OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett recenserande inlägg.

I slutet av april 2026 hittade en annorlunda bok hem till mig för recension. Jag hade själv bett att få läsa och recensera Louise Lindbloms bok Från jord till bord: Ellen Keys hem, mat och trädgård. Det är alltid extra intressant att få läsa om hemtrakterna. Tack till Blue Publishing!

Ellen Keys Strand vid Vättern blev ett hus med en trädgård där skönhet förenades med funktion och nytta. Trädgården skulle vara vacker, men bidrog också till hushållet med grönsaker frukter och bär. Boken innehåller många recept på rätter från tiden när Strand växte fram. Även människorna, gästerna på Strand, var viktiga. Ellen Key antecknade såväl maträtter som gäster vid middagar och bjudningar. Författaren Louise Lindblom var stipendiat på Strand 2017 (även 2025) och fann då några av Ellen Keys kokböcker. Louise Lindblom blev intresserad av Ellen Keys anteckningar vid favoriträtterna.

Det är med andakt jag slår upp pärmarna till den här häftade boken. Jag minns nämligen ett besök jag gjorde med mina föräldrar på Strand, så återseendet känns allvarstyngt eftersom ingen av dem är i livet längre. Men fokus på recensionen! Jag är inte överförtjust i häftade böcker som är svåra att hålla uppslagna. Just det här omslaget gillar jag dock eftersom det har flikar som man kan använda som bokmärken. Vidare är bilden av Ellen Key på omslaget så… talande. Läsaren får redan på utsidan av boken en känsla av hur personen Ellen Key var.

Boken börjar med att beskriva Strand. Att Ellen Key var så intresserad av inredning kände jag inte till. Men det är en inredning som inte bara är vacker i sin enhelhet, den är också funktionell. Jag bara älskar alla hyllor, till exempel. Detta gäller såväl de väggfasta som dem man kan fälla ner och använda vid behov för till exempel tillfällig avlastningsyta och fälla upp när de inte behövs.

Därefter beskrivs trädgården. Ellen Key har lämnat såväl anteckningar som skisser efter sig. Lite glad är jag att jag inte var trädgårdsmästaren som skulle anlägga trädgården. Rörande i sammanhanget är också författaren Louise Lindbloms möte med en dotter till en av Ellen Keys trädgårdssommarjobbare.

Efter trädgården kommer ett antal recept. Louise Lindblom skriver att recepten ibland inte anger exakta mängder eller hur man ska tillreda rätterna. Hon har lagat en del rätter och tydligt angett i recepten hur hon har gjort samt förslag på hur läsaren kan göra. Vissa rätter känns kanske konstiga idag, men många av dem är ganska enkla och flera är vegetariska. Nötfärs, faktiskt en vegetarisk rätt, lockar mig, till exempel.

Så följer ytterligare beskrivningar av huset, bland annat en spännande kökshiss. Den var säkert användbar med tanke på alla gäster som skulle utfodras. Strand och Ellen Key har nästan hela tiden gäster och jag undrar när hon hann skriva…

Kokböckerna kommer härnäst i boken. Louise Lindblom förklarar först gamla mått, vilket är utmärkt. Inte visste jag en kappe ursprungligen var 4,6 liter och senare blev fem liter. Därefter återges recept ur mormors julklapp från 1866 där Ellen Key markerat de rätter hon gillar. Sedan följer också några recept ur Malin Blomsterbergs kokbok, som var ett ärvt exemplar av Hemmets kokbok med anteckningar.

Boken innehåller många fina foton som inte helt kommer till sin rätt på grund av pappersval och bokformat. Men ändå. Snygga bilder kompletterar de lättillgängliga texterna och gör åtminstone mig sugen på ett återbesök på Strand. Det här är en fin bok att äga, bläddra i och läsa, men också att ge bort i present.

Toffelomdömet blir det högsta.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.