OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Ett inlägg om den åttonde och sista delen i Sebastian Bergman-serien.
Jag refererar ofta till min rika fritid och att böcker är mina bästa vänner. Sanningen kanske är lite vidare än så, men det är ändå inga osanningar. Just nu plöjer jag de böcker jag köpte på årets bokrea (fyra stycken – se slutet av inlägget!). En av dessa var Michael Hjorths & Hans Rosenfeldts bok Skulden man bär. Den boken är den åttonde och avslutande delen i serien om kriminalpsykologen Sebastian Bergman, några delar har gått som TV-serie.
Det är turbulent på Riksmord sedan en av poliserna där visat sig vara seriemördare. Avdelningens chef Vanja Lithner kämpar för att rädda sin avdelning. Så hittas en kvinna mördad på en grisfarm utanför Västerås. Mördaren har gjort vissa hänvisningar till Sebastian Bergman. Genom åren har denne hjälpt Riksmord att lösa flera fall, men han är kontroversiell och inte alltid välkommen/önskvärd. Kan han rädda Riksmord här eller fäller han avdelningen? Utöver detta hittas en tidigare klient till Sebastian död. Tim Cunningham förlorade precis som Sebastian ett barn i tsunamin 2004. Det finns många frågetecken kring familjen Cunningham. Tim har uppenbarligen sänt sin dotter Cathy för att räta ut dem fast hon inte vet det själv.
Tyvärr förstörde TV-serien lite av den är bokserien för mig. Bilden av Sebastian Bergman är Rolf Lassgård. Inget fel på honom som skådespelare, men det förtar mycket av min läsupplevelse, jag vill ju skapa mina egna bilder av personerna i boken. Hur som helst, personen Sebastian Bergman är komplex. Han är psykolog med vissa grava problem själv. Förutom den traumatiska upplevelsen att förlora ett barn i tsunamin är han sexmissbrukare. Den här gången ligger fokus på fallen, men även på Sebastians förlust av sin yngsta dotter. Här finns också ett och annat HBTQ-tema insprängt. Ett av dem har stor betydelse,
Att boken har två författare känns väldigt tydligt i denna avslutande del, för en av dem fokuserar mer på karaktärerna, den andra mer på miljöerna. Det är till exempel väldigt tydligt beskrivet hur det är att hitta ett lik på en grisfarm – det luktar inte gott…
Språkligt flyter berättelsen på bra, men den är nästan lite lättläst. Boken känns snudd på skriven som ett TV-seriemanus. Det som faktiskt räddar det hela och ger den femte och sista tofflan är slutet. Jag blev överraskad och sa nåt i stil med…
”Det var som fan…
Toffelomdömet blir det högsta.





∼ ♦ ∼
De här böckerna ingår i Sebastian Bergman-serien:
- Det fördolda
- Lärljungen
- Fjällgraven
- Den stumma flickan
- De underkända
- En högre rättvisa
- Som man sår
- Skulden man bär (Läs inlägget ovan!)
∼ ♦ ∼
De här böckerna köpte jag på bokrean 2024:
- Dockan
- Studie i mänskligt beteende
- Skulden man bär (Läs inlägget ovan!)
- Jävla karlar
Livet är kort.









