Jessika Jungs saknad


Ett inlägg om en deckare.



Elisabeth Gileks bok Jessika Jungs saknadGanska länge har en pocketdeckare stått oläst
i min lilla TBR*-hylla under nattduksbordet. Jag fick den av nån på jobbet, men det är så länge sen att jag inte minns vem som gav mig den. Hur som helst, jag behövde nåt enkelt och okomplicerat att läsa och högg boken. En pocketbok är dessutom lätt att ha med sig överallt – jag är ju så himla mobil (skojar!). Elisabeth Gilek blev en ny författarbekantskap och hennes bok Jessika Jungs saknad gav mig det jag var ute efter – och ändå inte. För även detta är till viss del en relationsroman…

Jessika och Johan har inte varit tillsammans så länge när Johan, som jobbar som väktare, blir knivskuren till döds. När Jessika, som stått och väntat på Johan och varit skitförbannad på honom, får veta vad som har hänt rasar allt samman för henne. De har varit ett omaka par, hon är konstvetare och de skulle gå på en utställning när Johan blev mördad. Johans familj beter sig märkligt mot Jessika. För att inte bryta ihop totalt börjar Jessika göra egna efterforskningar kring mordet på pojkvännen. Spåren leder till kriminella och rätt farliga kretsar i Stockholm. Var det så att Johan egentligen var nån helt annan person än den Jessika blev kär i?

Det här är en deckare som har några år på nacken, men kriminalitet är ju alltid högaktuellt. Droger och missbruk figurerar en del och sånt hänger ofta ihop med brott. Det känns äkta skildrat. Men att komma till insikt om att man inte känner sin döde partner – eller hans familj – gör förstås mycket ont. Det är realistiskt skildrat i boken. Jag som läsare känner Jessikas smärta. För mig är de här delarna kanske mest väsentliga i berättelsen.

Samtidigt är det nåt med den här boken som inte känns riktigt… bra. Det är som om lösa delar har satts samman till en berättelse där jag i slutänden inte känner den där trovärdigheten jag gjorde först. Persongalleriet är alldeles för stort och spretigt och ingen av karaktärerna känns äkta. Det är som om boken egentligen är ett manus till en TV-serie eller en film. Det blir för hoppigt, för grunt och… för hafsigt.

Toffelomdömet blir lågt.

Rosa toffla miniRosa toffla mini

*TBR-hylla = hylla med olästa böcker, ”To Be Read”

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En lite mindre tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Personligt och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.