OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Lusten att kliva ur sängen den här måndagen var minimal. Men jag gjorde det. Jag duschade, åt frukost, bäddade. Läste en stund till filen, trots att jag har svårt att komma in i Förtroeliga band. Jag bara vill inte. Det är ingen knepig bok.

Måndagsfrukost med Hopptisarna och ett försök att läsa en stund.

Och så gick jag iväg. Med väldigt ont i magen och ont i foten. Det var soligt först, jag tog solbrillorna på. Strax blev det igenmulet. Inga regndroppar föll dock medan jag gick upp till jobbet. Trots mitt motstånd var jag först på plats på avdelningen. Som så ofta. Vad har jag för det? Nada. Men jag fick en stunds tystnad som jag ägnade åt att redigera en översättning till svenska (!) som jag själv gjort av min engelska intervju, men som jag låtit en översättare titta på. Så illa var inte mitt försök. Visserligen hade jag tagit tekniken till hjälp och därefter granskat texten själv. Det är oerhört värdefullt att få ett proffs ögon på den.

∼ ♦ ∼

Ett gott tecken?

Ett gott tecken?

På förmiddagen hade jag två möten idag. Det andra var jag ursprungligen så uppspelt över, men efter informationen på torsdagseftermiddagen tappade jag fan sugen. Och det spelar ingen roll att jag såg ett kort på marken i morse med en textrad som jag kanske borde se som ett gott tecken. Jag har väldigt svårt att tänka positivt nu. Försöker hålla mig neutral och lugn, men fan vad det suger. Jag är förbannad och ilskan pyser. Fan vad allt suger. När jag ser in i framtiden ser jag bara svärta och mörker. Nu kanske jag måste lämna mitt hem också. Och jag orkar fan inte det.

Möte nummer två gick ganska bra och uppdraget är roligt och stimulerande. Jag har påbörjat det hela. Jag skulle kunna få energi av att skriva just detta. Så det kanske är bra. Men idag gjorde jag inte så mycket mer med det hela. Mitt på dagen intog jag lunch vid skrivbordet.

Skrivbordslunch med macka och ägg och varm choklad för värmens skull samt en stunds läsning.

På eftermiddagen la jag in en jääättelång artikel så att den är klar att publicera när som. Efter det smet jag in på C:s kontor för att prata en stund. Det blev ett mycket bra samtal och jag mådde betydligt bättre när jag kom ut därifrån än jag gjort på flera dagar.

Min chef kom och letade efter mig för hon hade inte sett mig på hela dagen. Men jag hade varit på diverse möten och faktiskt var jag ju först på jobbet, redan halv åtta. Fast att jag var först på plats sa jag inte.

∼ ♦ ∼

Höstväder och 111 meter tandtråd

Jag blåste in på apoteket på Kvarnen och köpte bland annat 111 meter tandtråd.

Det blev ett riktigt höstväder på eftermiddagen. När jag skulle gå från jobbet regnade det inte, men det hade det gjort. Blåste gjorde det däremot och inte så varmt var det heller. Men det gjorde mig inget, för jag blir alltid varm när jag går. Första biten hade jag sällskap med HR-direktören. Tänk att det är över två år sen jag gjorde intervjun med henne som nyanställd…

Idag behövde jag in på Kvarnen och göra ett par ärenden. Bland annat köpte jag 111 meter tandtråd på apoteket. Tråden tog slut igår kväll. Jag skulle ha lite andra saker också, men de fanns inte, så dem nätshoppade jag när jag kom hem. För övrigt kan jag meddela att jag skrev till min husläkare på 1177 angående knäet. Den här gången tänker jag inte vänta ett par månader innan jag får svar eller tid.

∼ ♦ ∼

Ordentlig bostongurkprovning

Sen var det det här eländet med middagsmat. Jag hatar det. Men idag blev det lätt. Jag tog fram tre kycklingkorvar att grilla i ugnen och sen stoppa i korvbröd. Till korvarna ville jag prova mer av Annas bostongurka. Jag fick ytterligare två glasburkar med sånt smaskens och jag hade lite kvar i den första burken jag fick. Räksallad fanns också, men den hade inget med Anna att göra. Och bostongurkan är verkligen jättegod, mycket mer smak än köpes. Det var nästan så att halva burk nummer två gick åt…

Kycklingkorv med bröd, Annas smakrika bostongurka och räksallad, givetvis med Hopptisarna och min bok på gång.

I kväll ska jag softa, försöka läsa och bara vara. Framför allt inte lägga av utan komma igen. I morgon.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Man får inte skoja hur som helst med politiker. En konstnär (?) har gjort alternativa valaffischer och satt upp dem i bland annat Uppsala. De vanliga valaffischerna står vi skattebetalare för, via det offentliga partistödet.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.