OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, sista sommarsemesterveckan har startat…

Det känns lite underligt. Jag har varit ganska orolig för handen. Igår gjorde jag ett ärligt försök att söka vård, alltså boka en tid på nätet. Det fanns inga tider förrän i september… Tanken var att försöka ringa vårdcentralen idag, men om det inte finns några tider och ingen personal i tjänst (så verkar det vara)… Ja, då känns det ganska meningslöst. 

I vart fall har jag en vän som jag trodde var på bättringsvägen, men som har fått komma till sjukhus igen. Det är skönt att vården funkar för en del i alla fall. Nu hoppas vi på snar bättring av sjuklingen.

Vården funkar för en del. Vi som inte får vård får egenvårda oss efter bästa förmåga. Kexchoklad till kvällskaffet är ett gott exempel på det.

I morse läste jag på nätet om en äldre sjuk kvinna i Uppsala som skulle behöva komma till korttidsboende under en konvalescens – men får inte det på grund av Uppsala kommuns konstiga uppfattningar. Notera att det finns tomma korttidsplatser, så det är inte brist på såna det är frågan om. Vården i Uppsala sommaren 2026 suger.

∼ ♦ ∼

Utan stöd, men med död

Starten på sista semestermåndagen.

Sista semesterveckan, som sagt… Och sista semestermåndagen… Vad gör man med en sån? Min vana trogen inledde jag dan med läsning och kaffe på sängen. Daisy i kedjor är riktigt bra och jag är redan nästan halvvägs i den. Kaffet smakar dessutom bättre och bättre i min nya perkolator. Det tar väl bara sin lilla tid att få perkolatorn inkörd.

I natt sov jag utan handledsstöd för att se hur det kändes. Och det kändes inget särskilt. Sen försökte jag hålla boken i morse när jag låg och läste. Det var OK så länge jag inte har handen i samma läge för länge. Då blir den stel och ond.

Hej då, olivträdet!

Handledsstödet fick vila i frysen i natt, men jag tog på det när jag började skriva det här inlägget. Då hade jag fått lite ont… Det kan i och för sig ha berott på att jag gjorde några saker med båda händerna innan jag satte mig vid datorn. Först tog jag reda på gårdagens torra och rena tvätt, vek den, la in strumpor i lådan och sånt som ska strykas i korgen. Sen tog jag tag i mitt döda olivträd. Det dog i våras, klarade inte vintern inomhus. Jag försökte få liv i det och har haft det på balkongen, men det enda som växte i krukan var ogräs. Trädet togs ur krukan och ställdes i påse för kompostering. Jättetråkigt, för jag har alltid velat ha ett olivträd. Vintertid är det för varmt i lägenheten och olivträd ska stå svalare. Nån svalare plats har jag inte.

Igår kväll föll några droppar regn. Måndagen började lite mulet, men artade sig. Det blåser emellertid fortfarande och hettan är borta.

Jag läste nånstans att den som har min typ av hjärtsjukdom ska börja dagen långsamt och inte skutta upp. Lätt att göra när man har semester, svårare när man jobbar… Så jag funderade hur jag skulle använda den här semesterdan bäst. Kom inte på nåt bra och kanske behövde jag få upp blodsockret med frukost.

Måndagsfrukost med Hopptisarna, Daisy i kedjor, rostat bröd och fil med bär.

∼ ♦ ∼

Prat, konstigt och konst

Jag bestämde mig för att traska upp till Linnéträdgården på Svartbäcksgatan och strosa bland Linnés växter. Efter dagens dusch gick jag iväg. Passerade Butiken på hörnet och hoppade in en stund för att prata med trevliga Åsa som jag inte sett på typ… en månad..? Vi utbytte såväl positiva nyheter som mindre roliga, men det är ju som det är, livet. Roligt var det att få en liten pratstund.

På Butiken på hörnet, Triller, fick jag en pratstund med trevliga Åsa.

Den här pryda damen fick jag inte besöka idag.

Sen gick jag till Linnéträdgården – bara för att upptäcka att den är stängd på måndagar. Hur i hela helvetet kan en trädgård vara stängd en vardag mitt i turistrikaste sommaren??? Det är väl för fan ingen restaurang?! Kaféet i trädgården var däremot öppet. Snacka om konstigt i negativ bemärkelse! Där satt en turist, en yngre tjej, som tilltalade mig på engelska när jag ryckte i dörren, så jag fick ytterligare en pratstund. Jag tipsade om Barockträdgården och Botaniska trädgården som alltid är öppna på sommaren, för i morrn skulle hon vidare och hade inte möjlighet att göra ett nytt försök att besöka Carl von Linnés hem. Men jag då? Vad skulle jag hitta på???

Jag gick in på Galleri Upsala, fick en lååång pratstund med Jocce och köpte ytterligare en akvarell av honom. Sån är jag! Akvarellen heter Farmland och består av ett motiv från Kanada, med Klippiga Bergen i bakgrunden. Jag är mycket nöjd även med detta inköp. Tavlan får jag tillsammans med den andra på måndag på jobbet. Frågan är nu om konstinköp ska ersätta bokinköp för min del..?

Jag har köpt ytterligare en akvarell…

…av Joachim Ekström som ställer ut på Galleri Upsala till och med torsdag.

Det blev den övre av de två på förra bilden.

Min misslyckade plan att strosa i en trädgård och glo på växter blev till sist väldigt lyckad. Förutom prat och konst fick jag ljus och luft och en promenad på drygt 2,5 kilometer. Alltid något!

Då kunde jag på seneftermiddagen ligga och läsa en stund i balkongsoffan, iförd skitfula shorts och nya ölstrumpor, tills blåsten hade gjort mig iskall och jag fick gå in.

Seneftermiddagsaktivitet.

∼ ♦ ∼

Måndagskväll

För kvällen hade jag inga planer heller. Det gällde att fixa nåt ätbart och idag fick det bli nåt enkelt även om jag faktiskt lagade mat. Eller… jag lät ugnen grilla tre kycklingkorvar och micron värma lika många korvbröd. Till dessa hot dogs serverade jag som vanligt räksallad och bostongurka. I glaset mjölk, hör och häpna.

Kycklingkorvmiddag i kväll var helt OK.

Det ser så rart ut när jag tittar ut genom mina rena (!) fönster, typ soligt. Men så blåser det. Som fan. Därmed går det inte att sitta på balkongen. Det får bli fåtöljen och boken alternativt fåtöljen och nåt på TV i kväll.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Tiden, den lediga, vill säga, krymper. Men i morrn har jag inga planer. Kanske tar jag bilen och åker en sväng. Jag fick ont på ovansidan av vänsterfoten efter dagens promenad. Om jag inte försöker ringa vården, dårå…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.