Kära dagbok…
När vännen FEM hade åkt hem blev jag riktigt deprimerad. Eftersom hon lite grann är den syster och familj jag inte har blev min ensamhet så påtaglig just på söndagen. Det gjorde mig nästan apatisk. Jag körde i alla fall diskmaskinen och plockade ur den innan jag åkte till Äldreboendet och hämtade Anna med bil. Nån middag hade jag inte planerat alls. Det har ju varit två dagar när middagsplaneringen bestått av att bestämma vart vi ska gå och äta. I längden blir det ju dyrt med uteätning, men det är det som funkar bäst för mig. Igår körde jag Anna och mig till ICA Heidan där vi köpte kalkonkorv till middag och lite annat som Anna behövde. Korv med bröd, räksallad och bostongurka blev vår söndagsmiddag.
Gött mä körv även på en söndag till middag.
Till kvällskaffet bjöd Anna på browniekaka och godis som blivit över efter hennes lördagsträff. Vi såg sista avsnittet av Tinderbedragaren och fortsatte sen att se de resterande avsnitten av The Catch. Den sistnämnda var så himla spännande att det inte gick att sluta titta. Fast Anna listade ut hur det hela låg till. Somliga är smarta.
Kvällsfika med Halloweentema.
Vi drabbades av ett haveri i ett fjärrvärmeverk igår eftermiddag och kväll. Hela Uppsala, mer eller mindre, råkade ut för det. I vårt hus slapp vi strömavbrott och förlorade bara varmvatten och värme. Till läggdags började värmen komma tillbaka och i morse kunde jag duscha varmt. Lyckligt lottad…
∼ ♦ ∼
C-vitamin fick jag inte inta på 24 timmar, men Citrus gick bra. Här som sällskap vid frukosten.
I natt sov jag väldigt dåligt. Jag var så ledsen när jag hade gått och lagt mig att jag faktiskt grät tills jag somnade. Sen vaknade jag flera gånger under natten. Hjärtat bankade och slog. Jag kollade hjärtfrekvensen och den pendlade mellan väldigt lågt och väldigt högt. Det är jobbigt och ångestframkallande. Och så blir jag mer ledsen eftersom jag inte enbart känner mig så ensam, jag hatar den här jävla sjukdomen också.
I morse skulle jag lämna prover. Urinprov tog jag hemma. Så blev det frukost med Citrus. C-vitamin skulle jag undvika ett dygn innan proverna. Katten behövde jag inte undvika.
Det blev en extra promenad inledningsvis, alltså. Först gick jag till jobbet och startade datorn. Därefter gick kisset och jag genom fina, höstliga Kåbo till min husläkarmottagning.
En stubbe/stock som bänk, kanske..?
Höstlig korsning.
Gult är inte fult!
Jag träffade bästa doktorn P, som gör sin ST och tyvärr inte går att lista sig hos, men ändå. Receptionisten lovade att göra sitt bästa när jag behöver träffa honom. Därefter blev det provtagning. Jag passade på att fråga vilka prover som skulle tas och varför. Varför fick labbpersonalen inte svara på, men det kunde jag ju räkna ut själv – jag ska ju på ett längre läkarbesök på Sjukstugan i Backen nästa vecka. Besöket handlar bland annat om konverteringen av hjärtat. Det var en stor provtagning med många rör. Vid såna tillfällen underlättar det att jag äter blodförtunnande medicin, för då rinner blodet till snabbt.
Många rör från venen…
I väntrummet satt jag en stund.
Produktiv dag på jobbet.
På jobbet fick jag träna på min flexibilitet. Först hetsade jag igenom två Zoommöten. I stället för att göra en intervju och skriva den artikeln, fick jag mejla över frågor och skriva texten senare i veckan. Jag bokade ett rum där jag kunde sitta avskilt och skriva en annan artikel i stället. Den kunde jag sen skicka på fakta- och citatkontroll. Efter några korrigeringar skickade jag den på översättning på eftermiddagen.
Under tiden hade det börjat snöa. Eller regna. Snöblandat regn…
Jag informerade min sambo om en likhet mellan en arbetskamrat och en karaktär i The Catch samt provtagningen i morse och fick tumme upp till svar på den senare.
Lunchen blev lätt och sedvanlig innan jag gick till nästa rum, som jag bokat, och skrev en timme till. Därefter hade jag dagens tredje möte, detta IRL.
Jobblunch med mackor, yoghurt, ägg och en läskig bok.
Det blev med andra ord en väldigt produktiv dag på jobbet och ändå var jag borta på provtagning etc cirka en timme. Under eftermiddagen kände jag dock att hjärtfrekvensen höjts. Vid en koll låg jag på 121 innan jag gick hem och det är för högt. Kroppen signalerar att jag inte mår bra, troligen på grund av sömnbrist, stress och annat tjafs.
Anna hade köpt fisksoppa och valnötsbröd till kvällsmat och det var mäktigt, men som vanligt väldigt… gött.
Mäktigt men gött med fisksoppa och mackor.
∼ ♦ ∼
I kväll ska jag läsa och fundera. Det finns ett och annat att ta tag i. Jag har haft en avstämning idag. Efter det var det som om jag bestämde mig för att verkligen gör nåt. Kan andra borde jag också kunna. Och kan två (2) av varandra oberoende personer tycka att det finns konstigheter, borde det vara ”sant”. Man ska inte finna sig i saker och ting, samtidigt ska man välja sina strider. Strida tänker jag göra när hjärtat och jag är starkare. För om jag lägger nosen i vädret behöver jag ju inte kämpa mer, eller hur? En riktig soppa, kan man säga…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
I början av oktober 2023 anlände ett nätshoppat bokpaket. En av böckerna var pocketutgåvan av Yrsa Sigurdardóttirs bok Avgrunden. Detta är den fjärde delen om barnpsykologen Freyja och polisen Huldar som mer eller mindre frivilligt jobbar tillsammans med att läsa kriminalfall på Island. I skrivande stund finns fem delar utgivna i serien. Den sista står på inköpslistan.
Den andra boken av de två jag köpte vid senaste besöket på 
Gå till Toffelprofilen
