OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, det känns som söndag idag…

Ett glas rött framför TV:n.

Min fredagskväll förlöpte som vanligt och enligt plan. Du ska inte tro att det händer mycket här. En viss struktur sätter jag själv. Det kan tyckas som om jag är rigid. I själva verket handlar det om överlevnad. Utan rutiner kollapsar min tillvaro. Så jag försöker inrätta mitt liv så gott och bra som jag kan. Efter att ha ätit smörgåstårta och druckit ett glas vitt såg jag Förrädarna. Därefter öppnade jag en flaska rött av årgång 2020 från Piemonte (separat inlägg om vinet kommer vid ett senare tillfälle som vanligt!) och drack ett glas till en ny brittisk serie. Jag såg två avsnitt av Secret Service på SvT Play. Klockan hade passerat midnatt när jag gick till sängs. Jag somnade ganska snart och vaknade klockan sex i morse.

∼ ♦ ∼

Bokbyten

Asså ärligt, jag försökte somna om, men kände genast att det inte skulle gå. Upp klev jag inte förrän 6.45 för att ta morronmedicinen och ladda perkolatorn med kaffe. Sen la jag mig en stund igen. Men nej. Efter en halvtimme tryckte jag på kaffet.

Jag inledde lördagsmorgonen, som av nån anledning kändes som en söndagsmorgon, med att läsa ut Angelz. Tyvärr tyckte jag inte att boken var bra. Bokbytet gick från alldeles för många blodiga mord i nutida Stockholm till ett misstänkt dödsfall i 1920-talets Uppsala. Tjolahopp va jag läser! Det är liksom inte det första bokbytet den här långhelgen. Men jag har ju inget annat liv än det litterära.

Först läste jag ut Angelz…

Det blev bokbyte…

…till detektiv Tillman i 1920-talets Uppsala.

Förundras och förstår inte.

Jag satte mig en stund vid datorn och skrev ett inlägg om Angelz och påbörjade ett par till medan jag funderade på hur jag skulle fördriva timmarna den här dan. En gång flyttade jag in till centrum för att kunna utnyttja dess utbud av restauranger, teater, bio, konserter, museer etc. Men det är inte roligt att göra sånt på egen hand. När man dessutom har (haft) svårt att gå eller ett hjärta som bråkar blir man rädd att ge sig ut själv. Utöver det förundras jag och förstår inte helt andras inkonsekventa beteenden och ageranden. (Är det nån som tror att jag är dum? Jag är bara ensam.) Det handlar om allt från att göra enkla saker till hemligheter (Varför då? Blir man mer intressant?) till att enbart hålla sig inom vissa kretsar där medelåldern får mig att ta mig för min panna. Såna tankar upptar mig mycket just nu. Jag undrar som rumpnissarna:

”Vofför… vofför… vofför gör di på dette viset???

Men jag vet att jag borde skita i andra och försöka skaffa mig ett eget liv i stället. Och jag är på god väg. Det blir bättre och bättre, mitt liv.

Så jag gjorde som normala människor gör, jag åt frukost, visserligen i sällskap av två trägubbar och en bok, inte levande varelser, jag bäddade, tog en dusch och tvättade håret.

Lördagsfrukost med mina trägubbar och en bok.

∼ ♦ ∼

Sista striden?

Ulrikas sista strid att få in fler hyllor i arbetsrummet?

Efter att ha skickat ett grattis-sms till en fyllande arbetskamrat tog jag bilen för en åktur. Jag måste ju testa om den gick bra efter servicen. Torkarbladen fick jag också testa, för givetvis började det regna. Regnet störde inte mig ett skit, jag satt ju inne i bilen. Och bilen gick bra, torkarbladen likaså.

Det blev en liten loppistur. Jag besökte både Helping Hand och Erikshjälpen. Och på båda ställena fanns bokhyllor som var likadana som mina. Bilderna återger dessvärre inte korrekt färg, för hyllorna är rödbruna, precis som dem jag har.

En hylla på Helping Hand för 245 kronor…

…och två på Erikshjälpen för 269 kronor styck.

Ibland önskar jag att jag inte vore ensam. Tyvärr klarar inte mina två händer och min dåliga rygg att bära ens en hylla till och från bilen. Plats inne i bilen hade det funnits nu när jag vet hur man får extra stort packutrymme. Surt! Fast samtidigt… Jag har inte mätt ordentligt hemma och ska flera bokhyllor in i arbetsrummet måste jag stuva om. Det klarar inte heller ryggen. Så jag fick nöja mig med tre böcker, två pocketböcker och en inbunden, från Helping Hand för totalt 40 spänn. Det blev Tim Weavers Chasing the dead, Carina Burmans Vit som marmor och Jon Krakauers In i vildmarken. Den senare har jag sett som film och den är mycket gripande.

Tre böcker för 40 spänn följde i alla fall med hem. Dem kunde jag bära.

Och ja. När jag kom hem mätte jag. Det skulle gå om hörnbokhyllan flyttades upp till höger om fönstret, hyllorna på den väggen flyttas ner ett par decimeter och den smalaste hyllan tog dess plats till vänster om dörren från insidan sett. Då skulle med säkerhet en hylla få plats vid väggen mot sovrummet… Just saying…

På detta behövde jag kaffe och en Noisette…

Lördagsfika med Likhandlaren och rosa Noisette.

∼ ♦ ∼

Gråten och snapsen i halsen

Inte gråta nu!

Inte vet jag varför, men jag har haft gråten i halsen nästan hela dan. Jag har verkligen fått tvinga mig till att behärska mig och inte låta tårarna falla. Varför ledsen? Kära dagbok, jag vet inte. Kanske för att tiden bara går och jag har fortfarande inte kommit på nåt att leva för.

Verktyg för att inte bryta ihop (det är inte läge för sammanbrott nu) är att sysselsätta sig, så idag fick det bli matlagning igen. Eller… jag hade planerat att äta sill och potatis och potatisen ska ju kokas. Till sill får en Toffla snaps – om hon sjunger snapsvisor. Rösten är fortfarande si och så med, men det fanns en vilja (mest till snaps, mindre till sång). Tre små snapsar, en starköl och en jädra massa sill åt jag. Förhoppningsvis hjälper det mot ledsamheten, besvikelsen, förminskandet med mera med mera. Vofför gör di på dette viset? Livet är rätt kört ändå, utan er hjälp.

Tre små snapsar med visor till och en jädra massa sill…

I kväll roar jag mig med fler avsnitt av Secret Service. Du skulle bara veta, kära dagbok…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn förmiddag får jag besök av en vän. Kaffe och Ballerinakex är utlovade, inget mer fancy än så eftersom vännen ska på lunch.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.