mörderska…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Till Mora åker jag ALDRIG! Läste igår att tofflor är portade från en nattklubb där. Diskriminering! (<== OBS! Skämt från min sida)

Tofflor är portade på nattklubb i Mora!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.