Måndag kväll den 18 mars och tisdagen den 19 mars 2024: Lite ljus på mig och mycket ont på min rygg

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Jag hade ganska ont i ryggen igår och smärtan gjorde mig trött. Men jag passade ändå på att snickesnacka med A på vägen till Main Street. Det visade sig att även A håller på att separera. A har boende, men är fortfarande gift. Och ensamheten är tuff. Där fick jag bekräftat det jag redan befarar.

Citrus var lite bekymrad för mig. Hon hoppade faktiskt upp på sängen där jag låg och vilade en stund efter jobb och kvällsmat. Så kom Anna och jag bjöd på en mugg pressokaffe. Vi fikade i Salen. Lucifer tyckte att vi var astråkiga och Arga Katten ville ha vår uppmärksamhet – genom att krafsa på Annas tv.

∼ ♦ ∼

Tisdagsfrukost med boken Offermossen

Tisdagsfrukost med tänt ljus och deckare till filen.

Jag halkade i säng vid 22-tiden och sov hyfsat i natt. Ryggen var något bättre idag på morgonen, men det hugger till ibland och gör så ont att jag tror att jag ska tuppa av. Jag har svårt att böja mig samtidigt som jag försöker att göra det – det borde inte vara skadligt.

I morse var det lite varmare än igår fast ändå minusgrader. Jag tände ett ljus till frukostfilen och läste några kapitel i deckaren jag lånade på jobbet. Den har inte riktigt kommit igång än, även om märkliga ting sker.

Jag försökte hitta en bekväm ställning för ryggen i min lilla kökssoffa. Det gick sisådär. Men jag drog soffan närmare bordet och kom då åt filskålen bättre.

Det bästa för ryggen just nu är att jag rör på mig. Dessvärre är det inte alltid så skönt när jag har ont. Men idag visste jag att jag skulle röra på mig mycket. Först traskade jag upp till jobbet. Morgonen var ljus och fin, ryggen var en pina. Jag flåsade rätt bra. Nåja, en skön och härlig promenad och lite ljus på mig.

Mot Carolina Rediviva

På väg mot Carolina Rediviva på morgonpromenaden till jobbet.


På jobbet startade jag datorn
och hann jobba lite grann innan det var dags att dra iväg igen. Ytterligare en promenad blev det till min mottagning för samtal. Även idag fick jag två samtal till priset av en – på första parkett, dessutom. Och jag passade på att fråga efter ett namn. Så nu vet jag vad B heter.

 

Jobblunch med runda byttor en trekantig o boken Offermossen

Jobblunch med runda byttor, en trekantig macka och Offermossen.

Åter på jobbet bokade jag in ett möte för en språkdiskussion på torsdag. Utöver det fick jag tillbaka min artikel, granskad på citat och fakta. Jag la in ändringarna på såväl sidan jag försöker skapa som i Wordfilen jag sedan kunde skicka på översättning. Så blev det lunch. Idag slog jag på stort och hade köpt en tonfisktrekantsmacka.

Efter det fortsatte jag jobba med artikeln i webbverktyget med hjälp av min favoritutbildare E. Det skulle ju bli ett bildreportage med inte så mycket text, men några bilder. Inte helt enkelt när det inte finns mallar för sånt. Vi slog våra kloka huvuden ihop och resultatet var jag väldigt nöjd med. E är en bra lärare! Men det finns säkert nån som hittar nåt att klaga på. Oavsett det känner både E och jag att vi lär oss massor.

Sömnig Citrus på pläden

Sluga Citrus spann och rapade på pläden.

Ryggen blev inte bättre, så vid 14.30-tiden packade jag ihop för att jobba på distans från Main Street. Jag kopplade upp mig och satt och läste korrektur på interna nyhetsbrevet samtidigt som Annas massagekudde knådade rygghelvetet. Nya skrivbordsstolen är dessutom toppen och jag känner att jag faktiskt kan sitta en stund och jobba i den. Citrus blev jätteglad och hoppade upp på pläden på min säng och la sig och spann – och rapade. Hon hade nämligen först tiggt till sig några kattgodisar så att hon inte skulls krafsa på Farfarsfåtöljen. Slug liten kissa, det där.

Efter avslutad arbetsdag kikade jag på post som kommit, bland annat brev från mitt fadderbarn Oscar. Han har flyttat till sin uncle och för pengarna jag har skickat har han köpt en get, en stol, kläder och skor. Jag har skrivit några rader till honom via Barnfondens webbplats och berättat att jag också ska flytta.

Kvällsmat blev en repris från igår eftersom det fanns ett halvt paket thaisoppa kvar.

Kvällsmat thaisoppa o mackor tänt ljus o Offermossen

Kvällsmat, en repris på igår.

∼ ♦ ∼

I kväll är det jag och katterna som regerar på Main Street. I morrn tänkte jag också jobba på distans så att jag kan använda massagekudden på ryggen när jag behöver. Men på torsdag måste jag vara tillbaka på jobbet igen.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis ett avslöjande… ICA vet vad jag gillar (och ofta köper).

ICArabatt på parmesanchips

Favoritchips just nu. Och det vet ICA.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Söndag kväll den 17 mars och måndagen den 18 mars 2024: Bråkande rygg, gratis underhållning och skitkallt igen

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Ryggen började bråka mer och mer igår. Jag använde Linnex, Annas massagekudde, låg på golvet och till natten micrade jag min vetekudde. Det är då fan att det inte ska räcka med krämpor. Det var inte bara lite ont utan väldigt värkigt och jag blev snabbt mycket stel. Tanken var att jag skulle läsa ut min bok och vila mycket igår. I stället fick jag försöka röra på mig så mycket jag orkade. Problemet var bara att jag inte orkade. Citrus var bekymrad när jag stönande låg på golvet för att försöka avlasta ryggen.

Citrus på kattkuddarna i soffan

Citrus var bekymrad när jag låg på golvet och hade ont i ryggen.


Nånstans mellan 18 och 18.30 stapplade jag över järnvägen
och Kungsgatan till Indian Kitchen. Dit kom Anna efter jobbet och vi åt var sin indisk sizlarmåltid. Underhållningen var gratis och i form av en kärring som med megafonröst höll låda hela tiden vi var där. Uppenbarligen blev hon provocerad av gubben som mumlade nåt. Vad de åt? Flytande kost, om du fattar… För min del funkade maten, vitlökskyckling som inte var jättestark, bra för magen, förvånansvärt nog. Jag åt upp nästan all mat, faktiskt. Värst just nu är ryggen. När jag skulle resa mig och gå och betala höll jag på att inte klara det. Vi splittade notan, för övrigt.

∼ ♦ ∼

Minus nio komma åtta grader den 18 mars 2024

Nästan tio grader kallt i morse.

Natten innebar ryggvärk. Jag tror att jag knappt rörde på mig. Däremot hade jag en rejäl mardröm om min bil. Det var nog påverkan av att vännen FEM skulle lämna in sin bil för reparation i morse. Hon har för övrigt bokat hotellrum nu här i Uppsala, från långfredag till påskdagen. Finske Pinnen klarar nog av att koka ägg till barn och barnbarn, menade hon på.

Jag hoppas att våren har kommit till dess, för nu är ju vintern tillbaka. I morse var det nästan tio minusgrader. Jag visste att det väntades kallgrader, men det här… För säkerhets skull tog jag fram min sniggorange jacka. Den fick dock hänga kvar i hallen. I stället värmde jag mig med ett tänt ljus vid köksbordet till frukostfilen. På promenaden till jobbet hade jag packat på mig tischa, tjock skjorta, luvatröja, pappas halsduk, mammas tumvantar och lättviktsjacka.

Måndagsfrukost med Camille o tänt ljus

Måndagsfrukost med tänt ljus.

 

Marsmorgon vid Fyrisån

Marsmorgon med sol över floden.

Det blev en kylig promenad i gympadojor (det var inte halt där jag gick) och jag gick med myrsteg på grund av ryggen. Jag kunde liksom inte att ta ut stegen ordentligt. Solen lyste vackert över floden. Alltid något…

Jag hade tre möten idag och lyckades klara av de flesta i princip stående. Att stå hela tiden gör mig trött. Stå är inte det bästa för ryggen heller just nu, det är att gå. Men hur ska en kunna gå när en har ett kontorsarbete som i princip fjättrar en vid datorn? Nä, ekvationen går inte ihop. Anna säger att jag har för mjuk säng. Kanske får jag ligga på en madrass på golvet i natt. Bara jag kommer upp. Jag ska till mottagningen på samtal i morgon bitti och det vill jag inte missa.

Det var verkligen svårt att jobba den här måndagen, för ryggen värkte och omöjligt att hitta hyfsade arbetsställningar i längden. Jag fick väl inte så jättemycket gjort, det är för mycket som snurrar i skallen förutom ryggsmärtan. Lunchen blev jag tvungen att inta sittande och låt mig säga att det gjorde jag inte längre tid än jag måste. En stund på eftermiddagen gick jag in i ett angränsande litet mötesrum och la mig på golvet med benen i rät vinkel på en stol för att avlasta ryggen. Jag låg precis under en sprinkler och hoppades förstås att det inte skulle börja brinna…


Det som underlättade min smärtsamma lunchsittning
var att jag passade på att läsa de sista sidorna i Camille. Nu har jag bytt bok från denna blodiga franska thriller till en svensk deckare om en plats där offer till gudarna begravdes.

Böckerna Camille och Offermossen

Bokbyte från blodig fransk thriller till en svensk deckare om en plats där offer åt gudarna begravdes.


Under ett av dagens möten tiggde jag till mig
två namnunderskrifter, det vill säga två personer bevittnade min namnunderskrift. Och så blev mitt nya testamente till. Det förvaras i en röd mapp i mitt låsta skåp på jobbet.

∼ ♦ ∼

Jag har ätit thaisoppa och mackor till kvällsmat samt läst lite i skenet av en ljusstump i stumpstaken. Anna är och tittar på en lägenhet och katterna sover. Jag ska ta det lugnt i kväll och försöka smälta ett faktum jag ställdes inför när jag kollade mina provsvar på 1177. 

Måndagsmiddag med mackor thaisoppa boken Offermossen o tänt ljus

Thaisoppa till kvällsmat vid tänt ljus.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Camille

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om tredje delen i en fransk thrillerserie.



Pierre Lemaitres bok CamilleI augusti 2023 besökte jag min hemstad Motala. Då brukar vännen FEM och jag försöka ta oss till Återvinningen. Där finns många fina möbler, bland annat, men också en stor hall med böcker. Där och då fyndade jag Pierre Lemaitres bok Camille, den tredje delen i serien om kommissarie Verhoeven. Del ett och fyra återstår att hitta!

Den här boken inleds mycket blodigt. Anne Forestier hinner inte dricka morgonkaffe hos sin älskare utan bestämmer sig för att göra det på en galleria i Paris. Efteråt upptäcker hon att en penna har läckt ut bläck i hennes handväska. Hon går till gallerians toaletter för att tvätta händerna när hon röjt det värsta. Det skulle hon inte ha gjort. Där inne väntar två rånare som misshandlar Anne väldigt grovt. Mot alla odds överlever hon och tar sig därifrån. Rånarna, som var omaskerade när de misshandlade Anne, vill förstås få tag i henne. Hon har dock en partner som gör allt för att skydda kvinnan han älskar, även om det innebär att han bryter mot alla regler. Det handlar om kommissarie Camille Verhoeven.

Ja den här boken är sannerligen väldigt blodig och ingen historia för den som avskyr sånt som våld, blod och mord. Samtidigt är den en thriller som har en hel del spänning i sig, inte bara splatter. Camille nystar i fallet, försöker skydda Anne på olika sätt. Men allting förändras och ställs på sin spets när cirka en fjärdedel av boken återstår. Inget är som man tror.

Det här är den tredje boken i serien. Trots att jag inte har läst del ett och att det var över två år sen jag läste del två har jag inga problem att komma in i handlingen. Det vill säga, böckerna verkar gå utmärkt att läsa separat, trots vissa referenser bakåt.

Boken är på över 400 sidor, men kapitlen är korta och det blir bokens räddning för det blir aldrig segt. Det ger en snabbhet åt handlingen som passar berättelsen perfekt.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Kommissarie Verhoeven-serien:

  1. Irène
  2. Alex
  3. Camille (läs inlägget ovan!)
  4. Rosy & John

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 17 mars 2024: Glad för samtal, för gräddig ost från Boxholm och för fåglar på brädan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Påsktuppar

Kanske kommer vännen FEM till påsk!

Det finns inte mycket att rapportera från lördagskvällen. Vännen FEM ringde och det är ju alltid roligt. Kanske kommer hon uppåt i påsk fredag till söndag. Hon har ju försökt komma tidigare i år, men vädret har satt stopp för det. En gång fick hon vända bilen och halka hem igen. Nu är det vitt på marken sen igår fast till påsk borde det ha blivit vår.

Jag var trött och hade ont i hela kroppen. Idag är det ännu värre. Det påminner om träningsvärk och så har jag ont i ryggen. Hur Anna känner sig vet jag inte, hon fick halka iväg och jobba i morse.

Redan klockan sex vaknade jag, men slumrade av och till fram till 7.30. Jag slapp stressa upp i morse, så jag gjorde kaffe på sängen och låg och läste en stund. Camille närmar sig slutet och när cirka en fjärdedel av boken återstod tog den en väldigt oväntad vändning.

I morse var det extra skönt att få duscha, för igår hade jag ju bara blaskat av mig nån gång mitt under städningen. Jag tog en rejäl frukost. På min rostade macka landade Boxholms gräddost som jag köpte igår. Anna hade sett den på Korgtassen, fast jag missade den först, såg den som sagt inte förrän igår. Och trots att jag har en oöppnad förpackning lagrad cheddar följde gräddosten med hem. Det är en ost som vi i min familj alltid brukade köpa till jularna. Jag har fortsatt med det. Senaste julen blev det emellertid ingen, för osten gick inte att uppbringa nånstans! Såg att Arla ska sluta göra osten. Jävla skitjul 2023. Nu tar jag igen det. Och jag kan rapportera är herr och fröken Katt också tyckte om osten. Hoppas Arla tänker om.

Söndagsfrukost med bl a Boxholms gräddost

Söndagsfrukost med Boxholms gräddost på mackan.


Jag satte mig en stund vid datorn för att fixa ett par saker.
Tänkte på Annas snälla mamma som jag inte inte har pratat med på nästan en månad – jag ringde på hennes födelsedag senast. Men det är ju Annas mamma och jag vill inte tränga mig på. Lustigt nog ringde hon och vi pratade en stund om allt möjligt. Hon frågade om hjärtat och där hade jag ju inga positiva nyheter. Glad blev jag i alla fall att hon hörde av sig.

Mitt på dan motionerade jag bilen och passade på att handla en kasse diverse, lite till kyl och skafferi och ett par saker till mitt nya hem. Till hemmet blev det ett nytt strykbordsöverdrag med fåglar på och en Swifferdammvippa, blev väl lite inspirerad igår, trots ryggvärken idag. Jag hade svårt att ta mig i och ur bilen, kan tilläggas. Inte hjälpte det att vissa grannar stod i vägen med sin bil – de verkar ha egna parkeringsregler. Kanske är sånt som kommer med titeln, vad vet jag.

Strykbordsöverdrag och Swifferdammvippor

Ett par inköp till nya hemmet.


Dammvippan jag köpte är bra att fånga upp katthår med.
Nu ska ju inte jag ha katter när jag flyttar, men en del katthår kommer nog med på köpet. Fåglarna på strykbrädan hade nog katterna gillat. Jaa, jag lär sakna dem enormt (katterna). Jag släppte ut Lucifer på balkongen på eftermiddagen och han la sig direkt i solen på balkongbordet och njöt. Citrus höll sig inomhus, hon verkar inte helt piggelin, den lilla.

Lucifer på balkongbordet i solen

Lucifer njöt i solen på balkongbordet.

För egen del la jag mig på golvet i Salen, i solen, för ryggen gjorde bara mer och mer ont. Jag försökte också röra på mig, men blev extremtrött och fick lägga mig på sängen med pläden över mig. Tror att jag vilade en trekvart. Tänk om en kunde göra det på jobbet, då skulle jag orka mer efteråt. Nu klapprade hjärtat alldeles förbannat, annars hade jag legat en stund till.

∼ ♦ ∼

Jag har föreslagit Anna att vi går till Indien när hon har slutat jobba. Hon var sugen på indisk mat häromdan och jag kan tänka mig att äta nåt litet. Blir det över kan det alltid sparas i matlåda. Vi får se hur det hela faller ut…

∼ ♦ ∼

Rena kläder hänger framme, ryggsäcken är packad. Jag ser fram emot en ny arbetsvecka från i morrn.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 15 mars och lördagen den 16 mars 2024: Lite mycket nu, aprilväder i mars, till exempel

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Ärligt… jag blev ganska deppig igår efter vårdbesöket. Men jag hade ärligt talat känt att nånting inte var OK. Så här onormalt trött som jag har varit den sista tiden härledde jag dock till att 

”det är lite mycket nu.

Ostassiett vin druvor boken Camille

Fredagsgott som lindrar för stunden.

Det gäller att försöka hålla ihop mig själv och så får vi se vad vården säger nästa vecka när jag har samtal med den. Jag kan inte spekulera, vill inte heller, för det känns bara jävligt tröstlöst. Inte kunde jag låta bli att kolla hjärtfrekvensen/pulsen igår kväll heller. Den låg på 110 efter att jag fått EKG taget igår morse. Igår kväll låg den på 131. Det är fan ofattbart! Jag äter sån hög dos medicin att jag borde ligga på 50nånting.

Så jag avnjöt en osttallrik och två glas vin när Anna kom hem från jobbet strax före klockan 22. Alkohol lindrar för stunden och dessutom får jag sova. Vi satt uppe till midnatt och såg ett avsnitt av Frost.

∼ ♦ ∼

Boken Camille och kaffe på sängen

Lördagsstart, lugnet före stormen.

I morse blev det inget sova av, ingen sovmorgon. Här skulle fejas och piffas och flyttas runt grejor. Saker och ting läggs nånstans och hittas inte alltid. Anna saknar till exempel fortfarande sin filofax efter fotograferingen som var för över en månad sen, om jag inte minns fel. Men det var tidig morgon och jag klev upp och bryggde kaffe åt oss i Annas bryggare. Sen spydde Citrus igen, så jag fick börja även lördagen med att torka kattspya. Stackars lilla kissan mår inte bra och jag tror att det har att göra med situationen – vi flyttar runt saker och sover i olika rum med stängda dörrar. Det gillar inte katterna alls. 

Jag tog i alla fall ett par muggar kaffe med mig in i Bokrummet och läste en god stund för att ladda mig inför förmiddagens jobb. Lugnet före stormen. Även om jag är aptrött är det värre för Anna som började jobba klockan 13 och inte slutar förrän klockan 21 i kväll.

Min säng hjälptes vi åt med att dra in i Pojkrummet. Anna piffade och putsade där liksom i köket, sovrummet och badrummet samt på gästtoan. Jag fixade i Bokrummet, gick med sopor och dammsög. Katterna hatade mig, för de hatar dammsugaren som de kallar för Helvetesmonstret. Men lägenheten på Main Street har nog aldrig varit så ren och välstädad tidigare.

Dammsugaren

Dagens kompis: dammsugaren. Eller Helvetesmonstret, som katterna kallar den.

 

Lördagsfika på Triller

Lördagsfika på Butiken på hörnet, Triller.

En kvart före visningen gick vi – jag till Korgtassen och Anna till jobbet. Jag mådde verkligen inte bra, men handlade lite (för över 600 spänn…). Sen kunde jag ju inte gå upp och vila utan hasade fram i regnet till Butiken på hörnet. Där hos Triller tog jag en rejäl lördagsfika med påtår. Tjejen som jobbade var ensam när jag kom och det var lugnt, men sen fick hon att göra med en kund som påstod att h*n beställt tårta. Nån beställning fanns emellertid inte, ej heller nån tårta. Kön bakom kunden växte. Tjejen försökte lösa det hela på alla möjliga sätt, men kunden var missnöjd. Jag tyckte så synd om henne! Hur det hela slutade vet jag inte, för mäklaren hörde av sig och jag kunde gå upp till katterna.

Lucifer på min pläd

Lucifer hittade till pläden.

När jag kom upp i lägenheten hade nån katt kräkts igen (jag tror inte att det var mäklaren eller nån spekulant), så det var bara till att försöka hitta torkybehållaren och torka upp.

Sen tog jag bara fram det mest väsentliga igen – det är ju en dag i morgon också. Sängen lyckades jag vippa och dra in till Bokrummet. Det var tungt, men det gick bra. Och inte tog det lång stund innan en katt hade hittat till pläden på sängen. Idag var det Lucifer som hann först. Så vi vilade en stund och det var precis vad vi behövde.

Och medan vi vilade hade regnet övergått i snö. Snacka om aprilväder i mars! Jag är så less på snö nu så fy 17. Det kom faktiskt ännu mer och marken är alldeles vit nu igen.

Snö utanför fönstret

Regnet hade övergått i snö medan vi vilade, Lucifer och jag.

∼ ♦ ∼

Jag har ätit nästan en hel låda thaikyckling med ris och druckit en öl till den. Katterna har fått fisk respektive kyckling till middag. Det snöar utanför och temperaturen kryper neråt. Det blir ingen utgång mer idag och bilen ska jag motionera i morrn. Jag är fortfarande trött och behöver vila mera. Några ostar och ett glas Zensa kan det bli när Anna kommer hem från jobbet. Och kanske nåt mer lördagsgodis.

Thaikyckling med ris öl och boken Camille

Thaikyckling med ris i låda och öl på burk till lördagsmiddag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 14 mars och fredagen den 15 mars 2024: Be still, my heart (men det skiter det i)

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Torsdagskväll i mars och Antikrundan på TV. Livet kändes rätt OK. Jag amatörvärderade grejor på Åland från fåtöljen via Duo-appen som vanligt. Poängen blev hög, men ändå hamnade som alltid inte fler än två stjärnor och omdömet Antikkunnig på diplomet. Jag tror att jag har fått den där tredje stjärnan nån enstaka gång, dock inte den här säsongen.

Antikkunnig på Åland 14 mars 2024

Antikkunnig på Åland igår.

∼ ♦ ∼

I morse hade det blivit fredag. Termometern i köket visade över åtta grader varmt utomhus. Jisses, rena sommaren. Jag hoppade upp på vågen som vanligt före frukost. Jag har gått ner nästan ett kilo på en vecka. Muskelmassan har minskat med två tiondelar, medan kroppsfettet har ökat med 1,2 procent. Bentätheten var samma som förra fredagen. BMI hade minskat med tre tiondelar och mängden vatten minskat med två tiondelar. Skumma siffror, men i vart fall inte uppåt. Jag satte mig vid köksbordet och åt fil i sällskap av Camille. Katterna lyste med sin frånvaro efter Citrus morgonhälsning till mig som var en spya. De fick lite mat i skålarna i alla fall.

 

Dombron och husen där omkring

Fuktig morgon. Här traskar jag över Dombron.

Sen gick jag ut i marsmorgonen. Varmt, men fuktigt. Ett tunt regn tvättade mitt ansikte. Trots att jag var nyduschad kändes det ganska skönt. Jag mellanlandade med dator och ryggsäck på jobbet innan jag traskade iväg till husläkarmottagningen för EKG, blodtrycksmätning och för att lämna prover.

Och det gick ju inte så bra. Eller… Resultatet var inte så bra. EKG visade förmaksflimmer igen, blodtrycket var i högsta laget liksom pulsen. Venproverna ska analyseras innan jag får resultatet. Jag hann prata en liten stund med receptionisten och labb-S stack mig som vanligt utan problem – det kändes inte ens. Av S fick jag dessutom info eftersom hon har jobbat på kardiologen. Jag har tur, men ändå… Mitt hjärta hade gärna fått slå lugnt. Vad som händer nu gissar jag att jag ska diskutera med hjärtmottagningen på torsdag i nästa vecka.

 

Grus och löv på gångvägen tillbaka till jobbet från huslälkarmottagningen

Det var tungt att gå tillbaka till jobbet…

Ja, det var med tunga steg jag gick tillbaka till jobbet. Där bröt jag ihop. Jag messade tre vännerm men de var ju på distans. Som tur var fanns M på plats med en varm famn. Jag grät som en liten unge fast jag svurit på att inte göra det. Tårar hjälper inte, jag måste vara stark. Ensam är ju stark… Men om livet ska vara så här, då vill jag fan hellre dö, helst typ nu.

På jobbet igen fixade jag ut en artikel om enkla mobiler på intranätet. Jag hade fått bilder till den och gårdagens reportage. Det senare har jag texten iväg för fakta- och citatkontroll innan den kan översättas. Att jobba föser undan tunga tankar ett tag, så länge jag orkar.

Så blev det lunch och jag försökte äta och läsa och göra nåt normalt. Det gick, men fan så livet suger ibland. Nu kan jag drömma om att gå ner i medicindos och i stället fundera över när jag ska in på sjukhus för ablation. Om nu ablation gör nån skillnad. Googlar man ser man att bara 50-60 procent blir bättre av det.

Fredagslunch med Camille

Fredagslunchen var svår att dra i sig, men i sällskap av Camille gick det lättare.

 

Lila tulpaner

Lila tulpaner till visningen.

Eftermiddagen segade på, men så småningom gick jag hem (lite tidigare). Handla och damma skulle jag väl klara av/orka att göra. (Det gjorde jag.) Anna och jag hade sms-kontakt under dan inför visningen och eftersom hon ville veta mitt läge fick hon det. Hon tar på sig det tyngsta, trots att hon jobbar två kvällspass med start redan klockan 13 både idag och i morrn. Och jag är bara tacksam och låter det ske. Men köpa tulpaner och göra lite smått kan jag. Utmaningen i morrn blir att försöka få tillbaka sängen till Bokrummet.

Jag har ätit resten av fisksoppan från igår, jag har handlat, dammat och burit upp två kassar med krukväxter på vinden. En bukett lila tulpaner står i en vas på köksfläkten. Nu ska jag vila för det behöver jag efter den här skitdan när mitt hjärta har visat att det fortsätter att skutta i otakt.

Fisksoppa och mackor till fredagsmiddag

Resterna av gårdagens fisksoppa samt mackor till kvällsmat.

∼ ♦ ∼

I morrn förmiddag fejar vi, sen blir det visning av lägenheten.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdagen den 14 mars eller pi-dagen 2024: (O)balans?!

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

”Oj vilken bok!

Det var så jag tänkte många gånger när jag läste den prisade Jävla karlar av Andrev Walden, ett sant fynd på årets bokrea. Boken läste jag ut tidigt i morse. Med mig i ryggsäcken till jobbet kom i stället en fransk thriller med ett kvinnonamn på en man. Ingen riktig balans mellan könen litterärt, alltså. Den senare var också ett fynd, men second hand från augusti 2023 i Motala.

Böckerna Jävla karlar och Camille

Bokbyte från manlig litteratur till en bok med en kvinnonamn på en man som titel. Balans?

 

Plus fem komma en grader 14 mars 2024

Fem plusgrader och vårlikt i morse.

Ska det vara litterär obalans ska det uppenbarligen vara obalans även i vädret. Om det var skitkallt häromdan och snöade igår bjöd torsdagen på över fem grader varmt. Dessvärre är prognosen att veckan ska sluta i vinter. Knappast balans mellan vinter och vår? Nja, det svänger kraftigt, som somligas humör. Jag tränar på att inte påverkas av andras humörsvängningar, men uppenbarligen tar jag in för mycket. Samtidigt finns det ju optimism och positivism att hämta den vägen, såsom jag gör hos nya bekantingen P. Jag skrattar och jag får ett finfint utbyte kring många ting som intresserar mig.

 

Vårflod i Fyrisån

Vårflod?

Jag kände några stänk i luften när jag gick till jobbet, men det var bara skönt. Idag bytte jag promenadväg och passerade vårfloden i Fyrisån på ett annat ställe än mitt vanliga.

Min arbetsdag inleddes dock på sedvanligt vis – balans! – med mejl. Därpå följde korrekturläsning. Från klockan nio och fram till lunch var förmiddagen vikt för ett planeringsmöte. Såna saker gör mig väldigt trött, för det blir mycket prat. När flera vill prata och försöker överrösta varandra loggar jag ut. Jag orkar inte. Det blir ett sånt brus. Och total obalans.

När det sen blev lunchdags pep hela bandet iväg utan att fråga om jag ville hänga på. Det var heeelt OK, jag behövde återfå balansen genom sedvanlig lunch, en stunds läsning och så mycket tystnad som möjligt.

Torsdagslunch på jobbet med Camille

Ett försök att återfå balansen i tystnad.

På eftermiddagen blev jag helt slut i rutan igen, precis som igår. Jag försökte åstadkomma nåt väsentligt, men lyckades inte. Det är som att jag bara tar slut, framför allt om jag har deltagit i nåt möte med mycket folk.

Runt 16.20 lämnade jag jobbet och traskade till Main Street. Anna hade fixat en del inför visningen och även köpt fisksoppa från Korgtassen, min favoritsoppa. Perfekt, dessutom, när det är torsdag och soppdag.

Kalkonsalamimacka och fisksoppa vatten

Korgtassens fisksoppa till kvällsmat – perfekt denna soppdag.

∼ ♦ ∼

Torsdag i mars innebär Antikrundan. Jag frågade Anna redan igår om jag fick titta på programmet och det fick jag. Det går ju annars att se på SvT Play via datorn, men skärmen är betydligt mindre än Annas TV. Så nu laddar jag inför kvällens amatörvärdering med en mugg kvällskaffe.

∼ ♦ ∼

I morrn är det fredag, vägning och provtagning som gäller. Klart som fan att jag är orolig, för jag ska även ta EKG och blodtryck. Blodtrycket ligger nog lågt och bra, men hjärtat… Ja, jag är skitorolig. Som vanligt mellanlandar jag på jobbet efter frukost för att lämna datorn. I morgon kväll har jag lovat att damma och ställa upp krukväxter på vinden inför visningen på lördag, men först måste jag nog gå och handla en del. Lördag förmiddag är vikt för städning etc. Jag ser inget slut, ingen ände på vedermödorna, för när jag skriver det här är jag i total obalans och känner mig extremt trött.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Jävla karlar

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den fjärde och sista boken från bokrean 2024.



Andrev Waldens bok Jävla karlarDen fjärde och sista boken jag köpte i på årets bokrea 
blev en Augustprisvinnare. Andrev Waldens romadebut Jävla karlar var jag sugen på att läsa länge. Under bokrean hade den ett bra pris och jag klickade hem den. Nu är bokrean slut för den här gången liksom de böcker jag köpte där.

Strax före jul 1983 gör ett bråk i ett hus utanför Norrköping att en hemlighet trillar ur en mamma. Pojken Andrev får veta att hans pappa inte är hans pappa. Han riktiga pappa är indian, för han har långt hår. Givetvis längtar Andrev efter sin pappa, men han kommer inte. I stället kommer ytterligare ett antal pappor och passerar revy. Den här boken handlar om att växa upp efter 68-rörelsen.

Jag faller pladask för den här boken. Den är skriven ur ett barns perspektiv, vilket ju kan vara supersvårt när man är vuxen. Andrev Walden klarar det galant! Mycket är säkert självupplevt även om boken är en roman. Språket är helt underbart och det flyter på som en riktig vårflod. Utöver det ser och hör jag 1980-talet. Det var årtiondet när jag blev vuxen, så jag är ju lite äldre än pojken Andrev. Dessutom hade jag en helt annan barndom. Men i Norrköping var jag en del – i alla fall under 1970-talet och framt till 1982 när farmor gick bort.

Det är svårt att fatta att det här är en litterär debut, men det är inte alls svårt att förstå att författaren blev prisad för den.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna köpte jag på bokrean 2024:

  1. Dockan
  2. Studie i mänskligt beteende 
  3. Skulden man bär
  4. Jävla karlar  (Läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Onsdagen den 13 mars 2024: Skratt och snö, kul och dö… Och så brand (fast digital) samt tre frukostar

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Citat ur Jävla karlar om att dansa i fyrkant

Att dansa i fyrkant blir snart ganska enformigt. Citatet är ur Andrev Waldens bok Jävla karlar.

Just som jag trodde att tisdagskvällen skulle bli Trista Tisdagskvällen blev den hur rolig som helst. Ibland lyckas jag vara social och ibland tror jag att jag möter de mest beundransvärda människor – se gårdagens inlägg! Kort sagt hade jag mycket roligt igår och ett utbyte av tankar kring konst och litteratur, män som tar plats trots att de är ointressanta i sammanhanget, tillfällig dyslexi, glasögon, italienska deckare med mera. Det var absolut inget annat än kul. Jag behöver stimulerande kontakter, nya vänner och bekanta, för att dansa i fyrkant blir ganska snart enformigt. Men jag behöver inte gå på pumpen igen för att jag är för godtrogen, lättlurad och snäll. Att få skratta var emellertid underbart. Jag har saknat det. Tack P!

∼ ♦ ∼

I morse jobbade jag på distans från Main Street ett par timmar innan jag gick iväg för att träffa Foto-Micke som skulle plåta till en av mina kommande artiklar. Jag höll på att smälla av när jag tittade ut och såg… snö!!! Tyvärr kunde jag inte fota det ymniga snöfallet, för när jag såg det hade jag inte en tråd på kroppen och passerade ett fönster. När jag var klädd tog jag en bild genom fönstret. Jaa, idag var det inte alls fel med tänt ljus till frukosten. Snön försvann under dan, men alla jävla appar säger att den kommer tillbaka till helgen.

Vid niotiden lämnade jag Bokrummet och skuttade (nåja!..) uppför S:t Olofsbacken för jag skulle ut på reportage och fotografering när Studenthälsan hade digital brandövning. Det hade slutat snöa då, men var väldigt fuktigt. Jag passade på att fota lite på vägen.


Gänget som skulle öva brandsläckning
visade sig vara ett gäng som var väldigt bra på det. Även jag och fotografen, som var åskådare, lärde oss ett och annat. Och utöver att lära sig släcka eld med brandsläckare visade sig detta vara en riktigt bra övning i teambuilding. Eller samarbetsövning, som vi skulle säga på svenska. Tävlingsinstinkt fanns också i gänget.

Digital brandövning på Studenthälsan

Brandsläckargänget på Studenthälsan var duktiga och snabba.

Efter förmiddagen blev jag rätt hungrig, men åt sedvanlig jobblunch.

Jobblunch onsdag

Brandövningen gjorde mig hungrig, men lunchen var sedvanlig.


Jag jobbade med mina artiklar på eftermiddagen
och gjorde vad jag kunde till dess att bilderna levereras. Några bilder får jag i morrn och kan därmed förhoppningsvis få med en artikel i nästa veckas interna nyhetsbrev. En artikel tog jag fram tre förslag på lay outen igår i samband med utbildningen. Hoppas att jag kan använda nåt av dem. Som vanligt tog min ork slut och vid 14.30 hade jag kunnat somna stående. Dödstrött. Men jag varken somnade eller dog. Jag tog en liten paus och läste lokalblaskan, jobbade ett tag till och lämnade jobbet 16.10.

∼ ♦ ∼

När jag anlände till Main Street ville jag helst slänga mig för att vila med en gång. Så blir det aldrig. Idag var det massor av post att öppna och en glödlampa att byta. Sen vilade jag en kvart. Hade nästan slumrat till när nån spelivrig kompis la ett ord i Wordfeud. För det mesta är det roligt att spela, men just nu är jag rätt trött och vill inte.

Kvällsmaten blev lätt för min del. Det gjorde inte så mycket eftersom magen krånglar. Anna hade ätit två frukostar och hittade pasta åt sig i frysen; jag har visst ätit tre frukostar idag. För till kvällen blev det mackor, blåbärsqwarj och kaffe. Anna försåg mig med grönsaker i form av spetspaprika och rädisor. Sen putsade jag ett bananfat i silver. Hoppas att klockan snart blir 21 och att jag kan hålla mig vaken, för då visar TV4 andra delen av Oxen och det frågade jag Anna om vi skulle se. (Det är hennes TV.)

Kvällsmat med mackor blåbärskvarg o kaffe

Frukost nummer tre eller kvällsmat.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… mina två påskekrim anlände idag i ett orange paket från Bokus. Härligt med nåt spännande, Till offer åt det okända och Ristmärken, att ägna påskens lediga dar åt. Jag är ju ledig långfredag till och med annandag påsk måndag eftersom det är röda dagar och en lördag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Media, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Tisdagen den 12 mars 2024: Beundransvärda människor

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Plötsligt blev det skitkallt igen. I morse vaknade jag tidigt – jag hade ju lagt mig tidigt, så vad var att vänta? – och då var det nästan sex minusgrader. Temperaturen skulle emellertid stiga under dan, ända upp till sju grader. Därför huttrade jag i min tunna lättviktsjacka. Idag tog jag i alla fall pappas sticksiga halsduk runt halsen när jag gick.

Minus fem komma åtta grader den 12 mars 2024

Skitkallt igen!

 

Träd mot ljuslå marshimmel

Himlen var ljusblå i morse.

Himlen var ljusblå redan i morse. Ljuset gör en sån skillnad. Men det var också disigt bitvis. Lite som mitt liv just nu. Det är på väg att bli ett annat liv än det jag hade bara för ett år sen. Smärtsamt, ja, men faktiskt också lite spännande att stå på egna ben igen. Borde jag ju klara, har gjort det förr, rest mig ur djupaste förtvivlan dessutom. Där är jag inte nu. Har inte varit heller. När den chocken, att nån kunde göra mig så ofattbart illa två veckor innan mitt hjärta skulle startas om för andra gången, lagt sig och jag fick ett tag på mig att landa känns det… om inte jättesuperbra så betydligt bättre. Och samtidigt kan jag beundra Anna som tog det här steget när andra människor kanske skulle ha stannat kvar av medlidande.

Karta över UUs campus i Uppsala och på Gotland

Uppsala universitet i platt version.

Tisdag på jobbet… Ett inställt möte gjorde att jag kunde boka in en specialsydd utbildning på eftermiddagen. Vissa människor är verkligen beundransvärda som kan klämma in mig och mina utbildningsbehov med kort varsel.

Och utbildningen var skitbra, på ren svenska. Läraren var sannerligen beundransvärd som tar sig an otekniska Tofflan.

Uppsala universitet har en del stjärnor, inte bara Nobelpristagare och akademiledamöter utan duktiga medarbetare. Jag såg en platt version av våra campus inklusive infällt Campus Gotland igår i entrén. Det är stort!

Lunch blev det som vanligt mitt på dan. Inget konstigt med det. Jag läste och åt och det räckte finfint så att jag fixade utbildningen.

Lunch på jobbet o boken Jävla karlar

Tisdagslunch med läsning.


Efter kursen hade jag ett avstämningsmöte
med en arbetskamrat vid en annan enhet än min på avdelningen. Det visade sig att även h*n är på väg att flytta. H*n och familjen har alldeles nyligen fått sin lägenhet såld och flyttar till en hyres nästa månad. Bland annat berättade h*n om dolda bud och såna lät inte skojiga alls… Skojigt däremot var att upptäcka att h*n bara ääälskar klistermärken.

Möte med nån som älskar klistermärken

Min arbetskamrat ääälskar klistermärken.

Arbetsdagen avslutades med att jag la in ett artikelutkast med en specialare. Fick testa lite av det jag hade lärt mig, men fick hjälp med specialaren av en arbetskamrat.

∼ ♦ ∼

I kväll stod det strykning på agendan. Det tog sin lilla tid eftersom saker och ting är undanstoppade. Sen upptäckte jag att diskmaskinen stod på. Den var klar, så jag tömde den på ren disk. Först efter detta värmde jag skogssvampsoppa och åt mackor. Sällskap hade jag av två som uppenbarligen heller ville ha soppa än kattmat… Tiggeriverksamheten på Main Street är ganska omfattande.

∼ ♦ ∼

Sen fortsatte jag mina efterforskningar av Dagmar Stapelberg. En läsare som sökte efter Dagmar Stapelberg hörde av sig i helgen och vi är båda sugna på att ta reda på mer om denna konstnär som var elev till Isaac Grünewald. Jag har två verk, min läsare ett. Men om konstnären finns fasen ingenting på nätet. På en tavla med titeln Höst som hänger i Salen fanns viss information om konstnären och om verket samt ett par tidningsklipp även med en bild på Dagmar Stapelberg. Foton på detta har jag mejlat till läsaren nu i kväll. Vilken utmaning det blir att ta reda på mer!!!

∼ ♦ ∼

Nu blir det läsning och lugna puckar resten av kvällen. I morrn ska jag jobba på distans ett tag, först på Main Street och därefter ska jag ut med en fotograf på ett reportage.

∼ ♦ ∼


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar